SwedenTest

Lag och rätt

أسئلة تدريبية للفصل 6.

الفصل 6Sverige i fokus67 سؤالاً

النظرية

الفصل كاملاً بإيجاز وبأسلوبنا الخاص. اقرأه قبل أن تتدرب على الأسئلة.

يتناول هذا الفصل القوانين في السويد وكيفية عمل الشرطة والنيابة العامة والمحاكم.

القوانين الأساسية

grundlag (القانون الأساسي) أصعب تعديلاً من غيره من القوانين. وتوجد 4 grundlagar (قوانين أساسية) في السويد، وهي regeringsformen (قانون نظام الحكم)، وtryckfrihetsförordningen (قانون حرية الصحافة)، وyttrandefrihetsgrundlagen (القانون الأساسي لحرية التعبير)، وsuccessionsordningen (قانون وراثة العرش).

ووفقاً لregeringsformen، تنبع كل السلطة العامة من الشعب. ويقرر riksdagen (البرلمان) القوانين، بينما يحكم regeringen (الحكومة) البلاد. كما يحمي regeringsformen الحريات والحقوق الأساسية للمواطنين. ويجب أن تُمارَس السلطة العامة بطريقة تحترم قيمة جميع الناس المتساوية وحريتهم وكرامتهم.

قوانين أساسية أخرى

يتيح tryckfrihetsförordningen للجميع حرية نشر الكتب والصحف. ويحمي yttrandefrihetsgrundlagen حرية قول ما يعتقده المرء، مثلاً في الإذاعة والتلفزيون. كما يحق لكل من يقيم في السويد الانضمام إلى الجمعيات وتأسيس جمعيات جديدة والتظاهر.

لكن لحرية التعبير حدوداً. فالتشهير جريمة، أي نشر معلومات قد تجعل الآخرين ينظرون بازدراء إلى شخص ما. كما يُحظر التحريض ضد فئة عرقية (التهديد أو الازدراء الموجه ضد فئة معينة) وجرائم الكراهية. ولا يجوز أيضاً نشر أسرار الدفاع، لأن ذلك قد يضر بأمن السويد.

أما آخر القوانين الأساسية فيُسمى successionsordningen. وهو يحدد من سيكون الملك أو الملكة التالية.

Allemansrätten

يُسمى حق التنقل بحرية في الطبيعة allemansrätten (الحق العام في الوصول إلى الطبيعة). وهو حق قديم جداً ويحميه regeringsformen. وينطبق هذا الحق حتى على الأراضي التي يملكها آخرون. ويحق لك قطف التوت والفطر والزهور، كما يحق لك المشي وركوب الدراجة والتجديف والتخييم وإشعال النار.

لكن يجب ألا تتضرر الطبيعة وألا يُزعَج مالك الأرض. فلا تعبر حقول أحد المزارعين ولا تدخل حدائق الآخرين، ولا تترك النفايات وراءك. وبعض النباتات النادرة محمية بموجب القانون، ولا يجوز لك قطفها.

الجهاز القضائي

الجهاز القضائي اسم يُطلق على الهيئات الحكومية العاملة في مجال القانون والعدالة. وتعمل الشرطة على منع الجرائم والتحقيق فيها. ويقرر مدّعٍ عام في Åklagarmyndigheten (هيئة الادعاء العام) ما إذا كان سيُحال المشتبه به إلى المحكمة.

تفحص المحكمة الأدلة، ويمكنها بعد ذلك أن تحكم بعقوبة. ويمكن أن تكون العقوبة مثلاً السجن أو غرامة (مبلغ من المال يجب دفعه). ويمكن للمحكمة أيضاً أن تبرّئ المتهم، وعندها لا يُدان الشخص.

وتدعم Brottsoffermyndigheten (هيئة ضحايا الجريمة) من تضرر من جريمة. أما Kriminalvården (مصلحة الإصلاحيات) فتتولى إدارة السجون. كما تتأكد من أن المحكوم عليه يقضي، أي ينفّذ، عقوبته.

الأمن القانوني والمحاكم

يجب أن يُطبَّق القانون على الجميع بالتساوي، وأن يحصل الجميع على محاكمة عادلة: وهذا هو الأمن القانوني. ويجب فحص الأدلة بدقة قبل إدانة أي شخص. والمحاكم مستقلة، ولا يحق لا لregeringen ولا لriksdagen أن يقررا كيف تحكم. ومن يرى أن الحكم خاطئ يمكنه استئنافه أمام محكمة أعلى.

يُعتبر الجميع أبرياء إلى أن تدينهم محكمة بجريمة ما. كما تحل المحاكم النزاعات أيضاً، مثلاً عندما يختلف الوالدان بشأن الحضانة، أي المسؤولية عن الأطفال. وتُسمى هذه القضايا الدعاوى المدنية.

توجد المحاكم على 3 مستويات. فتُنظر القضايا الجنائية والمدنية أولاً في tingsrätt (محكمة ابتدائية). أما القضايا التي يُستأنف فيها فتنتقل إلى hovrätt (محكمة استئناف). وفي أعلى الهرم توجد Högsta domstolen (المحكمة العليا، HD)، التي لا تنظر إلا في بعض القضايا المهمة.

الشرطة والتحقيق الجنائي

يحصل المواطنون السويديون على جواز سفرهم وبطاقة هويتهم الوطنية من الشرطة. وإذا أراد أحد تنظيم مظاهرة، فالشرطة هي من يمنح الإذن لذلك.

يمر التحقيق الجنائي بعدة مراحل. أولاً يقدم من تضرر من الجريمة بلاغاً إلى الشرطة. ثم تجري الشرطة استجواباً، أي تطرح أسئلة حول ما حدث. وخلال التحقيق الأولي، تبحث الشرطة عن الأدلة وتستمع إلى الشهود.

يمكن للشرطة أن تقبض، أي تعتقل، شخصاً تشتبه به بقوة. ثم يتخذ مدّعٍ عام قرار التوقيف. ويعني التوقيف أن يُحتجز الشخص لمدة أقصاها 72 ساعة. وإذا ظهرت أدلة إضافية، يمكن لمحكمة أن تقرر الحبس الاحتياطي. ويعني الحبس الاحتياطي أن يُحتجز الشخص لفترة أطول.

المحاكمة والعقوبة

عندما يكتمل التحقيق، يقرر المدّعي العام ما إذا كانت القضية ستُحال إلى المحكمة. والمدّعي العام هو من يجب أن يثبت أن المتهم، أي الشخص المُتَّهَم، مذنب. ويمكن للمتهم الاستعانة بمحامٍ، يمكنه معارضة المدّعي العام وتقديم أدلة أخرى. وبعد الاستماع إلى الطرفين، يقرر القاضي ما إذا كان المتهم سيُدان أو يُبرَّأ.

ويشارك nämndemän (قضاة الشعب) في الحكم داخل tingsrätten. ويمثّل nämndeman (قاضي الشعب) عامة الناس ويتيح الشفافية، أي يسمح لعامة الناس بمعرفة كيفية عمل المحكمة. ويختار kommunfullmäktige (المجلس البلدي المنتخب) nämndemän بناءً على ترشيح من الأحزاب السياسية.

كقاعدة عامة، يمكن إدانة الشخص بجريمة اعتباراً من سن 15 عاماً، وتُسمى هذه العتبة straffmyndighetsålder (سن المسؤولية الجنائية). ومنذ 10 سبتمبر 2026، يمكن إدانة من عمره 14 عاماً إذا كانت أدنى عقوبة للجريمة 4 سنوات سجن على الأقل. وإذا ارتكب طفل أصغر سناً جريمة، فإن socialtjänsten (مصلحة الخدمات الاجتماعية) هي من تقرر ما يجب فعله. ومن يُدان بجريمة يُدرَج في belastningsregistret (السجل الجنائي). ويمكن لهذا السجل أن يشكّل عائقاً لاحقاً عند التقدم لوظيفة أو رخصة قيادة أو الجنسية.

النص نفسه بالسويدية

Kapitlet handlar om lagarna i Sverige och om hur polis, åklagare och domstolar arbetar.

Grundlagarna

En grundlag är extra svår att ändra. Det finns 4 grundlagar i Sverige. De heter regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Enligt regeringsformen kommer all offentlig makt från folket. Riksdagen beslutar om lagarna, och regeringen styr landet. Regeringsformen skyddar också medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Den offentliga makten ska användas så att alla människors lika värde, frihet och värdighet respekteras.

Fler grundlagar

Tryckfrihetsförordningen gör att alla fritt får ge ut böcker och tidningar. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar friheten att säga vad man tycker, till exempel i radio och tv. Den som bor i Sverige får också gå med i föreningar, starta nya föreningar och demonstrera.

Men yttrandefriheten har gränser. Det är brott att förtala, alltså sprida uppgifter som kan få andra att se ner på någon. Hets mot folkgrupp (hot eller förakt mot en grupp) och hatbrott är också förbjudna. Hemligheter om försvaret får inte heller spridas, eftersom det kan skada Sveriges säkerhet.

Den sista grundlagen heter successionsordningen. Den avgör vem som ska bli nästa kung eller drottning.

Allemansrätten

Rätten att röra sig fritt i naturen kallas allemansrätten. Den är mycket gammal och skyddas i regeringsformen. Rätten gäller även på mark som någon annan äger. Du får plocka bär, svamp och blommor, och du får gå, cykla, paddla, tälta och elda.

Men naturen ska inte skadas och markägaren ska inte störas. Gå inte över en bondes åkrar eller in i andras trädgårdar, och skräpa inte ner. Några ovanliga växter är skyddade enligt lag, och dem får du inte plocka.

Rättsväsendet

Rättsväsendet är ett namn för de myndigheter som arbetar med lag och rätt. Polisen arbetar för att hindra och utreda brott. En åklagare på Åklagarmyndigheten bestämmer om en misstänkt ska prövas i domstol.

En domstol går igenom bevisen och kan sedan döma till en påföljd. Det kan till exempel vara fängelse eller böter (pengar som man måste betala). Domstolen kan också frikänna, och då döms personen inte.

Brottsoffermyndigheten stöttar den som har drabbats av brott. Kriminalvården sköter fängelserna. Den ser också till att den som är dömd avtjänar, alltså genomför, sitt straff.

Rättssäkerhet och domstolar

Lagen ska gälla lika för alla, och alla ska få en rättvis rättegång: det är rättssäkerhet. Bevisen måste prövas noga innan någon döms. Domstolarna är självständiga, och varken regeringen eller riksdagen får bestämma hur de ska döma. Tycker man att domen är fel, kan man överklaga till en högre domstol.

Alla räknas som oskyldiga tills en domstol har dömt dem för ett brott. Domstolarna löser också tvister, till exempel när föräldrar är oense om vårdnaden, alltså ansvaret för barnen. Sådana fall kallas tvistemål.

Domstolarna finns på 3 nivåer. Både brottmål och tvistemål prövas först i en tingsrätt. Fall som överklagas går vidare till en hovrätt. Högst upp finns Högsta domstolen (HD), som bara tar upp vissa viktiga fall.

Polisen och brottsutredningen

Svenska medborgare får sitt pass och sitt nationella id-kort hos polisen. Vill någon ordna en demonstration, är det polisen som ger tillstånd.

En brottsutredning har flera steg. Först gör den som har drabbats av brottet en polisanmälan. Sedan håller polisen förhör, alltså ställer frågor om det som hänt. Under förundersökningen letar polisen efter bevis och lyssnar på vittnen.

Polisen kan gripa, alltså ta fast, en person som den starkt misstänker. Beslutet om anhållande tas sedan av en åklagare. Anhållande betyder att personen hålls inlåst, som längst i 72 timmar. Om det kommer fram mer bevis, kan en domstol besluta om häktning. Häktning betyder att personen hålls inlåst en längre tid.

Rättegång och straff

När utredningen är klar, avgör åklagaren om fallet ska tas upp i domstol. Det är åklagaren som måste visa att den åtalade, alltså den som anklagas, är skyldig. Den åtalade får ta hjälp av en advokat, som kan säga emot åklagaren och visa andra bevis. Efter att ha hört båda sidor avgör domaren om den åtalade ska dömas eller frikännas.

Nämndemän är med och dömer i tingsrätten. En nämndeman företräder allmänheten och ger insyn, alltså låter vanliga människor se hur domstolen arbetar. Nämndemännen väljs av kommunfullmäktige, efter förslag från de politiska partierna.

Som regel kan man dömas för brott från 15 år, och gränsen kallas straffmyndighetsålder. Sedan 10 september 2026 kan en 14-åring dömas om det lägsta straffet är minst 4 års fängelse. Begår ett yngre barn brott, får socialtjänsten bestämma vad som ska göras. Den som döms för brott hamnar i belastningsregistret. Registret kan sedan vara ett hinder när man söker jobb, körkort eller medborgarskap.

كُتب بأسلوبنا الخاص استناداً إلى مادة UHR (المجلس السويدي للتعليم العالي) التعليمية Sverige i fokus (السويد في البؤرة). جرى التحقق من الحقائق بتاريخ 2026-09-27.

عينة مجانية

Vad kan en domstol döma en person till om personen har begått ett brott?

بماذا يمكن أن تحكم المحكمة على شخص إذا كان قد ارتكب جريمة؟

Vad gör en åklagare?

ماذا يفعل المدعي العام؟

Vilka är de tre nivåerna av allmänna domstolar i Sverige?

ما هي المستويات الثلاثة للمحاكم العامة في السويد؟

هذا جزء من «كل شيء»

الجزء المجاني هو معرفة مستواك. التدريب ووضع الامتحان وكل الفصول جزء من «كل شيء».

الفصول

  1. 01Inledningبلا أسئلة
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rättهذا الفصل
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider