Traditioner och högtider

Kapitlet går igenom viktiga högtider i Sverige, från nyårsafton till jul. En högtid är en speciell dag som man firar tillsammans.

Traditioner i Sverige

En tradition är något man gör på samma sätt varje år. Många svenska traditioner kommer från kristendomen, och några är ännu äldre. Andra bygger på Sveriges historia. Traditioner ger en känsla av att höra ihop, men de ändras när samhället ändras.

Kristna högtider är till exempel jul, påsk och pingst. Även många som inte är religiösa ser dem som viktiga delar av Sveriges kulturarv. Kulturarv är det vi har fått från förr. Flera högtider är också helgdagar, alltså dagar då man är ledig från jobbet.

Nyår och påsk

Den 31 december är det nyårsafton. Då har många fest med familj och vänner. På natten välkomnar man det nya året med fyrverkerier, som i många andra länder.

I mars eller april kommer påsk, som är en kristen högtid. Då minns man att Jesus dog på långfredagen. På påskdagen minns man hans uppståndelse, alltså att han blev levande igen.

Ägg, lamm, lax och sill är vanlig mat på påskafton. Barn brukar få ett påskägg med godis. En del barn klär ut sig till påskkärringar, ett slags häxor.

Valborg och första maj

Den 30 april är det valborgsmässoafton, ofta kallad valborg, då man välkomnar våren. På kvällen tänder man stora brasor (eldar utomhus). Många samlas vid elden och sjunger vårsånger.

Dagen efter valborg är det första maj, arbetarnas dag i många länder. Alla är lediga då, eftersom dagen är en helgdag i Sverige. Arbetarrörelsen, som kämpar för arbetarnas rättigheter, ordnar demonstrationer på många platser. Det hålls också tal om samhälle och politik, bland annat av fackförbund (facket) och partier.

Nationaldagen och midsommar

Sverige firar nationaldagen den 6 juni. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung. Det ses som början på Sveriges självständighet, alltså att landet fick bestämma själv. Den 6 juni 1809 fick Sverige en ny regeringsform, en lag om hur landet ska styras. Efter det måste kungen dela makten med riksdagen.

Sedan 2005 är nationaldagen en helgdag, efter ett beslut i riksdagen. Då hissar man flaggan (drar upp den) och håller tal. I många kommuner hälsas nya medborgare välkomna med en ceremoni.

Vid midsommar välkomnar man sommaren och ljuset. Man firar på midsommarafton, som alltid är en fredag mellan 19 och 25 juni. Firandet är äldre än kristendomen i Sverige. Många har fest utomhus och gör kransar av blommor. Man dansar, leker och sjunger runt en midsommarstång och äter sill, färskpotatis och jordgubbar.

Alla helgons dag och advent

Mellan slutet av oktober och början av november kommer alla helgons dag. Det är en kristen helgdag, och den firas alltid på en lördag. Många går då till kyrkogården och tänder ljus på gravarna. På så sätt minns de släktingar och vänner som har dött.

Under de 4 söndagarna innan juldagen, som är den 25 december, är det advent. Ordet advent betyder ankomst. Förr var advent en tid för att vänta på julen och förbereda sig.

Barnen öppnar en lucka om dagen i adventskalendern, ända fram till julafton. De flesta har också en adventsstjärna som lyser i fönstret. På bordet har man en adventsljusstake med 4 ljus, och varje söndag tänder man ett nytt.

Lucia och jul

Den 13 december är det lucia. Dagens luciafirande växte fram på 1800-talet. Firandet ska ge ljus under den mörkaste tiden på året.

I skolor och på andra platser går man i luciatåg och sjunger. Den som är lucia har en krona med ljus på huvudet, och de andra håller ljus i händerna. Många äter lussebullar den dagen, alltså bullar med kryddan saffran.

Från början är jul en kristen högtid, då man firar att Jesus föddes. Många firar jul med familjen, även om de inte är religiösa. Julafton, den 24 december, är dagen för julmat och julklappar, alltså presenter. Många har en julgran hemma och sätter ljusslingor, kulor och glitter på den. Tidigt på juldagen, den 25 december, går en del till julotta, en gudstjänst i kyrkan.

Nya traditioner

Den som flyttar till ett annat land har sina traditioner med sig. Man anpassar dem, alltså ändrar dem så att de passar i det nya landet. Invandrare har till exempel fört med sig id al-fitr, högtiden när fastemånaden ramadan är slut. Andra exempel är det persiska nyåret nowruz och det kurdiska nyåret newroz. De firas vid vårdagjämningen den 21 mars, när dag och natt är lika långa.