SwedenTest

Politiska val och partier

سوال‌های تمرینی برای فصل 5.

فصل 5Sverige i fokus52 سوال

تئوری

کل فصل به‌طور خلاصه و با بیان خودمان. پیش از تمرین پرسش‌ها آن را بخوانید.

در این‌جا می‌آموزید انتخابات در سویدن چگونه برگزار می‌شود و چه کسی حق رأی دارد. همچنین درباره احزاب سیاسی و این‌که چگونه در riksdagen (پارلمان سویدن) کرسی به‌دست می‌آورند، می‌خوانید.

انتخابات در سویدن

احزاب نظرات متفاوتی درباره چگونگی اداره سویدن دارند. همه احزاب می‌خواهند مردم به آن‌ها رأی بدهند. هر حزب کاندیداهایی دارد. کاندیدا فردی است که برای حزب خود در انتخابات شرکت می‌کند. احزاب می‌خواهند کاندیداهای خود را وارد riksdagen، region‌ها (استان‌ها)، kommun‌ها (شهرداری‌ها یا شاروالی‌ها) و پارلمان اروپا (پارلمان اتحادیه اروپا) کنند.

riksdagen هر 4 سال یک‌بار انتخاب می‌شود. در riksdagsval (انتخابات پارلمانی)، مردم تعیین می‌کنند چه کسانی در riksdagen بنشینند. هر 4 سال، regionfullmäktige (شورای استان) و kommunfullmäktige (شورای شهرداری) هم انتخاب می‌شوند. fullmäktige گروهی از سیاست‌مداران منتخب است که در یک region یا kommun تصمیم می‌گیرند. پارلمان اروپا هر 5 سال یک‌بار انتخاب می‌شود.

چه کسی حق رأی دارد؟

rösträtt (حق رأی) یعنی این‌که اجازه دارید در یک انتخابات رأی بدهید. در انتخابات، به حزبی رأی می‌دهید که بیشترین هم‌نظری را با آن دارید. برای داشتن rösträtt باید حداقل 18 سال سن داشته باشید. در riksdagsval باید تبعه سویدن هم باشید.

در انتخابات kommun و region می‌توانید رأی بدهید حتی اگر تبعه سویدن نباشید. اما در آن صورت باید 3 سال پیاپی پیش از روز انتخابات، folkbokförd (ثبت‌شده به‌عنوان ساکن) سویدن بوده باشید. folkbokförd یعنی این‌که به‌عنوان ساکن سویدن ثبت شده‌اید. اگر تبعه یک کشور دیگر عضو اتحادیه اروپا یا یک کشور نوردیک هستید، همین‌که folkbokförd باشید کافی است.

شهروندان اتحادیه اروپا که folkbokförd سویدن هستند، می‌توانند در انتخابات پارلمان اروپا در این‌جا رأی بدهند. بنابراین قوانین حق رأی در انتخابات مختلف، متفاوت است.

همه‌پرسی‌ها

گاهی مردم درباره یک موضوع خاص رأی می‌دهند. به این کار همه‌پرسی می‌گویند. یک همه‌پرسی می‌تواند مربوط به کل سویدن، یک region یا یک kommun باشد. نتیجه آن مشورتی است، یعنی توصیه‌ای به سیاست‌مداران. آن‌ها مجبور نیستند طبق رأی مردم عمل کنند.

در سال 2003، سویدن یک همه‌پرسی درباره یورو برگزار کرد. یورو یک واحد پول است. پرسش این بود که آیا سویدن باید به‌جای کرون از یورو استفاده کند یا نه. اکثریت رأی منفی دادند، و سویدن کرون را حفظ کرد.

این‌گونه رأی می‌دهید

پیش از انتخابات، یک röstkort (کارت رأی‌دهی) برای همه کسانی که rösträtt دارند، به خانه‌شان فرستاده می‌شود. röstkort نشان می‌دهد vallokal (محل رأی‌گیری) شما کجاست. vallokal مکانی است که در روز انتخابات در آن رأی می‌دهید. همچنین می‌توانید پیش از روز انتخابات، در برخی مکان‌ها رأی دهید. به این کار förtidsröstning (رأی‌گیری پیش از موعد) می‌گویند.

valsedel (برگه رأی) کاغذی است که با آن رأی می‌دهید. در vallokal، برگه‌های رأی احزاب مختلف قرار دارد. هیچ‌کس اجازه ندارد ببیند شما چگونه رأی می‌دهید. به همین دلیل انتخاب خود را پشت یک پاراوان، در یک غرفه رأی‌گیری انجام می‌دهید. مخفی بودن رأی را valhemlighet (رازداری رأی) می‌نامند.

احزاب سیاسی

یک حزب سیاسی گروهی از افراد با ایده‌های مشترک است. آن‌ها می‌خواهند جامعه به شیوه‌ای خاص اداره شود. حزب راه‌حل‌هایی پیشنهاد می‌کند و برای مهم‌ترین مسائل خود تلاش می‌کند. چون احزاب نظرات متفاوتی دارند، رأی‌دهندگان می‌توانند از میان پیشنهادهای گوناگون انتخاب کنند.

همه می‌توانند در یک حزب فعالیت کنند. هرکس که بخواهد می‌تواند عضو شود و بر سیاست حزب تأثیر بگذارد. همچنین می‌توانید با دیگران همراه شوید و یک حزب جدید تشکیل دهید.

دوره پیش از یک انتخابات valrörelse (مبارزات انتخاباتی) نام دارد. در این دوره، احزاب تلاش می‌کنند حمایت رأی‌دهندگان را جلب کنند. آن‌ها مناظره و نشست برگزار می‌کنند، تبلیغ می‌کنند و کمپین راه می‌اندازند. اغلب در خیابان‌ها و میدان‌ها حضور دارند و درباره سیاست خود صحبت می‌کنند.

انتخابات متناسب

سویدن یک نظام انتخاباتی متناسب دارد. یعنی هر حزب به میزان سهمی که از آرا به‌دست می‌آورد، کرسی می‌گیرد. این قانون در riksdagen، regionfullmäktige و kommunfullmäktige اعمال می‌شود. به چنین کرسی‌ای mandat می‌گویند. کسی که در riksdagen یک mandat دارد، نماینده نامیده می‌شود.

برای مثال: حزبی که 20 درصد آرا را به‌دست می‌آورد، 20 درصد کرسی‌ها را هم می‌گیرد. به همین دلیل احزاب اغلب باید با یکدیگر همکاری کنند. آن‌ها می‌توانند با هم یک اکثریت به‌دست آورند که از پیشنهادشان حمایت کند. اکثریت یعنی بیش از نیمی از رأی‌دهندگان موافق باشند.

برای ورود به riksdagen یک آستانه وجود دارد. یک حزب باید حداقل 4 درصد از کل آرا را به‌دست آورد. این آستانه fyraprocentsspärren (آستانه چهاردرصدی) نام دارد. ایده این است که riksdagen احزاب بیش از حد زیادی نداشته باشد. در این صورت تشکیل یک اکثریت پایدار آسان‌تر می‌شود.

احزاب riksdagen

تا پیش از انتخابات 2026، 8 حزب در riksdagen حضور داشتند. در این‌جا آن‌ها به ترتیب حروف الفبای سویدنی، از A تا Ö، آمده‌اند. ابتدا Centerpartiet (حزب مرکز، C)، Kristdemokraterna (دموکرات‌مسیحیان، KD)، Liberalerna (لیبرال‌ها، L) و Miljöpartiet (حزب سبزها، MP). سپس Moderaterna (حزب میانه‌رو، M)، Socialdemokraterna (سوسیال‌دموکرات‌ها، S)، Sverigedemokraterna (دموکرات‌های سویدن، SD) و Vänsterpartiet (حزب چپ، V). حروف داخل پرانتز شکل کوتاه نام هر حزب است.

در انتخابات kommun و region، اغلب احزاب محلی هم وجود دارند. یک حزب محلی فقط برای kommun یا region خودش برنامه سیاسی دارد. این حزب برای کل سویدن برنامه‌ای ندارد.

همین متن به سویدنی

Här får du veta hur val går till i Sverige och vem som får rösta. Du läser också om de politiska partierna och hur de får platser i riksdagen.

Val i Sverige

Partierna tycker olika om hur Sverige ska styras. Alla partier vill att folket ska rösta på dem. Varje parti har kandidater. En kandidat är en person som ställer upp i valet för sitt parti. Partierna vill få in sina kandidater i riksdagen, i regionerna, i kommunerna och i Europaparlamentet (EU:s parlament).

Riksdagen väljs vart 4:e år. I riksdagsvalet bestämmer folket vilka som ska sitta i riksdagen. Vart 4:e år väljer man också regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Fullmäktige är en grupp valda politiker som fattar beslut i en region eller en kommun. Europaparlamentet väljs vart 5:e år.

Vem får rösta?

Rösträtt betyder att du får rösta i ett val. I valet röstar du på det parti som du håller mest med. För att ha rösträtt måste du vara minst 18 år. I riksdagsvalet måste du också vara svensk medborgare.

I valen till kommun och region kan du rösta även om du inte är svensk medborgare. Men då måste du ha varit folkbokförd i Sverige i 3 år i rad före valdagen. Folkbokförd betyder att du är registrerad som boende i Sverige. Är du medborgare i ett annat EU-land eller nordiskt land? Då räcker det att du är folkbokförd här.

EU-medborgare som är folkbokförda i Sverige kan rösta här i valet till Europaparlamentet. Reglerna för rösträtt är alltså olika i olika val.

Folkomröstningar

Ibland får folket rösta om en viss fråga. Det kallas folkomröstning. En folkomröstning kan gälla hela Sverige, en region eller en kommun. Resultatet är rådgivande, alltså ett råd till politikerna. De måste inte göra som folket röstade.

År 2003 hade Sverige en folkomröstning om euron. Euron är en valuta, en sorts pengar. Frågan var om Sverige skulle ha euro i stället för kronor. De flesta röstade nej, och Sverige behöll kronan.

Så röstar du

Före valet kommer ett röstkort hem till alla som har rösträtt. Röstkortet visar var din vallokal finns. En vallokal är platsen där du röstar på valdagen. Du kan också rösta före valdagen, på vissa platser. Det heter förtidsröstning.

En valsedel är den lapp som du röstar med. I vallokalen ligger valsedlar från många partier. Ingen får se hur du röstar. Därför gör du ditt val bakom en skärm, i ett röstbås. Att valet är hemligt kallas valhemlighet.

Politiska partier

Ett politiskt parti är en grupp människor med gemensamma idéer. De vill att samhället ska styras på ett visst sätt. Partiet kommer med förslag på lösningar och arbetar för sina viktigaste frågor. Eftersom partierna tycker olika, kan väljarna välja mellan olika förslag.

Alla kan vara aktiva i ett parti. Den som vill kan bli medlem och påverka partiets politik. Du kan också gå ihop med andra och bilda ett nytt parti.

Tiden före ett val heter valrörelse. Då försöker partierna vinna väljarnas stöd. De ordnar debatter och möten, gör reklam och har kampanjer. Ofta står de på gator och torg och berättar om sin politik.

Proportionella val

Sverige har ett proportionellt valsystem. Det betyder att ett parti får platser efter hur stor del av rösterna det får. Det gäller i riksdagen, i regionfullmäktige och i kommunfullmäktige. En sådan plats kallas mandat. Den som har ett mandat i riksdagen kallas ledamot.

Ett exempel: ett parti som får 20 procent av rösterna får också 20 procent av platserna. Det gör att partierna ofta måste samarbeta. Tillsammans kan de få en majoritet som stödjer deras förslag. Majoritet betyder att mer än hälften röstar ja.

Det finns en gräns för att komma in i riksdagen. Ett parti behöver minst 4 procent av alla röster. Gränsen heter fyraprocentsspärren. Tanken är att riksdagen inte ska ha för många partier. Då blir det lättare att bilda en majoritet som håller.

Partierna i riksdagen

Fram till valet 2026 satt 8 partier i riksdagen. Här är de i bokstavsordning, från A till Ö. Först kommer Centerpartiet (C), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Miljöpartiet (MP). Sedan kommer Moderaterna (M), Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD) och Vänsterpartiet (V). Bokstäverna inom parentes är en kort form av partiets namn.

I valen till kommun och region finns det ofta lokala partier. Ett lokalt parti har bara politik för sin egen kommun eller region. Det har ingen politik för hela Sverige.

نوشته‌شده با بیان خودمان، بر اساس محتوای آموزشی Sverige i fokus (سویدن در کانون توجه) از UHR (اداره آموزش عالی سویدن). راستی‌آزمایی‌شده در 2026-09-27.

نمونه رایگان

Hur ofta är det val till riksdagen, regionerna och kommunerna?

انتخابات Riksdagen (پارلمان)، regionerna (منطقه‌ها) و kommunerna (شاروالی‌ها یا شهرداری‌ها) هر چند وقت یک بار برگزار می‌شود؟

När är valdagen i de vanliga valen till riksdag, region och kommun?

روز انتخابات در انتخابات عادی riksdag (پارلمان)، region (منطقه) و kommun (شاروالی یا شهرداری) چه وقت است؟

Vad betyder det att valen i Sverige är hemliga?

اینکه انتخابات در سویدن مخفی است به چه معناست؟

این بخش جزو «همه چیز» است

بخش رایگان برای دیدن سطح شماست. تمرین، حالت امتحان و همه فصل‌ها جزو «همه چیز» هستند.

فصل‌ها

  1. 01Inledningبدون سوال
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partierاین فصل
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider