SwedenTest

Politiska val och partier

Pytania ćwiczeniowe do rozdziału 5.

Rozdział 5Sverige i fokus52 pytań

Teoria

Cały rozdział w skrócie, własnymi słowami. Przeczytaj go, zanim zaczniesz ćwiczyć pytania.

Dowiesz się tutaj, jak przebiegają wybory w Szwecji i kto może głosować. Przeczytasz też o partiach politycznych i o tym, jak zdobywają miejsca w parlamencie.

Wybory w Szwecji

Partie mają różne poglądy na to, jak powinna być rządzona Szwecja. Wszystkie partie chcą, aby naród głosował na nie. Każda partia ma kandydatów. Kandydat to osoba, która startuje w wyborach z ramienia swojej partii. Partie chcą wprowadzić swoich kandydatów do riksdagen (parlamentu), do regionów, do gmin i do Parlamentu Europejskiego (parlamentu UE).

Riksdagen jest wybierany co 4 lata. W wyborach do riksdagen naród decyduje, kto w nim zasiądzie. Co 4 lata wybiera się też regionfullmäktige i kommunfullmäktige. Fullmäktige to grupa wybranych polityków, którzy podejmują decyzje w regionie lub gminie. Parlament Europejski jest wybierany co 5 lat.

Kto może głosować?

Prawo głosu oznacza, że możesz głosować w wyborach. W wyborach głosujesz na partię, z którą się najbardziej zgadzasz. Aby mieć prawo głosu, musisz mieć co najmniej 18 lat. W wyborach do riksdagen musisz też być obywatelem Szwecji.

W wyborach do gminy i regionu możesz głosować, nawet jeśli nie jesteś obywatelem Szwecji. Musisz jednak być folkbokförd (zameldowany) w Szwecji przez 3 kolejne lata przed dniem wyborów. Folkbokförd oznacza, że jesteś zarejestrowany jako mieszkaniec Szwecji. Jesteś obywatelem innego kraju UE albo kraju nordyckiego? Wtedy wystarczy, że jesteś tu folkbokförd.

Obywatele UE, którzy są folkbokförda w Szwecji, mogą głosować tutaj w wyborach do Parlamentu Europejskiego. Zasady dotyczące prawa głosu są więc różne w różnych wyborach.

Referenda

Czasem naród może głosować w konkretnej sprawie. Nazywa się to referendum. Referendum może dotyczyć całej Szwecji, regionu albo gminy. Wynik ma charakter doradczy, czyli jest wskazówką dla polityków. Nie muszą oni postąpić zgodnie z tym, jak zagłosował naród.

W 2003 roku w Szwecji odbyło się referendum w sprawie euro. Euro to waluta, czyli rodzaj pieniędzy. Pytanie brzmiało, czy Szwecja powinna mieć euro zamiast koron. Większość zagłosowała na nie, więc Szwecja zachowała koronę.

Jak głosujesz

Przed wyborami do domu przychodzi karta wyborcza do wszystkich, którzy mają prawo głosu. Karta wyborcza pokazuje, gdzie znajduje się twój lokal wyborczy. Lokal wyborczy to miejsce, w którym głosujesz w dniu wyborów. Możesz też zagłosować przed dniem wyborów, w wybranych miejscach. Nazywa się to głosowaniem przedterminowym.

Karta do głosowania to kartka, za pomocą której głosujesz. W lokalu wyborczym leżą karty do głosowania wielu partii. Nikt nie może widzieć, jak głosujesz. Dlatego dokonujesz wyboru za zasłoną, w kabinie do głosowania. To, że wybory są tajne, nazywa się tajnością głosowania.

Partie polityczne

Partia polityczna to grupa ludzi o wspólnych poglądach. Chcą, aby społeczeństwo było rządzone w określony sposób. Partia proponuje rozwiązania i działa na rzecz swoich najważniejszych spraw. Ponieważ partie mają różne poglądy, wyborcy mogą wybierać między różnymi propozycjami.

Każdy może być aktywny w partii. Kto chce, może zostać członkiem i wpływać na politykę partii. Możesz też połączyć siły z innymi i założyć nową partię.

Czas przed wyborami nazywa się kampanią wyborczą. Wtedy partie starają się zdobyć poparcie wyborców. Organizują debaty i spotkania, robią reklamy i prowadzą kampanie. Często stoją na ulicach i placach i opowiadają o swojej polityce.

Wybory proporcjonalne

Szwecja ma proporcjonalny system wyborczy. Oznacza to, że partia otrzymuje miejsca w zależności od tego, jaką część głosów zdobyła. Dotyczy to riksdagen, regionfullmäktige i kommunfullmäktige. Takie miejsce nazywa się mandatem. Osoba, która ma mandat w riksdagen, nazywana jest posłem.

Przykład: partia, która zdobywa 20 procent głosów, otrzymuje też 20 procent miejsc. Sprawia to, że partie często muszą ze sobą współpracować. Razem mogą uzyskać większość, która poprze ich propozycje. Większość oznacza, że ponad połowa głosuje na tak.

Istnieje próg, aby dostać się do riksdagen. Partia potrzebuje co najmniej 4 procent wszystkich głosów. Ten próg nazywa się progiem czteroprocentowym. Chodzi o to, żeby riksdagen nie miał zbyt wielu partii. Wtedy łatwiej jest stworzyć trwałą większość.

Partie w riksdagen

Do wyborów w 2026 roku w riksdagen zasiadało 8 partii. Oto one w porządku alfabetycznym, od A do Ö. Najpierw Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) i Miljöpartiet (MP). Potem Moderaterna (M), Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD) i Vänsterpartiet (V). Litery w nawiasie to skrócona forma nazwy partii.

W wyborach do gminy i regionu często biorą udział partie lokalne. Partia lokalna ma politykę tylko dla swojej własnej gminy lub regionu. Nie ma polityki dla całej Szwecji.

Ten sam tekst po szwedzku

Här får du veta hur val går till i Sverige och vem som får rösta. Du läser också om de politiska partierna och hur de får platser i riksdagen.

Val i Sverige

Partierna tycker olika om hur Sverige ska styras. Alla partier vill att folket ska rösta på dem. Varje parti har kandidater. En kandidat är en person som ställer upp i valet för sitt parti. Partierna vill få in sina kandidater i riksdagen, i regionerna, i kommunerna och i Europaparlamentet (EU:s parlament).

Riksdagen väljs vart 4:e år. I riksdagsvalet bestämmer folket vilka som ska sitta i riksdagen. Vart 4:e år väljer man också regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Fullmäktige är en grupp valda politiker som fattar beslut i en region eller en kommun. Europaparlamentet väljs vart 5:e år.

Vem får rösta?

Rösträtt betyder att du får rösta i ett val. I valet röstar du på det parti som du håller mest med. För att ha rösträtt måste du vara minst 18 år. I riksdagsvalet måste du också vara svensk medborgare.

I valen till kommun och region kan du rösta även om du inte är svensk medborgare. Men då måste du ha varit folkbokförd i Sverige i 3 år i rad före valdagen. Folkbokförd betyder att du är registrerad som boende i Sverige. Är du medborgare i ett annat EU-land eller nordiskt land? Då räcker det att du är folkbokförd här.

EU-medborgare som är folkbokförda i Sverige kan rösta här i valet till Europaparlamentet. Reglerna för rösträtt är alltså olika i olika val.

Folkomröstningar

Ibland får folket rösta om en viss fråga. Det kallas folkomröstning. En folkomröstning kan gälla hela Sverige, en region eller en kommun. Resultatet är rådgivande, alltså ett råd till politikerna. De måste inte göra som folket röstade.

År 2003 hade Sverige en folkomröstning om euron. Euron är en valuta, en sorts pengar. Frågan var om Sverige skulle ha euro i stället för kronor. De flesta röstade nej, och Sverige behöll kronan.

Så röstar du

Före valet kommer ett röstkort hem till alla som har rösträtt. Röstkortet visar var din vallokal finns. En vallokal är platsen där du röstar på valdagen. Du kan också rösta före valdagen, på vissa platser. Det heter förtidsröstning.

En valsedel är den lapp som du röstar med. I vallokalen ligger valsedlar från många partier. Ingen får se hur du röstar. Därför gör du ditt val bakom en skärm, i ett röstbås. Att valet är hemligt kallas valhemlighet.

Politiska partier

Ett politiskt parti är en grupp människor med gemensamma idéer. De vill att samhället ska styras på ett visst sätt. Partiet kommer med förslag på lösningar och arbetar för sina viktigaste frågor. Eftersom partierna tycker olika, kan väljarna välja mellan olika förslag.

Alla kan vara aktiva i ett parti. Den som vill kan bli medlem och påverka partiets politik. Du kan också gå ihop med andra och bilda ett nytt parti.

Tiden före ett val heter valrörelse. Då försöker partierna vinna väljarnas stöd. De ordnar debatter och möten, gör reklam och har kampanjer. Ofta står de på gator och torg och berättar om sin politik.

Proportionella val

Sverige har ett proportionellt valsystem. Det betyder att ett parti får platser efter hur stor del av rösterna det får. Det gäller i riksdagen, i regionfullmäktige och i kommunfullmäktige. En sådan plats kallas mandat. Den som har ett mandat i riksdagen kallas ledamot.

Ett exempel: ett parti som får 20 procent av rösterna får också 20 procent av platserna. Det gör att partierna ofta måste samarbeta. Tillsammans kan de få en majoritet som stödjer deras förslag. Majoritet betyder att mer än hälften röstar ja.

Det finns en gräns för att komma in i riksdagen. Ett parti behöver minst 4 procent av alla röster. Gränsen heter fyraprocentsspärren. Tanken är att riksdagen inte ska ha för många partier. Då blir det lättare att bilda en majoritet som håller.

Partierna i riksdagen

Fram till valet 2026 satt 8 partier i riksdagen. Här är de i bokstavsordning, från A till Ö. Först kommer Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Miljöpartiet (MP). Sedan kommer Moderaterna (M), Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD) och Vänsterpartiet (V). Bokstäverna inom parentes är en kort form av partiets namn.

I valen till kommun och region finns det ofta lokala partier. Ett lokalt parti har bara politik för sin egen kommun eller region. Det har ingen politik för hela Sverige.

Napisane własnymi słowami na podstawie materiału edukacyjnego UHR Sverige i fokus. Sprawdzone pod względem faktów 2026-09-27.

Darmowe przykłady

Hur ofta är det val till riksdagen, regionerna och kommunerna?

Jak często odbywają się wybory do riksdagen, regionów i kommuner (gmin)?

När är valdagen i de vanliga valen till riksdag, region och kommun?

Kiedy jest dzień wyborów w zwykłych wyborach do riksdagen, regionu i kommun (gminy)?

Vad betyder det att valen i Sverige är hemliga?

Co oznacza to, że wybory w Szwecji są tajne?

To część pełnej wersji

Wersja darmowa pozwala sprawdzić, ile wiesz. Ćwiczenia, tryb egzaminu i wszystkie rozdziały są w pełnej wersji.

Rozdziały

  1. 01InledningBez pytań
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partierTen rozdział
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider