SwedenTest

Sverige och omvärlden

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 12.

ምዕራፍ 12Sverige i fokus61 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

እዚ ምዕራፍ እዚ ሽወደን ምስ ሃገራት ኖርዲክ፡ ኤውሮጳን ዓለምን ብኸመይ ከም እትተሓባበር የርኢ። ብተወሳኺ ብዛዕባ ምክልኻልን ድሕንነትን ሽወደን ይገልጽ።

ኖርዲክን EU ን

ሃገራት ኖርዲክ ሽወደን፡ ዴንማርክ፡ ፊንላንድ፡ ኣይስላንድን ኖርወይን እየን። መብዛሕትኡ ግዜ ኣብ Nordiska rådet (ባይቶ ኖርዲክ) ከምኡ’ውን Nordiska ministerrådet (ባይቶ ሚኒስተራት ኖርዲክ) ይተሓባበራ። እተን ባይቶታት ምስ ተሰማምዓ፡ ነፍሲ ወከፍ ሃገር ነቲ ውሳነ ከተግብር ትኽእል።

Europeiska unionen (ሕብረት ኤውሮጳ)፡ EU፡ ኣብ ፖለቲካን ቁጠባን ዝተሓባበራ ጉጅለ ሃገራት ኤውሮጳ እያ። ድሕሪ ካልኣይ ኲናት ዓለም፡ እቲ ምትሕብባር ንኤውሮጳ ሰላምን stabilitet (ርግኣት)ን፡ ማለት ህድኣትን ውሕስነትን ክህባ ነበሮ። ሓሳብ ድሕሪ EU፡ ዝተሓባበራ ሃገራት ይሕይላ እዩ። ሽወደን ካብ 1995 ኣባል EU እያ።

እቲ ምትሕብባር ንኣብነት ንሕርሻ፡ ቁጠባ፡ ከባቢ ተፈጥሮ፡ ንግድን migration (ካብ ሃገር ናብ ሃገር ምግዓዝ)ን ይምልከት። ሃገራት ብሓባር ይውስና፡ ሕግታት EU ድማ ኣብ ኩለን ኣባል ሃገራት ይምልከታ። ኣብ ውሽጢ EU፡ fri rörlighet (ናጻ ምንቅስቓስ) ንኣቕሑት፡ ኣገልግሎት፡ kapital (ገንዘብ) ከምኡ’ውን ሰባት ኣሎ። እዚ ድማ de fyra friheterna (ኣርባዕተ ናጽነታት) ይበሃል። ሓደ ዜጋ EU ንኣብነት ናብ ካልእ ሃገር EU ክግዕዝ፡ ክመሃርን ክሰርሕን ይኽእል።

Europarådet (ባይቶ ኤውሮጳ)፡ FN ከምኡ’ውን Sida

Europarådet ካልእ ውድብ ኤውሮጳ ኮይኑ፡ ሽወደን ድማ ኣባል እያ። ብ1949 ተመስሪቱ። Europarådet ዲሞክራሲ፡ ሰብኣዊ መሰላትን ስርዓት ግዝኣተ ሕግን ከደልድል ይደሊ፡ ንኣብነት መንግስቲ እውን ሕጊ ክስዕብ ከም ዘለዎ። Europarådet ቤት ፍርዲ ኣለዎ፡ Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ቤት ፍርዲ ኤውሮጳ ናይ ሰብኣዊ መሰላት)፡ ንሱ ድማ Europadomstolen ይበሃል።

FN ማለት Förenta nationerna (ሕቡራት ሃገራት) ኮይኑ፡ ድሕሪ ካልኣይ ኲናት ዓለም ብ1945 ተመስሪቱ። ኣስታት ኩለን ሃገራት ዓለም፡ ሽወደን ሓዊሱ፡ ኣባላት እየን። FN ንሰላምን ድሕንነትን ዓለም ክከላኸል፡ ግርጭታት ክፈትሕን ንኲናት መወዳእታ ከምጽእን ኣለዎ። FN ብተወሳኺ ኩሎም ህዝብታት ማዕረ ክብሪ ክህልዎምን ባዕሎም ክውስኑን ይደሊ። ብተወሳኺ FN ንሰብኣዊ መሰላትን ናጽነት ሰባትን ይቃለስ።

Sida ትካል መንግስቲ ኮይና፡ ምሉእ ስማ ድማ Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (ኣካል ዓለምለኻዊ ምትሕብባር ልምዓት) እዩ። Sida ኣንጻር ድኽነትን ወጽዓን ኣብ ዓለም ትሰርሕ። ወጽዓ ማለት ሰባት ብናጻ ክነብሩ ዘይምኽኣሎም ማለት እዩ። ብ Sida ኣቢላ፡ ሽወደን bistånd (ደገፍ) ንካልኦት ሃገራት ትህብ። እቲ ደገፍ ንቁጠባ፡ ዲሞክራሲ፡ ዘላቒ ሕብረተሰብን ማዕርነት ጾታን ክሕግዝ ኣለዎ።

እቲ ነዊሕ ሰላም

ሽወደን ካብ መጀመርታ 1800ታት ጀሚራ ምስ ካልእ ሃገር ኣብ ኲናት ኣይኣተወትን። ውሑዳት ካልኦት ሃገራት ንኸምዚ ንዝኣክል ግዜ ብዘይ ምቁራጽ ሰላም ነበረን። ኣብ ዓመታት 1808ን 1809ን፡ ሽወደን ኣብ ኲናት ኣንጻር ሩስያ ንፊንላንድ ሲኢና። ኣብቲ ግዜ እቲ፡ ፊንላንድ ንኣስታት 700 ዓመት ናይ ሽወደን ኮይና ነበረት።

ኵናታት Napoleon ድሕሪ ገለ ዓመታት፡ ኖርወይ ምስ ሽወደን ኣብ ሓንቲ union (ሕብረት) ንክትጽንበር ኣገደዳ። ብ1905፡ ኖርወይ ናጻ ኮነት፡ ማለት ምሉእ ናይ ገዛእ ርእሳ ሃገር ኮነት። እዚ ብዘይ ኲናት እዩ ኮይኑ። ካብኡ ንደሓር፡ ሽወደን ካብ ኲናት ርሒቓ ክትጸንሕ ትፍትን ኣላ።

Kalla kriget (ቀዝሒ ኲናት)

Kalla kriget ድሕሪ ካልኣይ ኲናት ዓለም ጀመረ። ኣብቲ ግዜ እቲ፡ ሓደ ምዕራባዊ block ምስ ኣመሪካ ኣንጻር ምብራቓዊ block ምስ Sovjetunionen ደው በለ። Block ማለት ብሓባር ዝጸንዓ ጉጅለ ሃገራት እየን። ክልቲኦም blocks ኑክለራዊ ኣጽዋርን ዓበይቲ ወተሃደራዊ ሓይልታትን ነበሮም፡ ንሓድሕዶም ድማ የፈራርሁ ነበሩ።

ኣብ ግዜ kalla kriget፡ ዴንማርክን ኖርወይን ኣባላት Nordatlantiska fördragsorganisationen (ውድብ ውዕል ሰሜን ኣትላንቲክ)፡ Nato፡ ኮና። ሽወደን ጌና ገለልቲ ነበረት፡ ካብቶም blocks ሓደ ክትመርጽ እውን ኣይደለየትን። እታ ሃገር ካብ Nato ወጻኢ ጸንሔት። ኣብ ሓንቲ ወተሃደራዊ allians (ኪዳን)፡ ሃገራት ንሓድሕደን ክከላኸላ ቃል ይኣትዋ። ካብ ከምዚ ዓይነት allians ወጻኢ ምጽናሕ militär alliansfrihet (ወተሃደራዊ ናይ ኪዳን ኣልቦነት) ይበሃል።

ድሕሪ Kalla kriget

ብ1991፡ Sovjetunionen ወደቐት፡ kalla kriget ድማ ተወድአ። ኣብቲ ግዜ እቲ፡ ኩነታት ድሕንነት ኤውሮጳ ተቐየረ።

ብ2022፡ ሩስያ ንዩክሬን ወረረት። ኣብቲ ግዜ እቲ፡ ብዙሓት ብዛዕባ ድሕንነት ኖርዲክ ዝያዳ ተሻቐሉ። ስለዚ ሽወደንን ፊንላንድን፡ ኣስታት ብሓንሳብ፡ ኣባልነት Nato ሓተታ። Nato ንኣባላታ ክከላኸል ዘለዎ ወተሃደራዊ allians እዩ። ሽወደን ካብ 2024 ኣባል Nato እያ።

Totalförsvaret (ጠቕላላ ምክልኻል)

እንተድኣ ኣድልዩ፡ ኩሎም ነበርቲ ኣብ መንጎ 16ን 70ን ዓመት ንሽወደን ክከላኸሉ ክሕግዙ ኣለዎም። እዚ totalförsvarsplikt (ግዴታ ጠቕላላ ምክልኻል) ይበሃል (plikt ማለት ክትገብሮ ዘለካ ነገር እዩ)። ወተሃደራውን ሲቪላውን ምክልኻል ብሓባር totalförsvar ይበሃሉ።

ወተሃደራዊ ምክልኻል ሽወደን Försvarsmakten (ሓይሊ ምክልኻል) ኮይኑ፡ ሰራዊት ምድሪ፡ ሓይሊ ባሕርን ሓይሊ ኣየርን የጠቓልል። ዕማም Försvarsmakten ንናጽነትን territorium (ግዝኣት) ሽወደን፡ ማለት ቦታ እታ ሃገር፡ ምክልኻል እዩ። ብተወሳኺ ንዓለምለኻዊ ስርሓት፡ ማለት ስራሓት ኣብ ወጻኢ ሃገር፡ ድሉው ክትከውን ኣለዋ።

Värnplikt (ግዴታዊ ወተሃደራዊ ኣገልግሎት) ንኹሎም ዜጋታት ሽወደን፡ ደቂ ኣንስትዮን ደቂ ተባዕትዮን፡ 18 ዓመት ዝመልኡ ይምልከት። Värnplikt ብምላሽ ሕቶታትን ብምግባር ፈተናታትን ይጅምር። ጸኒሑ፡ መን ናይ ወተሃደራዊ መባእታዊ ትምህርቲ ክገብር ከም ዘለዎ ይምረጽ። ኣብ መወዳእታ ግን ንእሽቶ ክፋል ጥራይ እዩ ነቲ ትምህርቲ ዝገብር።

ሲቪላዊ ምክልኻል

ኣብ ሲቪላዊ ምክልኻል፡ ካብ ወተሃደር ንላዕሊ ብዙሓት ንስግኣትን ኣጸገምቲ ኩነታትን ድሉዋት ክኾኑ ኣለዎም። ሕብረተሰብ፡ ንኣብነት ቤት ትምህርትታት፡ ቦታታት ስራሕን ክንክንን፡ ኣብ ግዜ ኲናት ወይ ቅልውላው እውን ክሰርሕ ኣለዎ።

Försvarsmakten ንክልቲኡ ወተሃደራውን ሲቪላውን ምክልኻል ከደልድል ኣለዋ። ብዚ ድማ ሕብረተሰብ ንስግኣት ብዝሓሸ ክቃወም ይኽእል። ሓያል totalförsvar ብተወሳኺ ክትኸልክል፡ ማለት ነቲ ንሽወደን ክወርር ዝደሊ ከየድፍር ክገብር ኣለዎ።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Kapitlet visar hur Sverige samarbetar med länder i Norden, i Europa och i världen. Det handlar också om Sveriges försvar och säkerhet.

Norden och EU

De nordiska länderna är Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. De samarbetar mest i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. När råden är överens kan varje land genomföra besluten.

Europeiska unionen, EU, är en grupp länder i Europa som samarbetar om politik och ekonomi. Efter andra världskriget skulle samarbetet ge Europa fred och stabilitet, alltså lugn och trygghet. Idén bakom EU är att länder som samarbetar blir starkare. Sverige är med i EU sedan 1995.

Samarbetet gäller till exempel jordbruk, ekonomi, miljö, handel och migration (flytt mellan länder). Länderna bestämmer tillsammans, och EU:s lagar gäller i alla medlemsländer. Inom EU finns fri rörlighet för varor, tjänster, kapital (pengar) och personer. Det kallas de fyra friheterna. En EU-medborgare kan till exempel flytta, studera och arbeta i ett annat EU-land.

Europarådet, FN och Sida

Europarådet är en annan europeisk organisation med Sverige som medlem. Det grundades 1949. Europarådet vill stärka demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, till exempel att även staten måste följa lagen. Europarådet har en domstol, Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, som kallas Europadomstolen.

FN står för Förenta nationerna och grundades 1945, efter andra världskriget. Nästan alla länder i världen är medlemmar, även Sverige. FN ska skydda freden och säkerheten i världen, lösa konflikter och få slut på krig. FN vill också att alla folk ska ha lika värde och få bestämma själva. Dessutom står FN upp för mänskliga rättigheter och människors frihet.

Sida är en statlig myndighet, och hela namnet är Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Sida arbetar mot fattigdom och förtryck i världen. Förtryck betyder att människor inte får leva fritt. Genom Sida ger Sverige bistånd (stöd) till andra länder. Stödet ska hjälpa till med ekonomi, demokrati, ett hållbart samhälle och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den långa freden

Sverige har inte varit i krig med ett annat land sedan början av 1800-talet. Få andra länder har haft fred så länge utan avbrott. Åren 1808 och 1809 förlorade Sverige Finland i ett krig mot Ryssland. Då hade Finland hört till Sverige i nästan 700 år.

Napoleonkrigen ledde till att Norge några år senare tvingades gå ihop med Sverige i en union. År 1905 blev Norge självständigt, alltså ett helt eget land. Det skedde utan krig. Sedan dess har Sverige försökt att hålla sig utanför krig.

Kalla kriget

Det kalla kriget började efter andra världskriget. Då stod ett västligt block med USA mot ett östligt block med Sovjetunionen. Ett block är en grupp länder som håller ihop. Båda blocken hade kärnvapen (atomvapen) och stora militära styrkor och hotade varandra.

Under kalla kriget blev Danmark och Norge medlemmar i Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Sverige var fortfarande neutralt och ville inte välja något av blocken. Landet stod utanför Nato. I en militär allians lovar länderna att försvara varandra. Att stå utanför en sådan allians kallas militär alliansfrihet.

Efter kalla kriget

År 1991 föll Sovjetunionen, och det kalla kriget tog slut. Då förändrades läget för säkerheten i Europa.

År 2022 anföll Ryssland Ukraina. Då blev många mer oroliga för säkerheten i Norden. Därför ansökte Sverige och Finland om att gå med i Nato, nästan samtidigt. Nato är en försvarsallians som ska skydda sina medlemmar. Sverige är medlem i Nato sedan 2024.

Totalförsvaret

Om det behövs måste alla invånare mellan 16 och 70 år hjälpa till att försvara Sverige. Det kallas totalförsvarsplikt (en plikt är något man måste göra). Militärt och civilt försvar tillsammans kallas totalförsvar.

Sveriges militära försvar är Försvarsmakten, med armén, marinen och flygvapnet. Försvarsmaktens uppgift är att skydda Sveriges självständighet och territorium, alltså landets område. Dessutom ska den vara redo för internationella insatser, det vill säga uppdrag utomlands.

Värnplikt gäller för alla svenska medborgare, kvinnor och män, som har fyllt 18 år. Värnplikten börjar med att man svarar på frågor och gör tester. Sedan väljer man ut vilka som ska göra militär grundutbildning. Det är bara en del som till slut gör utbildningen.

Civilt försvar

I det civila försvaret ska fler än militären vara redo för hot och svåra situationer. Samhället, till exempel skolor, arbetsplatser och vården, ska fungera även vid krig eller kris.

Försvarsmakten ska göra både det militära och det civila försvaret starkare. Då kan samhället bättre stå emot hot. Ett starkt totalförsvar ska också avskräcka, alltså få den som vill anfalla Sverige att inte våga.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Vilken valuta används i Sverige?

ኣብ ሽወደን ኣየናይ ባጤራ እዩ ኣብ ጥቕሚ ዝውዕል?

Vilken del av EU väljer medborgarna direkt i allmänna val?

ዜጋታት ኣብ ሓፈሻዊ ምርጫ ብቐጥታ ዝመርጽዎ ኣየናይ ክፋል EU (ሕብረት ኤውሮጳ) እዩ?

Vad innebär den fria rörligheten inom EU?

ኣብ ውሽጢ EU (ሕብረት ኤውሮጳ) den fria rörligheten እንታይ ማለት እዩ?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärldenእዚ ምዕራፍ
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider