SwedenTest

Lag och rätt

Тренувальні запитання до розділу 6.

Розділ 6Sverige i fokus67 запитань

Теорія

Весь розділ коротко, своїми словами. Прочитайте це перед тим, як тренуватися на запитаннях.

Цей розділ про закони Швеції та про те, як працюють поліція, прокуратура і суди.

Основні закони

Grundlag (основний закон) особливо складно змінити. У Швеції є 4 основні закони. Це regeringsformen (Акт про форму правління), tryckfrihetsförordningen (Акт про свободу друку), yttrandefrihetsgrundlagen (Основний закон про свободу слова) і successionsordningen (Акт про престолонаслідування).

Згідно з regeringsformen, уся публічна влада походить від народу. Riksdagen (риксдаг, парламент Швеції) ухвалює закони, а regeringen (уряд) керує країною. Regeringsformen також захищає основні свободи і права громадян. Публічну владу потрібно здійснювати так, щоб поважалися рівна цінність, свобода і гідність кожної людини.

Інші основні закони

Tryckfrihetsförordningen дозволяє всім вільно видавати книги і газети. Yttrandefrihetsgrundlagen захищає свободу висловлювати свою думку, наприклад на радіо і телебаченні. Той, хто живе у Швеції, також може вступати до об'єднань, створювати нові об'єднання і проводити демонстрації.

Але свобода слова має межі. Наклеп, тобто поширення відомостей, які можуть змусити інших зневажливо ставитися до когось, є злочином. Hets mot folkgrupp (підбурювання проти групи населення, тобто погрози або зневага щодо певної групи) і злочини на ґрунті ненависті також заборонені. Секретну інформацію про оборону також не можна поширювати, оскільки це може зашкодити безпеці Швеції.

Останнім основним законом є successionsordningen. Він визначає, хто стане наступним королем або королевою.

Право вільного доступу до природи

Право вільно пересуватися на природі називають allemansrätten (правом вільного доступу до природи). Воно дуже давнє і захищене в regeringsformen. Це право діє також на землі, яка належить іншій особі. Ви можете збирати ягоди, гриби і квіти, а також ходити, їздити на велосипеді, веслувати, розбивати намет і розпалювати вогнище.

Але природі не можна завдавати шкоди, а власника землі не можна турбувати. Не ходіть через поля фермера чи чужі сади і не смітіть. Деякі рідкісні рослини захищені законом, і їх не можна збирати.

Система правосуддя

Rättsväsendet (системою правосуддя) називають відомства, які працюють у сфері права і правосуддя. Поліція працює над запобіганням і розслідуванням злочинів. Прокурор в Åklagarmyndigheten (Прокуратурі Швеції) вирішує, чи потрібно судити підозрювану особу в суді.

Суд розглядає докази і може потім призначити покарання. Це може бути, наприклад, ув'язнення або штраф (гроші, які потрібно сплатити). Суд може також виправдати особу, і тоді її не засуджують.

Brottsoffermyndigheten (Управління у справах жертв злочинів) підтримує тих, хто постраждав від злочину. Kriminalvården (Служба виконання покарань) відповідає за в'язниці. Вона також стежить за тим, щоб засуджений відбував, тобто виконував, своє покарання.

Правова захищеність і суди

Закон повинен діяти однаково для всіх, і кожен повинен отримати справедливий судовий розгляд: це і є rättssäkerhet (правова захищеність). Докази потрібно ретельно перевірити, перш ніж когось засудять. Суди є незалежними, і ні regeringen, ні riksdagen не можуть вирішувати, як їм судити. Якщо людина вважає вирок неправильним, вона може оскаржити його у вищому суді.

Усі вважаються невинними, доки суд не визнає їх винними у злочині. Суди також вирішують спори, наприклад коли батьки не погоджуються щодо опіки, тобто відповідальності за дітей. Такі справи називають цивільними справами.

Суди існують на 3 рівнях. І кримінальні, і цивільні справи спочатку розглядають у tingsrätt (районному суді). Справи, які оскаржують, розглядає далі hovrätt (апеляційний суд). На найвищому рівні перебуває Högsta domstolen, HD (Верховний суд), який розглядає лише деякі важливі справи.

Поліція і розслідування злочинів

Громадяни Швеції отримують паспорт і національну id-картку в поліції. Якщо хтось хоче організувати демонстрацію, саме поліція надає дозвіл.

Розслідування злочину складається з кількох етапів. Спочатку потерпілий від злочину подає заяву до поліції. Потім поліція проводить допити, тобто ставить питання про те, що сталося. Під час досудового розслідування поліція шукає докази і вислуховує свідків.

Поліція може затримати особу, яку сильно підозрює. Рішення про подальше тримання під вартою потім ухвалює прокурор. Це означає, що особу тримають під вартою щонайбільше 72 години. Якщо з'являються нові докази, суд може ухвалити рішення про взяття під варту на довший строк. Це означає, що особу тримають під вартою протягом тривалішого часу.

Судовий розгляд і покарання

Коли розслідування завершене, прокурор вирішує, чи передавати справу до суду. Саме прокурор повинен довести, що підсудний, тобто той, кого звинувачують, винний. Підсудний може скористатися допомогою адвоката, який може заперечувати прокурору і подавати інші докази. Вислухавши обидві сторони, суддя вирішує, чи буде підсудного засуджено, чи виправдано.

У винесенні рішень у tingsrätten беруть участь nämndemän (народні засідателі). Народний засідатель представляє громадськість і забезпечує прозорість, тобто дає змогу звичайним людям бачити, як працює суд. Народних засідателів обирає kommunfullmäktige за пропозицією політичних партій.

Як правило, за злочин можна бути засудженим з 15 років, і цю межу називають straffmyndighetsålder (вік кримінальної відповідальності). Із 10 вересня 2026 року 14-річного можна засудити, якщо мінімальне покарання становить щонайменше 4 роки ув'язнення. Якщо злочин скоює молодша дитина, соціальна служба вирішує, що робити. Той, кого засуджено за злочин, потрапляє до belastningsregistret (реєстру судимостей). Пізніше цей реєстр може стати перешкодою під час пошуку роботи, отримання водійських прав або громадянства.

Той самий текст шведською

Kapitlet handlar om lagarna i Sverige och om hur polis, åklagare och domstolar arbetar.

Grundlagarna

En grundlag är extra svår att ändra. Det finns 4 grundlagar i Sverige. De heter regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Enligt regeringsformen kommer all offentlig makt från folket. Riksdagen beslutar om lagarna, och regeringen styr landet. Regeringsformen skyddar också medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Den offentliga makten ska användas så att alla människors lika värde, frihet och värdighet respekteras.

Fler grundlagar

Tryckfrihetsförordningen gör att alla fritt får ge ut böcker och tidningar. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar friheten att säga vad man tycker, till exempel i radio och tv. Den som bor i Sverige får också gå med i föreningar, starta nya föreningar och demonstrera.

Men yttrandefriheten har gränser. Det är brott att förtala, alltså sprida uppgifter som kan få andra att se ner på någon. Hets mot folkgrupp (hot eller förakt mot en grupp) och hatbrott är också förbjudna. Hemligheter om försvaret får inte heller spridas, eftersom det kan skada Sveriges säkerhet.

Den sista grundlagen heter successionsordningen. Den avgör vem som ska bli nästa kung eller drottning.

Allemansrätten

Rätten att röra sig fritt i naturen kallas allemansrätten. Den är mycket gammal och skyddas i regeringsformen. Rätten gäller även på mark som någon annan äger. Du får plocka bär, svamp och blommor, och du får gå, cykla, paddla, tälta och elda.

Men naturen ska inte skadas och markägaren ska inte störas. Gå inte över en bondes åkrar eller in i andras trädgårdar, och skräpa inte ner. Några ovanliga växter är skyddade enligt lag, och dem får du inte plocka.

Rättsväsendet

Rättsväsendet är ett namn för de myndigheter som arbetar med lag och rätt. Polisen arbetar för att hindra och utreda brott. En åklagare på Åklagarmyndigheten bestämmer om en misstänkt ska prövas i domstol.

En domstol går igenom bevisen och kan sedan döma till en påföljd. Det kan till exempel vara fängelse eller böter (pengar som man måste betala). Domstolen kan också frikänna, och då döms personen inte.

Brottsoffermyndigheten stöttar den som har drabbats av brott. Kriminalvården sköter fängelserna. Den ser också till att den som är dömd avtjänar, alltså genomför, sitt straff.

Rättssäkerhet och domstolar

Lagen ska gälla lika för alla, och alla ska få en rättvis rättegång: det är rättssäkerhet. Bevisen måste prövas noga innan någon döms. Domstolarna är självständiga, och varken regeringen eller riksdagen får bestämma hur de ska döma. Tycker man att domen är fel, kan man överklaga till en högre domstol.

Alla räknas som oskyldiga tills en domstol har dömt dem för ett brott. Domstolarna löser också tvister, till exempel när föräldrar är oense om vårdnaden, alltså ansvaret för barnen. Sådana fall kallas tvistemål.

Domstolarna finns på 3 nivåer. Både brottmål och tvistemål prövas först i en tingsrätt. Fall som överklagas går vidare till en hovrätt. Högst upp finns Högsta domstolen (HD), som bara tar upp vissa viktiga fall.

Polisen och brottsutredningen

Svenska medborgare får sitt pass och sitt nationella id-kort hos polisen. Vill någon ordna en demonstration, är det polisen som ger tillstånd.

En brottsutredning har flera steg. Först gör den som har drabbats av brottet en polisanmälan. Sedan håller polisen förhör, alltså ställer frågor om det som hänt. Under förundersökningen letar polisen efter bevis och lyssnar på vittnen.

Polisen kan gripa, alltså ta fast, en person som den starkt misstänker. Beslutet om anhållande tas sedan av en åklagare. Anhållande betyder att personen hålls inlåst, som längst i 72 timmar. Om det kommer fram mer bevis, kan en domstol besluta om häktning. Häktning betyder att personen hålls inlåst en längre tid.

Rättegång och straff

När utredningen är klar, avgör åklagaren om fallet ska tas upp i domstol. Det är åklagaren som måste visa att den åtalade, alltså den som anklagas, är skyldig. Den åtalade får ta hjälp av en advokat, som kan säga emot åklagaren och visa andra bevis. Efter att ha hört båda sidor avgör domaren om den åtalade ska dömas eller frikännas.

Nämndemän är med och dömer i tingsrätten. En nämndeman företräder allmänheten och ger insyn, alltså låter vanliga människor se hur domstolen arbetar. Nämndemännen väljs av kommunfullmäktige, efter förslag från de politiska partierna.

Som regel kan man dömas för brott från 15 år, och gränsen kallas straffmyndighetsålder. Sedan 10 september 2026 kan en 14-åring dömas om det lägsta straffet är minst 4 års fängelse. Begår ett yngre barn brott, får socialtjänsten bestämma vad som ska göras. Den som döms för brott hamnar i belastningsregistret. Registret kan sedan vara ett hinder när man söker jobb, körkort eller medborgarskap.

Написано власними словами за навчальним матеріалом UHR (Шведської ради вищої освіти) Sverige i fokus (Швеція у фокусі). Перевірено факти 2026-09-27.

Безкоштовні приклади

Vad kan en domstol döma en person till om personen har begått ett brott?

До чого суд може засудити людину, якщо вона вчинила злочин?

Vad gör en åklagare?

Що робить åklagare?

Vilka är de tre nivåerna av allmänna domstolar i Sverige?

Які три рівні загальних судів у Швеції?

Це входить у повний доступ

Безкоштовно можна перевірити свій рівень. Тренування, режим іспиту та всі розділи входять у повний доступ.

Розділи

  1. 01InledningБез запитань
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rättЦей розділ
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider