SwedenTest

Sveriges demokratiska system

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 3.

ምዕራፍ 3Sverige i fokus62 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

እዚ ምዕራፍ እንታይ ምዃኑ ደሞክራሲ፣ እንታይ መሰላት ከም ዘለካን ብኸመይ ክትጸሉ ከም እትኽእልን ይገልጽ። ብዛዕባ ስግኣታት ኣንጻር ደሞክራሲ እውን ተንብብ።

ደሞክራሲ እንታይ እዩ?

ደሞክራሲ ናይ ግሪኽ ቃል ኮይኑ ግዝኣት ህዝቢ ማለት እዩ። ስለዚ ስልጣን ካብ ህዝቢ ይመጽእ። ኩሎም ዜጋታት ኣብ ውሳኔታት ክጸልዉ ክኽእሉ ኣለዎም።

ኣብ ምርጫታት፣ ህዝቢ መን ከም ዝመርሕ ይመርጽ። እዚ ውክልናዊ ደሞክራሲ ተባሂሉ ይጽዋዕ። ህዝቢ ካብ ዝተፈላለየ ፖለቲካዊ ኣማራጺታት ክመርጽ ኣለዎ። ነቶም ስልጣን ዘለዎም ምቕያር እውን ክከኣል ኣለዎ።

ናጻ ምርጫታት

ኣብ ደሞክራሲ ዝካየዱ ምርጫታት ናጻን ፍትሓውን ክኾኑ ኣለዎም። ኣብ ናጻ ምርጫ፣ ድምጺ ናይ ምሃብ መሰል ዘለዎ ሰብ፣ ልክዕ ከም ኩሎም ካልኦት፣ ሓንቲ ድምጺ ኣለዎ። ኩሎም ብዘይ ምፍርራህ ወይ ብዘይ ምግዳድ ርእይቶኦም ክገልጹ ክኽእሉ ኣለዎም። ብዙሓት ፓርትታት እውን ኣብቲ ምርጫ ክሳተፉ ኣለዎም።

ብምስጢር ኢኻ ትድምጽ። ንመን ከም ዝደገፍካ ፈጺምካ ክትዛረብ ኣየድልየካን። ክድምጽ ዘይደሊ ሰብ ከይድምጽ ክተርፍ ይኽእል።

ናጽነት ሓሳብ ምግላጽን ርትዓዊ ፍትሕን

ንኻልኦት ከተእምን ትኽእል፣ ማለት ኣብ ፖለቲካዊ ጉዳያት ምሳኻ ክሰማምዑ ምግባር። ተመሳሳሊ መሰል ንጉጅለታትን ፓርትታትን እውን ኣሎ። ናጽነት ሓሳብ ምግላጽ እውን ኣለካ፦ ብዛዕባ ርእይቶኻ ብናጻ ክትዛረብን ክትጽሕፍን ትኽእል።

ኣብ ሽወደን ንኹሎም ተመሳሳሊ ሕግታት ይሰርሕ፣ እዚ ድማ ንደሞክራሲ ኣገዳሲ እዩ። ሕጊ ንኹሎም ሰባት ብማዕረ ክሪኦም ኣለዎ። ቤት ፍርዲ ንሓደ ሰብ ድሕሪ ፍትሓዊ ክርክር ጥራይ እዩ ክፈርድ ዝኽእል። ነዚ ዝገልጽ ቃል ርትዓዊ ፍትሕ እዩ። ሕጊ ንኹሉ ዝሰርሓሉን መሰላት ኩሎም ዝከላኸለሉን ሃገር፣ ሃገረ ሕጊ ትበሃል።

ሓያል ደሞክራሲ

ደሞክራሲ ኩሎም ሓላፍነት እንተ ወሲዶም ጥራይ እያ ትሰርሕ። ትምህርቲ ሽወደን ደሞክራስያዊ ክብርታት ከም መሰረት ኣለዎ። ክብርታት ማለት ብዛዕባ እንታይ ቅኑዕን ኣገዳስን ምዃኑ ዝሓዘ ሓሳባት እዩ። ቆልዑ ኣብ ናይ መባእታ ትምህርቲ ንኣብነት እንታይ መሰላት ከም ዘለዎምን ሕብረተሰብ ብኸመይ ከም ዝሰርሕን ይመሃሩ። ኣብ ሕብረተሰብ ምስታፍን ምድማጽን ክሳብ ክንደይ ኣገዳሲ ምዃኑ እውን ይፈልጡ።

ብዝበዝሑ ዝደምጹን ንጡፋት ዝኾኑን ሰባት፣ ደሞክራሲ ኣብቲ መጠን ትሓይል። ብዛዕባ ጉዳያት ሕብረተሰብ ዘሎ ፍልጠት እውን ንዕኣ ዝያዳ የሕይላ።

ብኸመይ ክትጸሉ ትኽእል

ንምጽላው ብዙሓት መገድታት ኣለዉ፣ ከም ኣብ ምርጫ ምድማጽ። ናብ ሓደ ፓርቲ ወይ ናይ ረብሓ ትካል ክትጽንበር ትኽእል። ናይ ረብሓ ትካል ንሓደ ውሱን ጉጅለ ወይ ጉዳይ እያ እትሰርሕ። ወይ ድማ ናይ ገዛእ ርእስኻ ማሕበር ክትጅምር ትኽእል። ማሕበራት ናይ ምጅማርን ናብኣተን ናይ ምጽንባርን መሰል ናጽነት ምጅማር ማሕበር ይበሃል።

ንፖለቲከኛታት ክትውከሶም ትኽእል። ከምኡ'ውን ሰልፊ ክተካይድ ትኽእል፣ ማለት ምስ ካልኦት ናብ ጎደና ምውጻእ እሞ ርእይቶኹም ምርኣይ። እዚ ንምግባር ዘኽእል መሰል ናጽነት ሰልፊ ይበሃል። ካልእ መገዲ ድማ ኣቤቱታ ምእካብ ወይ ኣብ ዘሎ ኣቤቱታ ክትፍርም እዩ። ኣብኡ ብዙሓት ሰባት ንሓደ ጠለብ ንምድጋፍ ስሞም ይጽሕፉ።

ምስ እትፈልጦም ሰባት እውን ብዛዕባ ፖለቲካ ክትዘራረብ ትኽእል። ንጋዜጠኛታት ክትውከሶም ወይ ብገዛእ ርእስኻ ኣብ ሚድያ ናይ ክትዕ ጽሑፍ ክትጽሕፍ ትኽእል። ናይ ክትዕ ጽሑፍ ማለት ንርእይቶኻ እትገልጸሉ ጽሑፍ እዩ። ኣብ ስራሕ ቦታ እውን ክትጸሉ ትኽእል፣ ብፍላይ ብመገዲ ማሕበር ሰራሕተኛታት። ንkommun-ካ (ኮሙን) እንታይ ከም እትሓስብ ክትነግርን ሓሳባት ከተቕርብን ትኽእል።

ስግኣታት ኣንጻር ደሞክራሲ

ሓደ ካብ ጸገማት ደሞክራሲ፣ ትሑት ተሳትፎ ምርጫ እዩ፣ ማለት ውሑዳት ሰባት ምድማጾም። በዚ ምኽንያት ሰባት ነቶም ንመዓልታዊ ህይወቶም ዝቆጻጸሩ ውሳኔታት ክጸልዉ ዝኸብዶም ይኸውን። ሓደ ምኽንያት ትሑት ምትእምማን ክኸውን ይኽእል፣ ማለት ንፖለቲከኛታት ዘይምእማን። ወይ ድማ ናይ ገዛእ ርእስኻ ድምጺ ገለ ለውጢ ኸም ዘየምጽእ ምሕሳብ። ውሑዳት ኣብ ዝድምጹሉ እዋን፣ ኣብ መንጎ ጉጅለታት ሕብረተሰብ ዘሎ ፍልልይ እውን ክውስኽ ይኽእል።

ካልእ ስግኣት ድማ ናይ ሓሶት ሓበሬታ እዩ፣ ማለት ሓደ ሰብ ብድሌት ዝዝርግሖ ናይ ሓሶት ሓበሬታ። ንኣብነት ኣብ ማሕበራዊ ሚድያ ይዝርጋሕ፣ ኣብኡ ድማ ጽልኢ እውን ይዝርጋሕ። ሸቶ ናይዚ ኣብ ሕብረተሰብ ግርጭት ንክፍጠር እዩ።

ብዛዕባ ጉዳያት ሕብረተሰብ ዝዛረብ ሰብ፣ ስግኣት ክበጽሖ ይኽእል። እዚ ንኣብነት ንፖለቲከኛታትን ጋዜጠኛታትን ይምልከት። ስግኣታት ካብቲ ደሞክራስያዊ ክትዕ ከሰግኦም ይኽእል። ጽቡቕ ትሰርሕ ደሞክራሲ፣ ብዙሓት ክጸልዉ ምኽኣሎም የድልያ ማለት እዩ። ሓበሬታ ሓቀኛ ክኸውን ኣለዎ፣ ሕብረተሰብ ድማ ንኹሎም ኣብቲ ክትዕ ዝሳተፉ ክከላኸል ኣለዎ።

ምፍልላይን ውህደትን

ምፍልላይ ማለት፣ ካብ ካልኦት ነገራት፣ ዝተፈላለዩ ጉጅለታት ሰባት ተፈላሊዮም ምስ ዝነብሩ እዩ። እቶም ጉጅለታት ዝተፈላለየ እቶት ወይ ዝተፈላለየ ብሄራዊ መበቆል ክህልዎም ይኽእል፣ ማለት ካብ ዝተፈላለዩ ህዝብታት ምምጻእ። ውህደት ማለት ድማ፣ ሰባት ዝተፈላለየ መበቆሎምን ቁጠባኦምን እኳ እንተኾነ፣ ኣብ ጥቓ ሓድሕዶም ምስ ዝነብሩ እዩ። ተሳተፍቲ ኮይኖም ድማ ይስምዖም፣ ማለት ከም ኣካል ሕብረተሰብ።

ምፍልላይ፣ ኣገልግሎት ሕብረተሰብን ባህልን ንገሊኦም ካብ ካልኦት ብቐሊሉ ክርከብ ክገብር ይኽእል። ከምኡ'ውን ሰባት ውሑድ ውሕስነት ዝስምዖም ከባቢታት ክህልዉ ይኽእሉ። ገሊኦም ምስ ካልኦት ኣብ ሕብረተሰብ ኣዝዩ ውሑድ ርክብ ኣለዎም። በዚ ምኽንያት ንmyndigheterna (ትካላት መንግስቲ) ውሑድ ምትእምማን ክህልዎምን ኣብ ፖለቲካ ውሑድ ተሳትፎ ክገብሩን ይኽእሉ። በዚ መገዲ፣ ምፍልላይ ንደሞክራሲ ከዳኽም ይኽእል።

ፖለቲከኛታት ንምፍልላይ ንምንካይን ውህደት ንምቕላልን ልሙድ ብዛዕባ ሓሳባት የቕርቡ። ሓደ ኣብነት ትምህርቲ ቋንቋ እዩ። ካልእ ሓሳብ ድማ ሓደ ከባቢ ዝተፈላለየ ዓይነት ኣባይቲ ክህልዎ ኣለዎ ዝብል እዩ።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Kapitlet förklarar vad demokrati är, vilka rättigheter du har och hur du kan påverka. Du läser också om hot mot demokratin.

Vad är demokrati?

Demokrati är ett grekiskt ord som betyder folkstyre. Makten kommer alltså från folket. Alla medborgare ska kunna påverka besluten.

I valen väljer folket vilka som ska styra. Det kallas representativ demokrati. Folket ska ha olika politiska alternativ att välja mellan. Det ska också gå att byta ut dem som har makten.

Fria val

Valen i en demokrati måste vara fria och rättvisa. I fria val har den som får rösta en röst, precis som alla andra. Alla ska kunna säga sin åsikt utan att bli hotade eller tvingade. Flera partier ska också finnas med i valet.

Du röstar i hemlighet. Du behöver aldrig berätta vad du har röstat på. Den som inte vill rösta får låta bli.

Yttrandefrihet och rättssäkerhet

Du får försöka övertyga andra, alltså få dem att hålla med dig i politiska frågor. Samma rätt gäller för grupper och partier. Du har också yttrandefrihet: du får tala och skriva fritt om dina åsikter.

I Sverige gäller samma lagar för alla, och det är viktigt för demokratin. Lagen ska behandla alla människor lika. En domstol får bara döma någon efter en rättvis rättegång. Ordet för det är rättssäkerhet. Ett land där lagen gäller alla och skyddar allas rättigheter kallas rättsstat.

En stark demokrati

En demokrati fungerar bara om alla tar ansvar. Den svenska utbildningen har demokratiska värderingar som grund. Värderingar är idéer om vad som är rätt och viktigt. Barn i grundskolan lär sig till exempel vilka rättigheter de har och hur samhället fungerar. De får också veta hur viktigt det är att delta i samhället och rösta.

Ju fler som röstar och är aktiva, desto starkare blir demokratin. Kunskap om samhällsfrågor gör den också starkare.

Så kan du påverka

Det finns många sätt att påverka, som att rösta i val. Du kan gå med i ett parti eller en intresseorganisation. En intresseorganisation arbetar för en viss grupp eller fråga. Eller så startar du en egen förening. Rätten att starta föreningar och gå med i dem kallas föreningsfrihet.

Du kan kontakta politiker. Du kan också demonstrera, alltså gå ut på gatan med andra och visa vad ni tycker. Rätten att göra det kallas demonstrationsfrihet. Ett annat sätt är att starta en namninsamling eller skriva under en. Där skriver många sitt namn för att stödja ett krav.

Du kan också prata politik med människor du känner. Du kan kontakta journalister, eller själv skriva en debattartikel i medierna. En debattartikel är en text där du förklarar din åsikt. På jobbet kan du påverka, bland annat genom en fackförening för de anställda. Du kan också berätta för din kommun vad du tycker och komma med förslag.

Hot mot demokratin

Ett problem för demokratin är lågt valdeltagande, alltså att få människor röstar. Då kan människor få svårare att påverka besluten som styr deras vardag. En orsak kan vara låg tillit, alltså att man inte litar på politikerna. Eller så tror man att den egna rösten inte spelar någon roll. När få röstar kan skillnaderna mellan grupper i samhället också öka.

Ett annat hot är desinformation, alltså falsk information som någon sprider med flit. Den sprids till exempel på sociala medier, och där sprids också hat. Målet är att det ska bli konflikter i samhället.

Den som talar om samhällsfrågor kan få hot. Det gäller till exempel politiker och journalister. Hoten kan skrämma bort dem från den demokratiska debatten. En demokrati som fungerar bra kräver alltså att många kan påverka. Informationen ska vara sann, och samhället behöver skydda alla som deltar i debatten.

Segregation och integration

Segregation är bland annat när olika grupper av människor lever var för sig. Grupperna kan ha olika inkomst eller olika etnisk bakgrund, alltså komma från olika folkgrupper. Integration är när människor lever nära varandra, även om deras bakgrund och ekonomi är olika. De känner sig också delaktiga, alltså som en del av samhället.

Segregation kan göra att samhällsservice och kultur är lättare att nå för vissa än för andra. Det kan också finnas områden där människor känner sig mindre trygga. En del får väldigt lite kontakt med andra i samhället. Då kan de lita mindre på myndigheterna och delta mindre i politiken. På det sättet kan segregation göra demokratin svagare.

Politiker brukar ha förslag för att minska segregation och göra integration lättare. Ett exempel är språkutbildning. Ett annat förslag är att samma område ska ha olika sorters bostäder.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Vad betyder ordet demokrati?

Demokrati ዝብል ቃል እንታይ ማለት እዩ?

Från vem utgår all offentlig makt i Sverige, enligt regeringsformen?

ብመሰረት regeringsformen (ሕጊ ኣገባብ ምምሕዳር)፣ ኣብ ሽወደን ኩሉ ህዝባዊ ስልጣን ካብ መን እዩ ዝብገስ?

Vad betyder representativ demokrati?

Representativ demokrati እንታይ ማለት እዩ?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska systemእዚ ምዕራፍ
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider