SwedenTest

Arbetsmarknad och privatekonomi

Practice questions for chapter 9.

Chapter 9Sverige i fokus66 questions

Theory

The whole chapter in brief, in our own words. Read it before you train on the questions.

This chapter explains how working life in Sweden works, and who decides on wages. It also covers tax, a-kassa (unemployment insurance funds), saving, loans and debt.

Public and private sector

The labour market has 2 sectors, meaning parts: the public sector and the private sector. In the public sector, the employer is the state, a region or a kommun (municipality), and the work is paid for with tax money. Teachers, police officers, firefighters, childcare workers and healthcare staff work there, for example. About 30 percent of people in work are in the public sector.

The private sector is companies with private owners, for example shops, restaurants, factories and building firms. It can also be companies working in law, economics and transport. About 70 percent of people in work are in the private sector.

What jobs are available depends on where you live. The big cities have many kinds of companies, for example in trade and services. Smaller towns often have industry, for example steelworks, paper mills and other factories. These are close to the natural resources they need, meaning materials that come from nature.

The parties in the labour market

Someone who employs a person and pays wages is called an employer. Someone who is employed is called an employee. Both sides have their own organisations, known as the parties in the labour market.

An employers' organisation represents employers. For private companies, the largest is Svenskt Näringsliv (the Confederation of Swedish Enterprise). For public workplaces, the largest are Arbetsgivarverket (the Swedish Agency for Government Employers) and Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (the Swedish Association of Local Authorities and Regions).

On the employees' side there are trade unions. Many of them belong to central trade union confederations. The largest are Landsorganisationen i Sverige, LO (the Swedish Trade Union Confederation), Tjänstemännens centralorganisation, TCO (the Swedish Confederation of Professional Employees), and Saco, Sveriges akademikers centralorganisation (the Swedish Confederation of Professional Associations). An academic is someone who has studied at university or an institute of higher education.

Trade unions and collective agreements

As an employee, you can join a trade union. The union and the employer negotiate wages, meaning they discuss things in order to reach agreement. The union can also support a member who runs into problems at work.

After the negotiations, the parties sign a collective agreement. The agreement covers pay and working conditions, meaning the rules that apply at work. If a workplace has a collective agreement, it applies to everyone who works there, even someone who is not a union member.

It is not the state that decides wages in Sweden. The parties do that themselves, through negotiation. This way of doing things is usually called the Swedish model.

Laws, contributions and tax

Employees have rights that are protected by law. Some laws deal with working hours. Under arbetsmiljölagen (the Work Environment Act), the workplace must be safe. Rules on annual leave, meaning time off work, are set out in semesterlagen (the Annual Leave Act).

Besides the wage, the employer pays an employer's contribution to the state. This goes towards employees' pensions and sickness insurance.

Anyone who works must pay income tax, meaning tax on wages. Someone who earns more pays more tax. Working without paying tax is called undeclared work, and it is illegal. Everyone with an income must file a tax return every year, meaning show Skatteverket (the Swedish Tax Agency) how much they have earned.

If you become unemployed

Someone who becomes unemployed can get money from unemployment insurance. The money is paid out by an a-kassa. A-kassa funds are run as economic associations.

One requirement is having earned enough from work over a certain period. Since 1 October 2025, it is income that counts, not the number of hours worked. Another requirement is actively looking for work. The money comes from the state and from members' fees.

Personal finances

Personal finances means a person's own money. Income is money you receive, for example wages or benefits. Expenses are what you pay for, for example housing, food and clothes.

In many other countries, wages are lower than in Sweden. Wages are affected by occupation, education, experience and sector. Through social insurance, you can also get money from the state. Examples are pension, sickness benefit and child allowance. Sickness benefit goes to someone too ill to work.

Someone who wants to save can keep money in a bank account. Funds and shares are other ways to save. A share is a small part of a company. In a fund, many people save together.

Loans and debt

When you buy a home or a car, you often borrow money from the bank. Housing has become much more expensive in many parts of Sweden over recent decades. Because of this, many people have a large mortgage, meaning a loan for housing.

Many people pay by credit card, meaning on credit: you get the goods now and pay later. Someone who buys on credit often has to pay high interest, meaning an extra cost for the loan.

The state has an agency that works to make sure debts get paid. It is called Kronofogdemyndigheten, often known for short as Kronofogden (the Swedish Enforcement Authority). Someone with large debts can get help from Kronofogden to sort out their finances. This help is called skuldsanering (debt relief).

The same text in Swedish

Kapitlet förklarar hur arbetslivet i Sverige fungerar och vem som bestämmer lönerna. Det tar också upp skatt, a-kassa, sparande, lån och skulder.

Offentlig och privat sektor

Arbetsmarknaden består av 2 sektorer, alltså delar: den offentliga och den privata. I offentlig sektor är arbetsgivaren staten, en region eller en kommun, och arbetet betalas med skatt. Där arbetar till exempel lärare, poliser, brandmän, barnskötare och personal i sjukvården. Ungefär 30 procent av dem som har jobb arbetar i offentlig sektor.

Privat sektor är företag med privata ägare, till exempel butiker, restauranger, fabriker och byggföretag. Det kan också vara företag inom juridik (lag och rätt), ekonomi och transport. Där arbetar ungefär 70 procent av dem som har jobb.

Vilka jobb som finns beror på var man bor. Storstäderna har många slags företag, till exempel inom handel och tjänster (service). Mindre orter har ofta industri, till exempel stålverk, pappersbruk och andra fabriker. De ligger nära naturresurser som de behöver, alltså sådant som naturen ger.

Arbetsmarknadens parter

Den som anställer någon och betalar lön kallas arbetsgivare. Den som är anställd kallas arbetstagare. Båda sidor har egna organisationer, som kallas arbetsmarknadens parter.

En arbetsgivarorganisation är en organisation för arbetsgivare. För privata företag är Svenskt Näringsliv störst. För offentliga arbetsplatser är Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) störst.

På de anställdas sida finns fackförbund. Många av dem är samlade i fackliga centralorganisationer. Störst av dessa är Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Saco (Sveriges akademikers centralorganisation). En akademiker har studerat på universitet eller högskola.

Fackförbund och kollektivavtal

Som anställd kan man bli medlem i ett fackförbund. Förbundet och arbetsgivaren förhandlar om lönerna, alltså diskuterar för att komma överens. Förbundet kan också stödja en medlem som får problem på jobbet.

Efter förhandlingarna skriver parterna under ett kollektivavtal. Avtalet handlar om lön och arbetsvillkor, alltså vad som gäller på jobbet. Om en arbetsplats har kollektivavtal, gäller det för alla som jobbar där. Det gäller även den som inte är med i facket.

Det är inte staten som bestämmer lönerna i Sverige. Det gör parterna själva, genom att förhandla. Det här sättet brukar kallas den svenska modellen.

Lagar, avgifter och skatt

De anställda har rättigheter som skyddas av lagar. Några lagar handlar om arbetstid. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsplatsen vara trygg. Regler om semester, alltså ledighet från jobbet, finns i semesterlagen.

Förutom lönen betalar arbetsgivaren en arbetsgivaravgift till staten. Den går till de anställdas pension och sjukförsäkring.

Den som arbetar måste betala inkomstskatt, alltså skatt på lönen. Den som tjänar mer betalar mer i skatt. Att jobba och inte betala skatt kallas svartarbete, och det är olagligt. Alla med inkomst ska deklarera varje år, alltså visa Skatteverket hur mycket de har tjänat.

Om man blir arbetslös

Den som blir arbetslös kan få pengar från arbetslöshetsförsäkringen. Pengarna betalas ut av en a-kassa (arbetslöshetskassa). A-kassor är ekonomiska föreningar.

Ett krav är att man har tjänat tillräckligt mycket på sitt arbete under en viss tid. Sedan 1 oktober 2025 räknas inkomsten, inte hur många timmar man har arbetat. Ett annat krav är att man söker arbete aktivt. Pengarna kommer från staten och från medlemmarnas avgifter.

Privatekonomi

Privatekonomi betyder en persons egna pengar. Inkomster är pengar man får, till exempel lön eller bidrag. Utgifter är det man betalar för, till exempel bostad, mat och kläder.

I många andra länder är lönerna lägre än i Sverige. Lönen påverkas av yrke, utbildning, erfarenhet och bransch (område). Via socialförsäkringarna kan man också få pengar från staten. Exempel är pension, sjukpenning och barnbidrag. Sjukpenning får den som är för sjuk för att arbeta.

Den som vill spara kan ha pengar på ett bankkonto. Fonder och aktier är andra sätt att spara. En aktie är en liten del av ett företag. I en fond sparar många tillsammans.

Lån och skulder

När man köper bostad eller bil lånar man ofta pengar av banken. Bostäder har blivit mycket dyrare på många håll i Sverige under de senaste årtiondena. Därför har många ett stort bolån, alltså ett lån till bostaden.

Många handlar med kreditkort, alltså på kredit: man får varan nu och betalar senare. Den som handlar på kredit får ofta betala hög ränta, alltså en extra kostnad för lånet.

Staten har en myndighet som arbetar för att skulder ska bli betalda. Den heter Kronofogdemyndigheten och kallas ofta Kronofogden. Den som har stora skulder kan få hjälp av Kronofogden att ordna upp sin ekonomi. Den hjälpen kallas skuldsanering.

Written in our own words after UHR's study material Sverige i fokus. Fact-checked 2026-09-27.

Free sample

Vad är ett kollektivavtal?

What is a collective agreement?

Finns det en lag om minimilön i Sverige?

Is there a minimum wage law in Sweden?

Måste man vara med i ett fackförbund om man arbetar i Sverige?

Do you have to be a member of a trade union if you work in Sweden?

This is part of Everything

The free part is seeing where you stand. Training, exam mode and all chapters are part of Everything.

The chapters

  1. 01InledningNo test questions
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomiThis chapter
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider