SwedenTest

Mediernas roll

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 7.

ምዕራፍ 7Sverige i fokus54 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

ኣብዚ ሚድያ ኣብ ሽወደን እንታይ ተራ ከም ዘለዎን ስለምንታይ ናጻ ክኸውን ከም ዘለዎን ተንብብ። ሚድያ ብኸመይ ገንዘብ ከም ዝረክብን ሓበሬታ ብኸመይ ከተረጋግጽ ከም ትኽእልን እውን ክትፈልጥ ኢኻ።

ናጻ ሚድያ

ሚድያ ንኣብነት ሬድዮ፣ ተለቪዥን፣ ፊልምን ጋዜጣን እዩ፣ ግናኸ ኢንተርነትን ማሕበራዊ ሚድያን እውን የጠቓልል። ብመገዲ ሚድያ ዜናን ፍልጠትን ሓበሬታን ንረክብ። እቲ እንፈልጦ ንኹላትና ይጸልወና።

ናጻ ሚድያ ካብ ደሞክራሲ ሽወደን ሓደ ክፋል እዩ። ኩሎም እንታይ ከም ዝሓስቡ ክዛረቡን ርእይቶኦም ከዘርግሑን ይኽእሉ። እቲ መሰል ብ2 grundlagar (መሰረታዊ ሕግታት) ይከላኸል፦ tryckfrihetsförordningen (ሕጊ ናጽነት ፕረስ) ን yttrandefrihetsgrundlagen (መሰረታዊ ሕጊ ናጽነት ሓሳብ ምግላጽ) ን። staten ሚድያ እንታይ ክዛረብ ከም ዘለዎ ክቆጻጸር ኣይክእልን፣ censur (ቁጽጽር ሓበሬታ) እውን የልቦን። censur ማለት staten ነቲ ሚድያ ከዘርግሖ ዝደሊ ነገር ትቆጻጸርን ተብርህን ማለት እዩ።

ሚድያ ብዙሕ ዕማማት ኣለዎ። ብዛዕባ እንታይ ከም ዝፍጸም ይሕብረና። ኣብ ሚድያ ብዛዕባ ጉዳያት ሕብረተሰብ ብናጻ ምክትዓት እውን ይከኣል። ብተወሳኺ ሚድያ መዘናግዕን ተዘናግዒትን ይህበና።

ስልጣን ምክትታል

ሓደ ኣገዳሲ ዕማም ጋዜጠኛታት ንስልጣን ምክትታል እዩ። ምክትታል ማለት ብጥንቃቐ ምጽራይ ማለት እዩ። ፖለቲከኛታትን ካልኦት ስልጣን ዘለዎም ሰባትን እንታይ ከም ዝገብሩ ይምርምሩ።

ጋዜጠኛታት ብ offentlighetsprincipen (መትከል ግሉጽነት) ይሕገዙ። እቲ መትከል ንallmänna handlingar (ህዝባዊ ሰነዳት) ናይ myndigheter (ትካላት መንግስቲ) ይምልከት፣ ማለት ዝተፈላለየ ዓይነት ሰነዳት። እዞም ሰነዳት ህዝባዊ እዮም። እዚ ማለት ኩሎም፣ ጋዜጠኛታት ጥራይ ዘይኮኑ፣ ከንብብዎም ይኽእሉ ማለት እዩ። ገሊኦም ሰነዳት ግና ብምስጢር ዝተታሕዙ እዮም፣ ኣብኡ ድማ sekretess (ምስጢራውነት) ይምልከት።

ሓደ ጋዜጠኛ ንኣብነት ካብ ሓንቲ myndighet ኢመይል ከንብብ ክሓትት ይኽእል። ኣብቲ ጊዜ ጋዜጠኛ ሓደ ውሳነ ብኸመይ ከም እተወስደ ክርኢ ይኽእል።

ደገፍን ውሕስነትን ንምንጭታት

ብዙሕ ዝተፈላለየ ናይ ዜና ሚድያ ክህሉ ኣለዎ፣ ውሑዳት ጥራይ ዘይኮነ። እዚ mångfald (ብዙሕነት) ይበሃል። ስለዚ ናይ ዕለት ጋዜጣታትን ካልእ ናይ ዜና ሚድያን ካብ staten ገንዘብ ክረኽባ ይኽእላ።

ኩሎም ንሓንቲ ጋዜጣ ወይ ንሬድዮን ተለቪዥንን ሓበሬታ ክህቡ ይኽእሉ። ልሙድ ብኡ ምኽንያት መቕጻዕቲ ኣይረኽቡን። እቲ መሰል meddelarfrihet (ናጽነት ሓበሬታ ምሃብ) ይበሃል። ነቲ ሓበሬታ ዝህብ ሰብ källa (ምንጪ) ይበሃል። ምንጪ ስሙ ብምስጢር ብምሓዝ anonym (ስም ዘይተገልጸ) ክኸውን ይኽእል።

ሓላፍነት ትሕዝቶ

ኣብ ጋዜጣታትን ሬድዮን ተለቪዥንን ansvarig utgivare (ሓላፍ ኣሕታሚ) ኣሎ። እቲ ሰብ ብመሰረት ሕጊ ንኹሉ ዝሕተም፣ ማለት ንህዝቢ ዝቐርብ ነገር፣ ሓላፍነት ኣለዎ። እቲ ኣሕታሚ ንሕግታት förtal (ምጽራፍ) ን ክብረት ምጉዳእን ዝጻረር ነገር ከምዘየለ ከረጋግጽ ኣለዎ። förtal ማለት ንኻልእ ሰብ ኣብ ትሕቲ ካልኦት ከውድቕ ዝኽእል ሓበሬታ ምዝርጋሕ እዩ።

ጋዜጠኛታት ዝነግርዎ ነገር ልክዕ ምዃኑ እውን ክርግጽ ኣለዎም። ምስ ብዙሓት ናጻ ካብ ሓድሕዶም ዝኾኑ ምንጭታት ከወዳድሩ ኣለዎም። ብተወሳኺ እቶም ምንጭታት ክሙኦት ምዃኖም ከረጋግጹ ኣለዎም።

ንግዳዊ ሚድያ

ኣብ ሽወደን ካብ ኣዝዮም ብዙሓት ጋዜጣታትን መጽሔታትን ክትመርጽ ትኽእል። ገለ ሚድያ kommersiella medier (ንግዳዊ ሚድያ) ይበሃል። ብምልክታ ወይ ብክፍሊት ዓማዊል ገንዘብ ይረኽባ። ብዙሓት ናይ ሬድዮን ተለቪዥንን ጣብያታት ንግዳውያን ኮይነን ንትካላት ምልክታ ይሸጣ። ገለ ናይ ተለቪዥን ጣብያታት ብምኽፋል ጥራይ ክትርእየን ትኽእል።

ብተደጋጋሚ ብምልክታ ዝካየዳ ሚድያ ብናይ ብሕቲ ትካላት እየን ዝምርሓ። እዚ ንኣብነት ናይ ዕለት ጋዜጣታትን ናይ ምሸት ጋዜጣታትን ይምልከት። ገሊኤን ከባቢያዊ እየን፣ ካልኦት ኣብ ብምሉኡ ሽወደን ይርከባ። ንገለ ጋዜጣታት ክትምዝገብ (ክትፍርም) ትኽእል፣ ማለት ብስሩዕ ንኽትረኽበን ክትከፍል ማለት እዩ። ካልኦት ጋዜጣታት ከይተመዝገብካ ኩሉ መዓልቲ ክትገዝአን ትኽእል።

ሎሚ ግዜ መብዛሕትአን ጋዜጣታት ኣብ ኢንተርነት እውን ከተንብበን ትኽእል። ኣብኡ ዜናታት ብተደጋጋሚ ኣብ መዓልቲ ይሕተማ።

public service (ህዝባዊ ኣገልግሎት ስርጭት)

Sveriges Television (SVT)፣ Sveriges Radio (SR) ከምኡ'ውን Utbildningsradion (UR) ፍሉይ ተልእኾ ኣለወን። እዘን 3 ትካላት ብሓባር public service ይበሃላ። እቲ ዝቐርብ መደባት ገፊሕ ክኸውን ኣለዎ። ኣብኡ ካብ ዜናን ስፖርትን ክሳብ ተዘናግዒትን ባህልን ኩሉ ይርከብ።

ኣይፖለቲከኛታት ኣይካልኦት ጉጅለታት ነዘን ትካላት ክቆጻጸርወን ኣይክእሉን። ስለዚ ናጻ ክኾና ኣለወን። ከምኡ'ውን ግዱሳት ክኾና፣ ጎድኒ ከይሓዛ ኣለወን። ብዛዕባ ሕብረተሰብ ኣብ ዝገልጻሉ ግዜ፣ ዝተፈላለየ ርእይቶ ክስማዕ ኣለዎ።

ኣብ ጣብያታተን ምልክታ ኣይፍቀድን። ገንዘበን ኣብ ክንዲኡ ካብ ብቀረጽ ዝኽፈል ክፍሊት ይመጽእ። ሓሳቡ ኩሎም saklig (ብሓቂ ዝተመስረተ) ሓበሬታ ክረኽቡ ምኽኣል እዩ። saklig ማለት ኣብ ሓቅታት ዝተመስረተ ማለት እዩ። ኣበይ ናይታ ሃገር ትቕመጥ ወይ ክንደይ ትሃብትም ገለ ፍልልይ ክገብር የብሉን።

ማሕበራዊ ሚድያን ምንጪ ምንቃፍን

ኣብ ማሕበራዊ ሚድያን ኣብ ወብ ሳይትን ዝኾነ ሰብ ጽሑፋት፣ ስእልታትን ፊልምታትን ክልጥፍ ይኽእል። ከምቲ ኣብ ጋዜጣታትን ሬድዮን ተለቪዥንን ዘሎ ዓይነት ቁጽጽር ኣይትግበርን።

መጻሕፍቲ፣ ጋዜጣታት፣ ተለቪዥን፣ ሬድዮ፣ ናይ ወብ ሳይትን ማሕበራዊ ሚድያን ኣብነታት ምንጪ እዮም። ገሊኡ ዝሕተም ነገር ግና ጌጋ እዩ። ናይ ሓሶት ሓበሬታ ኣብ ሓጺር ግዜ ናብ ብዙሓት ክዝርጋሕ ይኽእል። ኣብቲ ጊዜ ድማ ሰባት እንታይ ከም ዝሓስቡ ክጸሉ ይኽእል።

ስለዚ källkritik (ምንጪ ምንቃፍ) የድሊ። እዚ ማለት ብቐጥታ ኩሉ ኣይትኣምንን ማለት እዩ። ሕቶታት ተልዕልን እታ ሓበሬታ ልክዕ ምዃና ተረጋግጽን። እዚ ንኹሉ እትንብቦ፣ እትርእዮን እትሰምዖን ይምልከት።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Här läser du om vilken roll medierna har i Sverige och varför de ska vara fria. Du får också veta hur medierna får pengar och hur du kan kontrollera information.

Fria medier

Medier är till exempel radio, tv, film och tidningar, men också internet och sociala medier. Genom medierna får vi nyheter, kunskap och information. Det vi får veta påverkar oss alla.

Fria medier är en del av demokratin i Sverige. Alla får säga vad de tycker och sprida sina åsikter. Den rätten skyddas i 2 grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Staten kan inte styra vad medierna säger, och det finns ingen censur. Censur betyder att staten kontrollerar och stoppar det som medierna vill sprida.

Medierna har flera uppgifter. De informerar oss om vad som händer. I medierna kan man också debattera, alltså fritt diskutera frågor om samhället. Dessutom ger medierna oss nöje och underhållning.

Granska makten

En viktig uppgift för journalister är att granska makten. Granska betyder att undersöka noga. De undersöker vad politiker och andra mäktiga personer gör.

Journalisterna har hjälp av offentlighetsprincipen. Principen gäller myndigheternas allmänna handlingar, alltså olika slags dokument. De är offentliga. Det betyder att alla får läsa dem, inte bara journalister. Vissa handlingar är ändå hemliga, och då gäller sekretess.

En journalist kan till exempel be att få läsa e-post från en myndighet. Då kan journalisten se hur ett beslut togs.

Stöd och skydd för källor

Det ska finnas många olika nyhetsmedier, inte bara några få. Det kallas mångfald. Därför kan dagstidningar och andra nyhetsmedier få pengar från staten.

Alla får ge information till en tidning eller till radio och tv. Man kan som regel inte få straff för det. Den rätten kallas meddelarfrihet. Den som ger informationen är en källa. Källan får vara anonym, alltså hålla sitt namn hemligt.

Ansvar för innehållet

På tidningar och i radio och tv finns en ansvarig utgivare. Den personen har ansvaret enligt lagen för allt som publiceras, alltså görs offentligt. Utgivaren ska se till att inget bryter mot lagarna om förtal och kränkningar. Förtal betyder att man sprider uppgifter som kan få andra att se ner på en person.

Journalister måste också vara säkra på att det de berättar stämmer. De ska jämföra med flera källor som är oberoende av varandra. Dessutom ska de ta reda på om källorna går att lita på.

Kommersiella medier

I Sverige kan man välja bland väldigt många tidningar och tidskrifter (magasin). En del medier kallas kommersiella medier. De tjänar pengar på reklam eller på att kunderna betalar. Många radio- och tv-kanaler är kommersiella och säljer reklam till företag. Vissa tv-kanaler kan man bara se om man betalar.

Ofta är det privata företag som driver medier med reklam. Det gäller till exempel dagstidningar och kvällstidningar. Några är lokala, andra finns i hela Sverige. Man kan prenumerera på en del tidningar, alltså betala för att få dem regelbundet. Andra tidningar kan man köpa varje dag utan att prenumerera.

Nu för tiden kan man läsa de flesta tidningar på nätet också. Där publiceras nyheter flera gånger om dagen.

Public service

Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) har ett särskilt uppdrag. De 3 företagen kallas tillsammans public service. Utbudet av program ska vara brett. Där finns allt från nyheter och sport till underhållning och kultur.

Varken politiker eller andra grupper får styra företagen. De ska alltså vara oberoende. De ska också vara opartiska och inte välja sida. Olika åsikter ska få höras när de berättar om samhället.

Reklam är inte tillåten i deras kanaler. Deras pengar kommer i stället från en avgift som betalas via skatten. Tanken är att alla ska kunna få saklig information. Saklig betyder att den bygger på fakta. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor eller hur rik man är.

Sociala medier och källkritik

I sociala medier och på webben kan vem som helst lägga ut texter, bilder och filmer. Ingen kontrollerar det på samma sätt som i tidningar, radio och tv.

Böcker, tidningar, tv, radio, webbplatser och sociala medier är exempel på källor. Men en del av det som publiceras är fel. Falsk information kan spridas till många på kort tid. Då kan den påverka vad människor tycker.

Därför behövs källkritik. Det betyder att du inte tror på allt direkt. Du ställer frågor och kontrollerar om informationen stämmer. Det gäller allt du läser, ser och hör.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Sverige var först i världen med en lag om tryckfrihet. Vilket år kom den?

ሽወደን ብዛዕባ ናጽነት ፕረስ ሕጊ ብምውጻእ ኣብ ዓለም ቀዳመይቲ እያ። እቲ ሕጊ ኣብ ኣየናይ ዓመት እዩ ወጺኡ?

Vad innebär offentlighetsprincipen?

offentlighetsprincipen እንታይ ማለት እዩ?

Vad innebär meddelarfrihet?

meddelarfrihet እንታይ ማለት እዩ?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas rollእዚ ምዕራፍ
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider