SwedenTest

Sveriges moderna historia

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 11.

ምዕራፍ 11Sverige i fokus70 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

ኣብ ውሽጢ 200 ዓመት፡ እታ ናይ ሕርሻ ሃገር ሽወደን ኢንዱስትሪ፡ ዲሞክራስን ራህዋን ረኸበት።

ሕርሻን ኢንዱስትሪን

ቅድሚ 200 ዓመት፡ ሽወደን ድኻ ሃገር ኮይና፡ ኣስታት ኩሎም ብሕርሻ ይናበሩ ነበሩ። ኣብ ግዜ 1800ታት፡ እቲ ቁጽሪ ህዝቢ ካብ ኣስታት 2.5 ሚልዮን ብድርብ ወሰኸ፡ ብሰንኪ ዝያዳ መግብን ዝሓሸ መድሃኒትን። ኮይኑ ግን ብዙሓት ስራሕ ስኢኖም፡ ስለዚ ኣብ መንጎ 1850ን 1920ን ልዕሊ 1 ሚልዮን ሽወደናውያን ናብ ኣመሪካ ተሰዱ። እዚ ስደት እዚ emigration (ስደት ወጻኢ) ይበሃል።

ብተመሳሳሊ ግዜ ኢንዱስትሪ ዓበየ። እዚ industrialisering (ምስፍሕፋሕ ኢንዱስትሪ) ይበሃል። ኣብ ማእከል 1800ታት፡ እተን ቀዳሞት ዓበይቲ ኢንዱስትሪታት መጻ፦ ፋብሪካታት ኣራስያ ዕንጨይትን ሓጺንን። እቲ ካብ ገጠር ናብ ስራሓት ኣብ ከተማታት ምግዓዝ ድማ urbanisering (ምዕባለ ከተማ) ይበሃል።

መገዲ ናብ ዲሞክራሲ

ንነዊሕ ግዜ፡ ንጉስ ስልጣኑ ምስ መሳፍንት (adeln)፡ ቤተክርስትያን፡ ነጋዶን ገባራትን ይማቐል ነበረ። ብ1809፡ ሓዳስ regeringsform (ሕጊ ኣገባብ ምምሕዳር) ስልጣን ንጉስ ኣንከየት። ብ1865፡ ዝያዳ ሰባት ናይ ምምራጽ መሰል ረኸቡ፡ መሳፍንትን ካህናትን ድማ ንዓሮም ስልጣኖም ስኣኑ። ግን ገንዘብ ዘለዎም ደቂ ተባዕትዮ ጥራይ ናይ ምምራጽ መሰል ነበሮም፡ እቶም ኣዝዮም ሃብታማት ድማ ብዙሕ ድምጺ ነበሮም።

Folkrörelse (ህዝባዊ ምንቅስቓስ) ማለት ዓባይ፡ ወለንታዊት ማሕበር እያ። ካብተን ዝዓበያ፡ arbetarrörelsen (ምንቅስቓስ ሰራሕተኛታት)፡ frikyrkorörelsen (ምንቅስቓስ ናጻ ቤተክርስትያናት)፡ kvinnorörelsen (ምንቅስቓስ ደቂ ኣንስትዮ) ከምኡ’ውን nykterhetsrörelsen (ምንቅስቓስ ጽምዋ ኣልኮል) ነበራ። ካብ ካልእ ብተወሳኺ፡ 8 ሰዓታት ናይ ስራሕ መዓልቲ፡ መሰል ምምራጽን ናጽነት ሃይማኖትን ይሓታ ነበራ። Nykterhetsrörelsen ህዝቢ ኣልኮል ምስታይ ንኽገድፍ ትደሊ ነበረት።

እተን ምንቅስቓሳት ብሕጋዊ መንገዲ፡ ብሰልፍታት፡ ኣኼባታትን ጽሑፋት ጋዜጣን ይሰርሓ ነበራ። ብ1909፡ ኣስታት ኩሎም ደቂ ተባዕትዮ ናይ ምምራጽ መሰል ረኸቡ። Kvinnorörelsen ቃልሲ ቀጸለት፡ ብ1918 ድማ ውሳነ allmän och lika rösträtt (ሓፈሻውን ማዕረን መሰል ምረጻ) መጸ። ኣብ ምርጫ riksdagen (ባይቶ ሽወደን) ናይ 1921፡ ደቂ ኣንስትዮ ንመጀመርታ ግዜ ክመርጻን ክምረጻን ክኢለን፡ ሽወደን ድማ ዲሞክራሲ ኮነት።

ኵናትን ግርጭትን

ኣብ ግዜ ቀዳማይ ኲናት ዓለም (1914 ክሳብ 1918)፡ ሽወደን neutralitet (ገለልትነት) መረጸት፡ ካብቲ ኲናት ወጻኢ ድማ ጸንሔት። ኮይኑ ግን ሕጽረት መግቢ ኣጋጠመ፡ ህዝቢ ድማ ተቓወመ። ኣብ 1920ታትን 1930ታትን፡ ዝያዳ ሰባት ኤለትሪክን ዝሓሸ ኣባይትን ረኸቡ፡ ግን ብዙሓት ጌና ብጸበብቲ ኣባይቲ ብዘይ ሽንቲ ቤት ማይ ይነብሩ ነበሩ።

ስራሕ ኣልቦነት ላዕለዋይ ነበረ፡ ስራሕ ምዝራግ ድማ ልሙድ ነበረ። ብ1931፡ ወተሃደራት ኣንጻር ሓደ ሰልፊ ምስ ተኮሱ፡ ኣብ Ådalen ብዙሓት ሰባት ሞቱ። ብ1938፡ ኣስረይቲን fackförbund ን Saltsjöbadsavtalet (ውዕል Saltsjöbaden) ፈረሙ። እዚ ድማ ሰረት den svenska modellen (ሽወደናዊ ኣገባብ) ኮነ፦ ኣስረይትን ማሕበራት ሰራሕተኛታትን፡ ዘይኮኑ ፖለቲከኛታት፡ ደሞዝን ኩነታትን ይውስኑ።

Folkhemmet (ገዛ ህዝቢ) ከምኡ’ውን ዘይፍትሓውነታት

ብ1928፡ መራሒ ሰልፊ Socialdemokraterna፡ Per Albin Hansson፡ ሓሳብ folkhemmet (ገዛ ህዝቢ) ገለጸ። ሕብረተሰብ ከም ሓደ ጽቡቕ ገዛ ክኸውን ነበሮ፡ ኩሉ ሰብ ድማ ውሕስነትን ሓድነትን ዝስምዖ።

ግን እቲ rasbiologi (ዓሌታዊ ስነ ህይወት) ዝበሃል፡ ንሰባት ናብ ዓሌታት ብዝተፈላለየ ክብሪ ይመቕል ነበረ። Samer (ሳሚ)፡ tornedalingar (ተነዳልያውያን)፡ ኣይሁድን ሮማን ተጎድኡ። ሮማን ኣይሁድን ብፍሉይ ሕግታት ናብዚ ንኽግዕዙ ኣጸገሞም።

ሰባት ምስ ሕማም ኣእምሮ ወይ funktionsnedsättning፡ ገለ ግዜ ንምሉእ ዕድሚኦም፡ ኣብ ሆስፒታል ወይ ገዛ ክንክን ክነብሩ ይግደዱ ነበሩ። ኣብ ዳሕራይ ግዜ ጥራይ ሽወደን ነቶም ዝተጎድኡ ገለ upprättelse (ምሕዋይ ክብሪ) ሂባ፡ ማለት ብግጉይ ከም ዝተታሕዙ ኣሚና።

ካልኣይ ኲናት ዓለም

ኣብ ግዜ ካልኣይ ኲናት ዓለም እውን (1939 ክሳብ 1945)፡ ሽወደን ገለልቲ ነበረት። ግን Sovjetunionen ንፊንላንድ ምስ ወረረት፡ Nazityskland (ናዚ ጀርመን) ድማ ንዴንማርክን ኖርወይን ምስ ተቖጻጸረት፡ ኩነታት ኣጸገመ። Regeringen (መንግስቲ) ካብ ኲናት ንምህዳም፡ ንጀርመናውያን ወተሃደራት ብሽወደን ኣቢሎም ናብ ኖርወይን ፊንላንድን ክሓልፉ ፈቐደት።

Förintelsen (ሆሎኮስት) ማለት ቅትለት ናዚታት ኣብ ልዕሊ ኣስታት 6 ሚልዮን ኣይሁድ እዩ። ሽወደን ኣብ 1930ታትን ኣብ መጀመርታ ኲናትን ኣዝዮም ውሑዳት ኣይሁድ ጥራይ ክኣትዉ ፈቐደት። ጸኒሑ ፖሊሲ ተቐየረ፡ ሽወደን ድማ ንኣይሁድ ክትሕግዝ ጀመረት።

ዴንማርካውያንን ሽወደናውያንን ኣስታት 7,000 ዴንማርካውያን ኣይሁድ ናብ ሽወደን ንኽሃድሙ ሓገዙ። ዲፕሎማት Raoul Wallenberg ብሽወደናዊ ናይ ውሕስነት ፓስፖርት ንኣይሁድ ካብ ጎጆታት ማእሰርቲ ኣዕቀበ። ኣብ ናይ መወዳእታ ኲናት፡ Röda Korset (ቀይሕ መስቀል) ብጻዕዳ ኣውቶቡሳት ኣሽሓት ኣይሁድ ካብ ጀርመናዊ ጎጆታት ናብ ሽወደን ኣምጸአ።

Rekordåren (ዓመታት ውጽኢት)

ድሕሪ ኲናት፡ ቁጠባ ቀልጢፉ ዓበየ፡ ኣስታት ኩሉ ሰብ ድማ ስራሕ ነበሮ። Socialdemokraterna ካብ 1945 ክሳብ 1976 መብዛሕትኡ ግዜ በይኖም ገዝኡ፡ እዚ ግዜ እዚ ድማ rekordåren ይበሃል። ሰሙን ስራሕ ናብ 40 ሰዓታት ወረደ፡ ተቖጸርቲ ድማ 5 ሰሙናት ዝኽፈል ዕረፍቲ ረኸቡ፡ ራህዋ ድማ ተስፋሕፍሔ።

ብዙሓት ንኽሰርሑ ናብዚ መጹ፡ ንኣብነት ካብ ፊንላንድ፡ ግሪኽ፡ ዩጎዝላቭያን ቱርክን። እዚ arbetskraftsinvandring (ስደት ናይ ሓይሊ ዕዮ) ንሽወደን ናብ ሃገር ስደተኛታት ቀየራ። ሕጽረት ኣባይቲ ኣጋጠመ፡ ስለዚ ኣብ 1960ታት miljonprogrammet (መደብ ሚልዮን) ጀመረ፦ 1 ሚልዮን ኣባይቲ ኣብ 10 ዓመት።

ማዕርነት ጾታ ወሰኸ፡ ደሞዝ ደቂ ኣንስትዮ ድማ ምስቲ ናይ ደቂ ተባዕትዮ ዝያዳ ተማጣጠነ። ሓደስቲ daghem (ማእከላት ክንክን ቆልዑ) ብዙሓት ደቂ ኣንስትዮ ክሰርሓ ኣኽኣለን። ብዙሓት መንእሰያት ኣብ 1960ታት ተቓወሙ፡ ስለ ሰላም፡ ከባቢ ተፈጥሮን ምትሕብባርን ድማ ተቓለሱ። ብ du-reformen (ተሃድሶ ‘ንስኻ’)፡ ህዝቢ ማዕርጋትን ‘ni’ (ንስኹም) ምጥቃም ገደፈ። ተለቪዥን ኣብ መጀመርታ 1960ታት መጸ።

ዘመናዊት ሽወደን

ካብ ማእከል 1970ታት፡ ሽወደን ካብ ሕብረተሰብ ኢንዱስትሪ ናብ ሕብረተሰብ ሓበሬታ ተቐየረት። ቅድም ቀደም ቅልውላው መጸ፦ ካልኦት ሃገራት ሕሱር ኣቕሑት ኣፍረያ፡ ፋብሪካታት ተዓጽያ፡ ስራሕ ኣልቦነት ድማ ወሰኸ። ብ1976፡ Socialdemokraterna ስልጣን ስኣኑ፡ ካብኡ ንደሓር ድማ regeringarna (መንግስታት) ይቀያየራ ኣለዋ።

ትምህርቲ ዝያዳ ኣገዳሲ ኮነ፡ ዩኒቨርስቲታትን ላዕለዎት ትካላት ትምህርትን ድማ ዓበያ። ቴክኖሎጂ ቀልጢፉ ተቐየረ፡ ስለዚ ንምሉእ ዕድመኻ ሓድሽ ነገር ክትመሃር የድሊ ነበረ፦ livslångt lärande (ናይ ብህይወት ምሉእ ትምህርቲ)። ኣብ 1990ታት ብዙሓት ስደተኛታት ካብ ኲናትን ብዘይ ዲሞክራሲ ዘለወን ሃገራትን መጹ። ሕብረተሰብ ዝያዳ ተመቓቐለ፡ ጽልኢ ኣንጻር ስደተኛታት ድማ ወሰኸ፡ ስለዚ integration (ውህደት) ኣገዳሲ ኮነ።

ካብ 1980ታት፡ መሰል ነፍሲ ወከፍ ሰብ ዝያዳ ኣገዳሲ ኮነ፡ ንኣብነት valfrihet (ናጽነት ምርጫ)፦ ባዕልኻ ቤት ትምህርትን ክንክንን ምምራጽ። ቆልዑን ኣናእሽቱ ጉጅለታትን ዝሓየለ መሰላት ረኸቡ። ዝያዳ ሕግታት diskriminering (ኣድልዎ) ኣገደ። ግብረ ሰዶማውያንን ካልኦት hbtqi-ሰባትን እውን ዝያዳ ተቐባልነት ረኸቡ። ካብ 1990ታት digitala revolutionen (ዲጂታላዊ ሰውራ) መጸ፦ ኮምፒተራት፡ ኢንተርነት፡ ሞባይላትን AI ን።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

På 200 år fick jordbrukslandet Sverige industri, demokrati och välfärd.

Jordbruk och industri

För 200 år sedan var Sverige ett fattigt land där nästan alla levde av jordbruk. Under 1800-talet fördubblades befolkningen från cirka 2,5 miljoner, tack vare mer mat och bättre medicin. Men många saknade arbete, så mellan 1850 och 1920 flyttade över 1 miljon svenskar till USA. Denna utvandring kallas emigration.

Samtidigt växte industrin. Det kallas industrialisering. I mitten av 1800-talet kom de första stora industrierna: sågverk och stålverk. Flytten från landet till jobben i städerna kallas urbanisering.

Vägen till demokrati

Länge delade kungen makten med adeln, kyrkan, köpmännen och bönderna. År 1809 minskade en ny grundlag kungens makt. År 1865 fick fler rösta, och adeln och prästerna tappade sin gamla makt. Men bara män med pengar fick rösta, och de rikaste hade flera röster.

En folkrörelse är en stor, frivillig förening. Till de största hörde arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen. De krävde bland annat 8 timmars arbetsdag, rösträtt och religionsfrihet. Nykterhetsrörelsen ville att folk skulle sluta dricka alkohol.

Rörelserna arbetade lagligt, med demonstrationer, möten och tidningsartiklar. År 1909 fick nästan alla män rösta. Kvinnorörelsen kämpade vidare, och 1918 kom beslutet om allmän och lika rösträtt. I riksdagsvalet 1921 kunde kvinnor för första gången rösta och bli valda, och Sverige blev en demokrati.

Krig och konflikter

Under första världskriget (1914 till 1918) valde Sverige neutralitet och stod utanför kriget. Ändå blev det brist på mat, och folk protesterade. På 1920- och 1930-talen fick fler el och bättre bostäder, men många bodde fortfarande trångt utan vattentoalett.

Arbetslösheten var hög och strejker var vanliga. År 1931 dödades flera människor i Ådalen när militären sköt mot en demonstration. År 1938 skrev arbetsgivare och fackförbund under Saltsjöbadsavtalet. Det blev grunden för den svenska modellen: arbetsgivare och fack bestämmer löner och villkor, inte politiker.

Folkhemmet och orättvisorna

År 1928 beskrev Socialdemokraternas ledare Per Albin Hansson idén om folkhemmet. Samhället skulle vara som ett gott hem, där alla kände trygghet och gemenskap.

Men så kallad rasbiologi delade in människor i raser med olika värde. Samer, tornedalingar, judar och romer drabbades. Romer och judar fick svårare att flytta hit genom särskilda lagar.

Personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning kunde tvingas bo på sjukhus eller vårdhem, ibland hela livet. Först på senare tid har Sverige gett de drabbade viss upprättelse, alltså erkänt att de behandlades fel.

Andra världskriget

Även under andra världskriget (1939 till 1945) var Sverige neutralt. Men läget blev svårt när Sovjetunionen anföll Finland och Nazityskland ockuperade (tog över) Danmark och Norge. Regeringen lät tyska soldater resa genom Sverige till Norge och Finland för att undvika krig.

Förintelsen var nazisternas mord på omkring 6 miljoner judar. Sverige släppte in mycket få judar på 1930-talet och i början av kriget. Senare ändrades politiken, och Sverige började hjälpa judar.

Danskar och svenskar hjälpte omkring 7 000 danska judar att fly till Sverige. Diplomaten Raoul Wallenberg skyddade judar från koncentrationslägren med svenska skyddspass. Mot slutet av kriget hämtade Röda Korset tusentals judar från tyska läger till Sverige i vita bussar.

Rekordåren

Efter kriget växte ekonomin snabbt, och nästan alla hade jobb. Socialdemokraterna styrde oftast ensamma från 1945 till 1976, en tid som kallas rekordåren. Arbetsveckan blev 40 timmar, anställda fick 5 veckors betald semester och välfärden byggdes ut.

Många kom hit för att arbeta, till exempel från Finland, Grekland, Jugoslavien och Turkiet. Denna arbetskraftsinvandring gjorde Sverige till ett invandrarland. Det blev brist på bostäder, så på 1960-talet startade miljonprogrammet: 1 miljon bostäder på 10 år.

Jämställdheten ökade, och kvinnors löner blev mer lika mäns. Nya daghem gjorde att fler kvinnor kunde arbeta. Många unga protesterade på 1960-talet och kämpade för fred, miljö och solidaritet. Med du-reformen slutade folk använda titlar och ”ni”. Tv:n kom i början av 1960-talet.

Det moderna Sverige

Från mitten av 1970-talet gick Sverige från industrisamhälle till informationssamhälle. Först kom en kris: andra länder gjorde billigare varor, fabriker lades ned och arbetslösheten steg. År 1976 förlorade Socialdemokraterna makten, och sedan dess har regeringarna växlat.

Utbildning blev viktigare, och universiteten och högskolorna växte. Tekniken ändrades snabbt, så man behövde lära nytt hela livet: livslångt lärande. På 1990-talet kom många flyktingar från krig och länder utan demokrati. Samhället blev mer uppdelat och fientligheten mot invandrare ökade, så integration blev viktigt.

Från 1980-talet blev varje människas rättigheter viktigare, till exempel valfrihet: att själv välja skola och vård. Barn och minoriteter fick starkare rättigheter. Fler lagar förbjöd diskriminering. Även homosexuella och andra hbtqi-personer blev mer accepterade. Från 1990-talet kom den digitala revolutionen: datorer, internet, mobiler och AI.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Vad hände med Finland år 1809?

ኣብ 1809 ን Finland እንታይ ኣጋጠማ?

Under vilken period var Sverige och Norge i en union?

ሽወደን ከምኡ እውን Norge (ኖርወይ) ኣብ ኣየናይ ግዜ እየን ኣብ ሕብረት ነይረን?

Varför utvandrade många svenskar till Nordamerika under andra halvan av 1800-talet?

ኣብ ካልኣይ ፍርቂ 1800ታት ብዙሓት ሽወደናውያን ስለምንታይ ናብ ሰሜን ኣመሪካ ተሰደዱ?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historiaእዚ ምዕራፍ
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider