SwedenTest

Arbetsmarknad och privatekonomi

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 9.

ምዕራፍ 9Sverige i fokus66 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

እዚ ምዕራፍ እዚ ናብራ ስራሕ ኣብ ሽወደን ከመይ ገይሩ ከም ዝሰርሕን መንከ ደሞዝ ከም ዝውስንን ይገልጽ። ብተወሳኺ ብዛዕባ ቀረጽ፣ a-kassa (ፈንድ ውሕስነት ስራሕ ኣልቦነት)፣ ቁጠባ፣ ልቓሕን ዕዳን እውን ይትንክፍ።

ህዝባዊን ብሕታዊን ዓውድታት

ዕዳጋ ስራሕ ካብ 2 ዓውድታት፡ ማለት ክፍልታት፡ ዝቖመ እዩ፦ እቲ ህዝባዊን እቲ ብሕታዊን። ኣብ ህዝባዊ ዓውዲ፡ ኣስራሒ መንግስቲ፡ ሓንቲ region (ዞባዊ ምምሕዳር) ወይ ሓንቲ kommun (ናይ ከባቢ ምምሕዳር) ኮይኑ፡ ስራሕ ድማ ብቀረጽ ይኽፈል። ኣብኡ ንኣብነት መምህራን፡ ፖሊስ፡ ኣጥፋእቲ ሓዊ፡ ተኸናኸንቲ ቆልዑን ሰራሕተኛታት ክንክን ጥዕናን ይሰርሑ። ካብቶም ስራሕ ዘለዎም፡ ኣስታት 30 ሚእታዊት ኣብ ህዝባዊ ዓውዲ ይሰርሑ።

ብሕታዊ ዓውዲ ማለት ብውልቀ ሰባት ዝውነና ትካላት እየን፡ ንኣብነት ድኳናት፡ ቤት መግብታት፡ ፋብሪካታትን ትካላት ህንጻን። ከምኡ’ውን ኣብ ጉዳያት ሕጊ (ሕግን ፍትሕን)፡ ቁጠባን መጓዓዝያን ዝነጥፋ ትካላት ክኾና ይኽእላ። ካብቶም ስራሕ ዘለዎም ሰባት፡ ኣስታት 70 ሚእታዊት ኣብኡ ይሰርሑ።

እትነብረሉ ቦታ ኣየናይ ዓይነት ስራሕ ከም ዘሎ ይውስን። ዓበይቲ ከተማታት ብዙሓት ዓይነታት ትካላት ኣለወን፡ ንኣብነት ኣብ ንግድን ኣገልግሎትን። ንኣሽቱ ከተማታት ግን መብዛሕትኡ ግዜ ኢንዱስትሪ ኣለወን፡ ንኣብነት ፋብሪካታት ሓጺንን ወረቐትን ካልኦት ፋብሪካታትን። ንሳተን ኣብ ጥቓ እቲ ዘድልየን ባህርያዊ ጸጋታት፡ ማለት እቲ ተፈጥሮ ዝህቦ ነገራት፡ ይርከባ።

ኣካላት ዕዳጋ ስራሕ

ነቲ ሰብ ዝቆጽርን ደሞዝ ዝኸፍልን ኣስራሒ ይበሃል። እቲ ዝተቖጽረ ድማ ተቆጻሪ ይበሃል። ክልቲኦም ወገናት ናይ ገዛእ ርእሶም ማሕበራት ኣለዎም፡ ንሳተን ድማ ኣካላት ዕዳጋ ስራሕ ይበሃላ።

ማሕበር ኣስረይቲ ማለት ማሕበር ንኣስረይቲ እያ። ንብሕታዊ ትካላት፡ Svenskt Näringsliv (ማሕበር ብሕታዊ ትካላት ሽወደን) እታ ዝዓበየት እያ። ንህዝባዊ ቦታታት ስራሕ ድማ Arbetsgivarverket (ቤት ጽሕፈት ኣስረይቲ መንግስቲ) ከምኡ’ውን Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) (ማሕበር ኮሙናትን ዞባታትን ሽወደን) እየን ዝዓበያ።

ኣብ ወገን ተቆጸርቲ ድማ fackförbund (ማሕበር ሰራሕተኛታት) ኣለዋ። ብዙሓት ካብአን ኣብ ማእከላይ ማሕበራት ሞያ ተጠሚረን ኣለዋ። ካብዚአን ዝዓበያ Landsorganisationen i Sverige (LO)፡ Tjänstemännens centralorganisation (TCO) ከምኡ’ውን Saco (ማእከላይ ማሕበር ምሑራት ሽወደን) እየን። ኣካዳሚሽያን ማለት ኣብ ዩኒቨርስቲ ወይ ላዕለዋይ ትምህርታዊ ትካል ዝተማህረ ሰብ እዩ።

ማሕበራት ሰራሕተኛታትን ሓባራዊ ውዕልን

ከም ተቆጻሪ መጠን፡ ኣባል ናይ ሓደ fackförbund ክትከውን ትኽእል ኢኻ። እቲ ማሕበርን ኣስራሒን ብዛዕባ ደሞዝ ይዛተዩ፡ ማለት ስምምዕ ንምብጻሕ ይመያየጡ። እቲ ማሕበር ንሓደ ኣባል ኣብ ስራሕ ጸገም ዘጋጠሞ እውን ክድግፍ ይኽእል።

ድሕሪ ዘተ፡ ኣካላት ሓደ kollektivavtal (ሓባራዊ ውዕል ስራሕ) ይፍርሙ። እቲ ውዕል ብዛዕባ ደሞዝን ኩነታት ስራሕን፡ ማለት እንታይ ኣብቲ ስራሕ ቦታ ከም ዝሰርሕ ይገልጽ። ሓደ ቦታ ስራሕ kollektivavtal እንተሃልይዎ፡ ንኹሎም ኣብኡ ዝሰርሑ ይምልከቶም። ንሱ ኣባል ናይቲ ማሕበር ንዘይኮነ እውን ይምልከቶ እዩ።

ኣብ ሽወደን ንደሞዝ ዝውስን መንግስቲ ኣይኮነን። እቶም ኣካላት ባዕሎም ብዘተ ይውስንዎ። እዚ ኣገባብ እዚ ድማ ብልሙድ den svenska modellen (ሽወደናዊ ኣገባብ) ይበሃል።

ሕግታት፡ ክፍሊታትን ቀረጽን

ተቆጸርቲ ብሕግታት ዝሕለዉ መሰላት ኣለዎም። ገለ ሕግታት ብዛዕባ ሰዓታት ስራሕ ይገልጹ። ብመሰረት arbetsmiljölagen (ሕጊ ከባቢ ስራሕ)፡ ቦታ ስራሕ ውሑስ ክኸውን ኣለዎ። ብዛዕባ semester (ዕረፍቲ)፡ ማለት ካብ ስራሕ ናጻ ምዃን፡ ዘለዉ ሕግታት ኣብ semesterlagen (ሕጊ ዕረፍቲ) ይርከቡ።

ኣስራሒ ካብ ደሞዝ ብተወሳኺ arbetsgivaravgift (ክፍሊት ኣስራሒ) ንመንግስቲ ይኸፍል። እዚ ገንዘብ እዚ ንጡረታን ውሕስነት ሕማምን ናይቶም ተቆጸርቲ ይውዕል።

እቲ ዝሰርሕ ሰብ inkomstskatt (ቀረጽ ኣታዊ)፡ ማለት ቀረጽ ካብ ደሞዝ፡ ክኸፍል ኣለዎ። እቲ ብዙሕ ዝረኽብ ሰብ ድማ ብዙሕ ቀረጽ ይኸፍል። ብዘይ ምኽፋል ቀረጽ ምስራሕ svartarbete (ጸሊም ስራሕ) ይበሃል፡ ንሱ ድማ ዘይሕጋዊ እዩ። ኩሉ ኣታዊ ዘለዎ ሰብ ኣብ ነፍሲ ወከፍ ዓመት deklarera (መግለጺ ቀረጽ) ከቕርብ ኣለዎ፡ ማለት ንSkatteverket (ቤት ጽሕፈት ቀረጽ) ክንደይ ከም ዝረኸበ ከርእዮም ኣለዎ።

ስራሕ እንተስኢንካ

እቲ ስራሕ ዝስእን ሰብ ካብ arbetslöshetsförsäkringen (ውሕስነት ስራሕ ኣልቦነት) ገንዘብ ክረክብ ይኽእል። እቲ ገንዘብ ብ a-kassa (arbetslöshetskassa፡ ፈንድ ውሕስነት ስራሕ ኣልቦነት) ይኽፈል። A-kassor ቁጠባዊ ማሕበራት እየን።

ሓደ ረቛሒ፡ ኣብ ውሱን ግዜ ብእኹል መጠን ካብ ስራሕካ ከም ዝረኸብካ ምዃኑ እዩ። ካብ 1 ጥቅምቲ 2025 ጀሚሩ፡ እቲ ኣታዊ እዩ ዝቑጸር፡ ኣይኮነን ክንደይ ሰዓታት ከም ዝሰራሕካ። ካልእ ረቛሒ ድማ ብንጡፍ ስራሕ ምድላይካ እዩ። እቲ ገንዘብ ካብ መንግስትን ካብ ክፍሊት ኣባላትን ይመጽእ።

ውልቃዊ ቁጠባ

Privatekonomi (ውልቃዊ ቁጠባ) ማለት ናይ ሓደ ሰብ ገዛእ ርእሱ ገንዘብ ማለት እዩ። ኣታዊ ማለት እትረኽቦ ገንዘብ እዩ፡ ንኣብነት ደሞዝ ወይ ሓገዝ። ወጻኢታት ድማ እትኸፍለሉ ነገራት እዮም፡ ንኣብነት መንበሪ ገዛ፡ መግብን ክዳውንትን።

ኣብ ብዙሓት ካልኦት ሃገራት፡ ደሞዝ ካብቲ ኣብ ሽወደን ዘሎ ትሑት እዩ። ደሞዝ ብሞያ፡ ትምህርቲ፡ ተመክሮን ዓውዲ ስራሕን ይጽሎ። ብ socialförsäkringarna (ማሕበራዊ ውሕስነታት) ኣቢልካ እውን ካብ መንግስቲ ገንዘብ ክትረክብ ትኽእል። ኣብነታት ድማ pension (ጡረታ)፡ sjukpenning (ሓገዝ ገንዘብ ሕማም) ከምኡ’ውን barnbidrag (ሓገዝ ገንዘብ ውላድ) እዮም። Sjukpenning ነቲ ንምስራሕ ኣዝዩ ዝሓመመ ሰብ ይወሃብ።

ክዕቁር ዝደሊ ሰብ ገንዘቡ ኣብ ሕሳብ ባንክ ከንብር ይኽእል። fonder (ፈንዳት) ከምኡ’ውን aktier (ኣክስዮናት) ካልኦት ናይ ምዕቋር መንገድታት እዮም። ሓደ aktie (ኣክስዮን) ንእሽቶ ክፋል ናይ ሓደ ትካል እዩ። ኣብ ሓደ fond ድማ ብዙሓት ብሓባር ይዕቁሩ።

ልቓሕን ዕዳን

ገዛ ወይ መኪና ክትገዝእ ከለኻ፡ መብዛሕትኡ ግዜ ካብ ባንክ ገንዘብ ትልቃሕ። ኣብ ብዙሕ ቦታታት ሽወደን፡ ኣብተን ዝሓለፋ ዓሰርተታት ዓመታት፡ ኣባይቲ ኣዝየን ክቡራት ኮይነን ኣለዋ። ስለዚ፡ ብዙሓት ሰባት ዓቢ bolån (ልቓሕ ገዛ) ኣለዎም።

ብዙሓት ብkreditkort (ካርድ ልቓሕ)፡ ማለት ብ kredit (ልቓሕ) ይሽምቱ፦ ንሸቐጣት ሕጂ ትወስዶ፡ ጸኒሕካ ትኸፍሎ። እቲ ብ kredit ዝሽምት ሰብ መብዛሕትኡ ግዜ ላዕለዋይ ränta (ወለድ)፡ ማለት ተወሳኺ ወጻኢታት ናይቲ ልቓሕ ክኸፍል ይግደድ።

መንግስቲ ዕዳታት ንኽኽፈላ እትሰርሕ ትካል ኣለዋ። ስማ Kronofogdemyndigheten ኮይኑ፡ መብዛሕትኡ ግዜ ድማ Kronofogden ትበሃል። እቲ ዓበይቲ ዕዳታት ዘለዎ ሰብ፡ ኣቓውማ ቁጠባኡ ንኽሰርዕ ካብ Kronofogden ሓገዝ ክረክብ ይኽእል። እቲ ሓገዝ skuldsanering (ምጽራይ ዕዳ) ይበሃል።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Kapitlet förklarar hur arbetslivet i Sverige fungerar och vem som bestämmer lönerna. Det tar också upp skatt, a-kassa, sparande, lån och skulder.

Offentlig och privat sektor

Arbetsmarknaden består av 2 sektorer, alltså delar: den offentliga och den privata. I offentlig sektor är arbetsgivaren staten, en region eller en kommun, och arbetet betalas med skatt. Där arbetar till exempel lärare, poliser, brandmän, barnskötare och personal i sjukvården. Ungefär 30 procent av dem som har jobb arbetar i offentlig sektor.

Privat sektor är företag med privata ägare, till exempel butiker, restauranger, fabriker och byggföretag. Det kan också vara företag inom juridik (lag och rätt), ekonomi och transport. Där arbetar ungefär 70 procent av dem som har jobb.

Vilka jobb som finns beror på var man bor. Storstäderna har många slags företag, till exempel inom handel och tjänster (service). Mindre orter har ofta industri, till exempel stålverk, pappersbruk och andra fabriker. De ligger nära naturresurser som de behöver, alltså sådant som naturen ger.

Arbetsmarknadens parter

Den som anställer någon och betalar lön kallas arbetsgivare. Den som är anställd kallas arbetstagare. Båda sidor har egna organisationer, som kallas arbetsmarknadens parter.

En arbetsgivarorganisation är en organisation för arbetsgivare. För privata företag är Svenskt Näringsliv störst. För offentliga arbetsplatser är Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) störst.

På de anställdas sida finns fackförbund. Många av dem är samlade i fackliga centralorganisationer. Störst av dessa är Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Saco (Sveriges akademikers centralorganisation). En akademiker har studerat på universitet eller högskola.

Fackförbund och kollektivavtal

Som anställd kan man bli medlem i ett fackförbund. Förbundet och arbetsgivaren förhandlar om lönerna, alltså diskuterar för att komma överens. Förbundet kan också stödja en medlem som får problem på jobbet.

Efter förhandlingarna skriver parterna under ett kollektivavtal. Avtalet handlar om lön och arbetsvillkor, alltså vad som gäller på jobbet. Om en arbetsplats har kollektivavtal, gäller det för alla som jobbar där. Det gäller även den som inte är med i facket.

Det är inte staten som bestämmer lönerna i Sverige. Det gör parterna själva, genom att förhandla. Det här sättet brukar kallas den svenska modellen.

Lagar, avgifter och skatt

De anställda har rättigheter som skyddas av lagar. Några lagar handlar om arbetstid. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsplatsen vara trygg. Regler om semester, alltså ledighet från jobbet, finns i semesterlagen.

Förutom lönen betalar arbetsgivaren en arbetsgivaravgift till staten. Den går till de anställdas pension och sjukförsäkring.

Den som arbetar måste betala inkomstskatt, alltså skatt på lönen. Den som tjänar mer betalar mer i skatt. Att jobba och inte betala skatt kallas svartarbete, och det är olagligt. Alla med inkomst ska deklarera varje år, alltså visa Skatteverket hur mycket de har tjänat.

Om man blir arbetslös

Den som blir arbetslös kan få pengar från arbetslöshetsförsäkringen. Pengarna betalas ut av en a-kassa (arbetslöshetskassa). A-kassor är ekonomiska föreningar.

Ett krav är att man har tjänat tillräckligt mycket på sitt arbete under en viss tid. Sedan 1 oktober 2025 räknas inkomsten, inte hur många timmar man har arbetat. Ett annat krav är att man söker arbete aktivt. Pengarna kommer från staten och från medlemmarnas avgifter.

Privatekonomi

Privatekonomi betyder en persons egna pengar. Inkomster är pengar man får, till exempel lön eller bidrag. Utgifter är det man betalar för, till exempel bostad, mat och kläder.

I många andra länder är lönerna lägre än i Sverige. Lönen påverkas av yrke, utbildning, erfarenhet och bransch (område). Via socialförsäkringarna kan man också få pengar från staten. Exempel är pension, sjukpenning och barnbidrag. Sjukpenning får den som är för sjuk för att arbeta.

Den som vill spara kan ha pengar på ett bankkonto. Fonder och aktier är andra sätt att spara. En aktie är en liten del av ett företag. I en fond sparar många tillsammans.

Lån och skulder

När man köper bostad eller bil lånar man ofta pengar av banken. Bostäder har blivit mycket dyrare på många håll i Sverige under de senaste årtiondena. Därför har många ett stort bolån, alltså ett lån till bostaden.

Många handlar med kreditkort, alltså på kredit: man får varan nu och betalar senare. Den som handlar på kredit får ofta betala hög ränta, alltså en extra kostnad för lånet.

Staten har en myndighet som arbetar för att skulder ska bli betalda. Den heter Kronofogdemyndigheten och kallas ofta Kronofogden. Den som har stora skulder kan få hjälp av Kronofogden att ordna upp sin ekonomi. Den hjälpen kallas skuldsanering.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Vad är ett kollektivavtal?

kollektivavtal እንታይ እዩ?

Finns det en lag om minimilön i Sverige?

ኣብ ሽወደን ብዛዕባ ዝተሓተ ደሞዝ ሕጊ ኣሎ ድዩ?

Måste man vara med i ett fackförbund om man arbetar i Sverige?

ኣብ ሽወደን እንተ ሰሪሕኩም ኣባል ማሕበር ሰራሕተኛታት ክትኮኑ ግዴታ ድዩ?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomiእዚ ምዕራፍ
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider