SwedenTest

Lag och rätt

Practice questions for chapter 6.

Chapter 6Sverige i fokus67 questions

Theory

The whole chapter in brief, in our own words. Read it before you train on the questions.

This chapter is about the laws in Sweden and about how the police, prosecutors and courts work.

The fundamental laws

A fundamental law is extra difficult to change. There are 4 fundamental laws in Sweden. They are regeringsformen (the Instrument of Government), tryckfrihetsförordningen (the Freedom of the Press Act), yttrandefrihetsgrundlagen (the Fundamental Law on Freedom of Expression) and successionsordningen (the Act of Succession).

According to regeringsformen, all public power comes from the people. Riksdagen (the Swedish parliament) decides the laws, and regeringen (the Government) governs the country. Regeringsformen also protects citizens' basic freedoms and rights. Public power must be used so that everyone's equal worth, freedom and dignity are respected.

More fundamental laws

Tryckfrihetsförordningen means that everyone may freely publish books and newspapers. Yttrandefrihetsgrundlagen protects the freedom to say what you think, for example on radio and TV. Anyone who lives in Sweden may also join associations, start new associations and demonstrate.

But freedom of expression has limits. It is a crime to defame someone, that is, to spread information that could make others look down on them. Hets mot folkgrupp (incitement against a population group, meaning threats or contempt aimed at a group) and hate crimes are also forbidden. Secrets about national defence may not be spread either, since this could harm Sweden's security.

The last fundamental law is successionsordningen. It determines who will become the next king or queen.

The right of public access

The right to move freely in nature is called allemansrätten (the right of public access). It is very old and is protected in regeringsformen. The right also applies on land that someone else owns. You may pick berries, mushrooms and flowers, and you may walk, cycle, paddle, camp and light fires.

But nature must not be damaged, and the landowner must not be disturbed. Do not walk across a farmer's fields or into other people's gardens, and do not leave litter. Some rare plants are protected by law, and you may not pick them.

The justice system

Rättsväsendet (the justice system) is a name for the agencies that work with law and justice. The police work to prevent and investigate crime. A prosecutor at Åklagarmyndigheten (the Swedish Prosecution Authority) decides whether a suspect will be tried in court.

A court examines the evidence and can then hand down a sentence. This could be, for example, prison or a fine (money you must pay). The court can also acquit, meaning the person is not convicted.

Brottsoffermyndigheten (the Swedish Crime Victim Authority) supports people affected by crime. Kriminalvården (the Swedish Prison and Probation Service) runs the prisons. It also makes sure that anyone convicted serves, that is, carries out, their sentence.

Legal certainty and the courts

The law must apply equally to everyone, and everyone must get a fair trial: this is rättssäkerhet (legal certainty). The evidence must be examined carefully before anyone is convicted. The courts are independent, and neither regeringen nor riksdagen may decide how they should rule. If you think a verdict is wrong, you can appeal to a higher court.

Everyone is considered innocent until a court has convicted them of a crime. The courts also resolve disputes, for example when parents disagree about custody, that is, responsibility for the children. Such cases are called civil cases.

The courts exist at 3 levels. Both criminal cases and civil cases are heard first in a district court. Cases that are appealed go on to a court of appeal. At the top is Högsta domstolen (HD, the Supreme Court), which only takes up certain important cases.

The police and criminal investigations

Swedish citizens get their passport and their national ID card from the police. If someone wants to organise a demonstration, it is the police who give permission.

A criminal investigation has several steps. First, the person affected by the crime makes a police report. Then the police hold questioning sessions, that is, ask questions about what happened. During the preliminary investigation, the police look for evidence and listen to witnesses.

The police can arrest, that is, detain, a person they strongly suspect. The decision on further detention is then taken by a prosecutor. This detention means the person is held in custody for at most 72 hours. If more evidence emerges, a court can decide on remand. Remand means the person is held in custody for a longer time.

Trial and punishment

When the investigation is complete, the prosecutor decides whether the case will go to court. It is the prosecutor who must prove that the defendant, that is, the person accused, is guilty. The defendant may get help from a lawyer, who can challenge the prosecutor and present other evidence. After hearing both sides, the judge decides whether the defendant will be convicted or acquitted.

Lay judges take part in rulings in the district court. A lay judge represents the public and provides insight, that is, lets ordinary people see how the court works. Lay judges are chosen by kommunfullmäktige, based on proposals from the political parties.

As a rule, you can be convicted of a crime from age 15, and this threshold is called straffmyndighetsålder (the age of criminal responsibility). Since 10 September 2026, a 14 year old can be convicted if the minimum sentence is at least 4 years in prison. If a younger child commits a crime, the social services decide what should be done. Anyone convicted of a crime is entered in belastningsregistret (the criminal record register). The register can later be an obstacle when applying for a job, a driving licence or citizenship.

The same text in Swedish

Kapitlet handlar om lagarna i Sverige och om hur polis, åklagare och domstolar arbetar.

Grundlagarna

En grundlag är extra svår att ändra. Det finns 4 grundlagar i Sverige. De heter regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Enligt regeringsformen kommer all offentlig makt från folket. Riksdagen beslutar om lagarna, och regeringen styr landet. Regeringsformen skyddar också medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Den offentliga makten ska användas så att alla människors lika värde, frihet och värdighet respekteras.

Fler grundlagar

Tryckfrihetsförordningen gör att alla fritt får ge ut böcker och tidningar. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar friheten att säga vad man tycker, till exempel i radio och tv. Den som bor i Sverige får också gå med i föreningar, starta nya föreningar och demonstrera.

Men yttrandefriheten har gränser. Det är brott att förtala, alltså sprida uppgifter som kan få andra att se ner på någon. Hets mot folkgrupp (hot eller förakt mot en grupp) och hatbrott är också förbjudna. Hemligheter om försvaret får inte heller spridas, eftersom det kan skada Sveriges säkerhet.

Den sista grundlagen heter successionsordningen. Den avgör vem som ska bli nästa kung eller drottning.

Allemansrätten

Rätten att röra sig fritt i naturen kallas allemansrätten. Den är mycket gammal och skyddas i regeringsformen. Rätten gäller även på mark som någon annan äger. Du får plocka bär, svamp och blommor, och du får gå, cykla, paddla, tälta och elda.

Men naturen ska inte skadas och markägaren ska inte störas. Gå inte över en bondes åkrar eller in i andras trädgårdar, och skräpa inte ner. Några ovanliga växter är skyddade enligt lag, och dem får du inte plocka.

Rättsväsendet

Rättsväsendet är ett namn för de myndigheter som arbetar med lag och rätt. Polisen arbetar för att hindra och utreda brott. En åklagare på Åklagarmyndigheten bestämmer om en misstänkt ska prövas i domstol.

En domstol går igenom bevisen och kan sedan döma till en påföljd. Det kan till exempel vara fängelse eller böter (pengar som man måste betala). Domstolen kan också frikänna, och då döms personen inte.

Brottsoffermyndigheten stöttar den som har drabbats av brott. Kriminalvården sköter fängelserna. Den ser också till att den som är dömd avtjänar, alltså genomför, sitt straff.

Rättssäkerhet och domstolar

Lagen ska gälla lika för alla, och alla ska få en rättvis rättegång: det är rättssäkerhet. Bevisen måste prövas noga innan någon döms. Domstolarna är självständiga, och varken regeringen eller riksdagen får bestämma hur de ska döma. Tycker man att domen är fel, kan man överklaga till en högre domstol.

Alla räknas som oskyldiga tills en domstol har dömt dem för ett brott. Domstolarna löser också tvister, till exempel när föräldrar är oense om vårdnaden, alltså ansvaret för barnen. Sådana fall kallas tvistemål.

Domstolarna finns på 3 nivåer. Både brottmål och tvistemål prövas först i en tingsrätt. Fall som överklagas går vidare till en hovrätt. Högst upp finns Högsta domstolen (HD), som bara tar upp vissa viktiga fall.

Polisen och brottsutredningen

Svenska medborgare får sitt pass och sitt nationella id-kort hos polisen. Vill någon ordna en demonstration, är det polisen som ger tillstånd.

En brottsutredning har flera steg. Först gör den som har drabbats av brottet en polisanmälan. Sedan håller polisen förhör, alltså ställer frågor om det som hänt. Under förundersökningen letar polisen efter bevis och lyssnar på vittnen.

Polisen kan gripa, alltså ta fast, en person som den starkt misstänker. Beslutet om anhållande tas sedan av en åklagare. Anhållande betyder att personen hålls inlåst, som längst i 72 timmar. Om det kommer fram mer bevis, kan en domstol besluta om häktning. Häktning betyder att personen hålls inlåst en längre tid.

Rättegång och straff

När utredningen är klar, avgör åklagaren om fallet ska tas upp i domstol. Det är åklagaren som måste visa att den åtalade, alltså den som anklagas, är skyldig. Den åtalade får ta hjälp av en advokat, som kan säga emot åklagaren och visa andra bevis. Efter att ha hört båda sidor avgör domaren om den åtalade ska dömas eller frikännas.

Nämndemän är med och dömer i tingsrätten. En nämndeman företräder allmänheten och ger insyn, alltså låter vanliga människor se hur domstolen arbetar. Nämndemännen väljs av kommunfullmäktige, efter förslag från de politiska partierna.

Som regel kan man dömas för brott från 15 år, och gränsen kallas straffmyndighetsålder. Sedan 10 september 2026 kan en 14-åring dömas om det lägsta straffet är minst 4 års fängelse. Begår ett yngre barn brott, får socialtjänsten bestämma vad som ska göras. Den som döms för brott hamnar i belastningsregistret. Registret kan sedan vara ett hinder när man söker jobb, körkort eller medborgarskap.

Written in our own words after UHR's study material Sverige i fokus. Fact-checked 2026-09-27.

Free sample

Vad kan en domstol döma en person till om personen har begått ett brott?

What can a court sentence a person to if the person has committed a crime?

Vad gör en åklagare?

What does a prosecutor do?

Vilka är de tre nivåerna av allmänna domstolar i Sverige?

What are the three levels of general courts in Sweden?

This is part of Everything

The free part is seeing where you stand. Training, exam mode and all chapters are part of Everything.

The chapters

  1. 01InledningNo test questions
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rättThis chapter
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider