SwedenTest

Politiska val och partier

Тренувальні запитання до розділу 5.

Розділ 5Sverige i fokus52 запитань

Теорія

Весь розділ коротко, своїми словами. Прочитайте це перед тим, як тренуватися на запитаннях.

Тут ви дізнаєтеся, як проходять вибори у Швеції і хто має право голосувати. Ви також прочитаєте про політичні партії і про те, як вони отримують місця в riksdagen (риксдаг, парламент Швеції).

Вибори у Швеції

Партії по-різному бачать, як повинна управлятися Швеція. Усі партії хочуть, щоб народ голосував за них. Кожна партія має кандидатів. Кандидат є людиною, яка балотується на виборах від своєї партії. Партії прагнуть, щоб їхні кандидати потрапили до riksdagen, до регіонів, до kommuner і до Європейського парламенту (парламенту ЄС).

Riksdagen обирають кожні 4 роки. На виборах до riksdagen народ вирішує, хто засідатиме в ньому. Кожні 4 роки також обирають regionfullmäktige і kommunfullmäktige. Fullmäktige є групою обраних політиків, які ухвалюють рішення в регіоні або kommun. Європейський парламент обирають кожні 5 років.

Хто має право голосувати?

Rösträtt (право голосу) означає, що ви можете голосувати на виборах. На виборах ви голосуєте за партію, з якою найбільше згодні. Щоб мати право голосу, потрібно бути не молодшим за 18 років. На виборах до riksdagen ви також повинні бути громадянином Швеції.

На виборах до kommun і регіону ви можете голосувати, навіть якщо не є громадянином Швеції. Але тоді ви повинні бути folkbokförd (зареєстровані як мешканець) у Швеції протягом 3 років поспіль до дня виборів. Folkbokförd означає, що ви зареєстровані як особа, яка проживає у Швеції. Ви громадянин іншої країни ЄС або іншої нордичної країни? Тоді достатньо бути folkbokförd тут.

Громадяни ЄС, які є folkbokförda у Швеції, можуть голосувати тут на виборах до Європейського парламенту. Отже, правила права голосу різняться залежно від виборів.

Референдуми

Іноді народ голосує щодо певного питання. Це називають референдумом. Референдум може стосуватися всієї Швеції, регіону або kommun. Результат має дорадчий характер, тобто є порадою для політиків. Вони не зобов'язані діяти так, як проголосував народ.

У 2003 році у Швеції відбувся референдум щодо євро. Євро є валютою, різновидом грошей. Питання полягало в тому, чи повинна Швеція запровадити євро замість крон. Більшість проголосувала проти, і Швеція зберегла крону.

Як ви голосуєте

Перед виборами всім, хто має право голосу, надсилають додому виборчу картку. Виборча картка показує, де розташована ваша виборча дільниця. Виборча дільниця є місцем, де ви голосуєте в день виборів. Ви також можете проголосувати до дня виборів, у певних місцях. Це називають достроковим голосуванням.

Виборчий бюлетень є папірцем, яким ви голосуєте. На виборчій дільниці лежать бюлетені багатьох партій. Ніхто не повинен бачити, як ви голосуєте. Тому свій вибір ви робите за ширмою, у кабінці для голосування. Те, що вибори таємні, називають таємницею голосування.

Політичні партії

Політична партія є групою людей зі спільними ідеями. Вони хочуть, щоб суспільством управляли певним чином. Партія пропонує рішення і працює над своїми найважливішими питаннями. Оскільки партії мають різні погляди, виборці можуть обирати між різними пропозиціями.

Кожен може бути активним у партії. Той, хто хоче, може стати членом і впливати на політику партії. Ви також можете об'єднатися з іншими і створити нову партію.

Час перед виборами називають виборчою кампанією. У цей час партії намагаються здобути підтримку виборців. Вони організовують дебати і зустрічі, роблять рекламу і проводять кампанії. Часто вони стоять на вулицях і площах та розповідають про свою політику.

Пропорційні вибори

Швеція має пропорційну виборчу систему. Це означає, що партія отримує місця відповідно до частки голосів, яку вона здобула. Це стосується riksdagen, regionfullmäktige і kommunfullmäktige. Таке місце називають мандатом. Того, хто має мандат у riksdagen, називають депутатом.

Приклад: партія, яка отримує 20 відсотків голосів, отримує також 20 відсотків місць. Через це партіям часто доводиться співпрацювати. Разом вони можуть здобути більшість, яка підтримує їхні пропозиції. Більшість означає, що за них голосує понад половина.

Існує поріг для потрапляння в riksdagen. Партії потрібно щонайменше 4 відсотки всіх голосів. Цей поріг називають fyraprocentsspärren (чотиривідсотковим бар'єром). Ідея полягає в тому, щоб у riksdagen не було забагато партій. Тоді легше сформувати стійку більшість.

Партії в riksdagen

До виборів 2026 року в riksdagen засідали 8 партій. Ось вони в алфавітному порядку, від А до Ö. Спочатку йдуть Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) і Miljöpartiet (MP). Потім Moderaterna (M), Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD) і Vänsterpartiet (V). Літери в дужках є скороченою формою назви партії.

На виборах до kommun і регіону часто є місцеві партії. Місцева партія має політику лише для своєї kommun або регіону. Вона не має політики для всієї Швеції.

Той самий текст шведською

Här får du veta hur val går till i Sverige och vem som får rösta. Du läser också om de politiska partierna och hur de får platser i riksdagen.

Val i Sverige

Partierna tycker olika om hur Sverige ska styras. Alla partier vill att folket ska rösta på dem. Varje parti har kandidater. En kandidat är en person som ställer upp i valet för sitt parti. Partierna vill få in sina kandidater i riksdagen, i regionerna, i kommunerna och i Europaparlamentet (EU:s parlament).

Riksdagen väljs vart 4:e år. I riksdagsvalet bestämmer folket vilka som ska sitta i riksdagen. Vart 4:e år väljer man också regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Fullmäktige är en grupp valda politiker som fattar beslut i en region eller en kommun. Europaparlamentet väljs vart 5:e år.

Vem får rösta?

Rösträtt betyder att du får rösta i ett val. I valet röstar du på det parti som du håller mest med. För att ha rösträtt måste du vara minst 18 år. I riksdagsvalet måste du också vara svensk medborgare.

I valen till kommun och region kan du rösta även om du inte är svensk medborgare. Men då måste du ha varit folkbokförd i Sverige i 3 år i rad före valdagen. Folkbokförd betyder att du är registrerad som boende i Sverige. Är du medborgare i ett annat EU-land eller nordiskt land? Då räcker det att du är folkbokförd här.

EU-medborgare som är folkbokförda i Sverige kan rösta här i valet till Europaparlamentet. Reglerna för rösträtt är alltså olika i olika val.

Folkomröstningar

Ibland får folket rösta om en viss fråga. Det kallas folkomröstning. En folkomröstning kan gälla hela Sverige, en region eller en kommun. Resultatet är rådgivande, alltså ett råd till politikerna. De måste inte göra som folket röstade.

År 2003 hade Sverige en folkomröstning om euron. Euron är en valuta, en sorts pengar. Frågan var om Sverige skulle ha euro i stället för kronor. De flesta röstade nej, och Sverige behöll kronan.

Så röstar du

Före valet kommer ett röstkort hem till alla som har rösträtt. Röstkortet visar var din vallokal finns. En vallokal är platsen där du röstar på valdagen. Du kan också rösta före valdagen, på vissa platser. Det heter förtidsröstning.

En valsedel är den lapp som du röstar med. I vallokalen ligger valsedlar från många partier. Ingen får se hur du röstar. Därför gör du ditt val bakom en skärm, i ett röstbås. Att valet är hemligt kallas valhemlighet.

Politiska partier

Ett politiskt parti är en grupp människor med gemensamma idéer. De vill att samhället ska styras på ett visst sätt. Partiet kommer med förslag på lösningar och arbetar för sina viktigaste frågor. Eftersom partierna tycker olika, kan väljarna välja mellan olika förslag.

Alla kan vara aktiva i ett parti. Den som vill kan bli medlem och påverka partiets politik. Du kan också gå ihop med andra och bilda ett nytt parti.

Tiden före ett val heter valrörelse. Då försöker partierna vinna väljarnas stöd. De ordnar debatter och möten, gör reklam och har kampanjer. Ofta står de på gator och torg och berättar om sin politik.

Proportionella val

Sverige har ett proportionellt valsystem. Det betyder att ett parti får platser efter hur stor del av rösterna det får. Det gäller i riksdagen, i regionfullmäktige och i kommunfullmäktige. En sådan plats kallas mandat. Den som har ett mandat i riksdagen kallas ledamot.

Ett exempel: ett parti som får 20 procent av rösterna får också 20 procent av platserna. Det gör att partierna ofta måste samarbeta. Tillsammans kan de få en majoritet som stödjer deras förslag. Majoritet betyder att mer än hälften röstar ja.

Det finns en gräns för att komma in i riksdagen. Ett parti behöver minst 4 procent av alla röster. Gränsen heter fyraprocentsspärren. Tanken är att riksdagen inte ska ha för många partier. Då blir det lättare att bilda en majoritet som håller.

Partierna i riksdagen

Fram till valet 2026 satt 8 partier i riksdagen. Här är de i bokstavsordning, från A till Ö. Först kommer Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Miljöpartiet (MP). Sedan kommer Moderaterna (M), Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD) och Vänsterpartiet (V). Bokstäverna inom parentes är en kort form av partiets namn.

I valen till kommun och region finns det ofta lokala partier. Ett lokalt parti har bara politik för sin egen kommun eller region. Det har ingen politik för hela Sverige.

Написано власними словами за навчальним матеріалом UHR (Шведської ради вищої освіти) Sverige i fokus (Швеція у фокусі). Перевірено факти 2026-09-27.

Безкоштовні приклади

Hur ofta är det val till riksdagen, regionerna och kommunerna?

Як часто відбуваються вибори до riksdagen (риксдагу), regionerna (регіонів) і kommunerna (муніципалітетів)?

När är valdagen i de vanliga valen till riksdag, region och kommun?

Коли день виборів у звичайних виборах до riksdagen (риксдагу), regionen (регіону) і kommunen (муніципалітету)?

Vad betyder det att valen i Sverige är hemliga?

Що означає, що вибори у Швеції таємні?

Це входить у повний доступ

Безкоштовно можна перевірити свій рівень. Тренування, режим іспиту та всі розділи входять у повний доступ.

Розділи

  1. 01InledningБез запитань
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partierЦей розділ
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider