SwedenTest

Så här styrs Sverige

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 4.

ምዕራፍ 4Sverige i fokus60 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

ሽወደን ኣብ 3 ደረጃታት ትመሓደር፦ staten (ሃገራዊ ስርዓት)፣ regionerna (ክልላት) ከምኡ'ውን kommunerna (ኮሙናት)። ኣብዚ መን ኣብ ነፍሲ ወከፍ ደረጃ ከም ዝውስንን myndigheterna (ትካላት መንግስቲ) ከምኡ'ውን ንጉስ እንታይ ከም ዝገብሩን ክትፈልጥ ኢኻ።

ዝተፈላለዩ ደረጃታትን EU ን

staten ንብምሉኡ ሃገር ሓላፍነት ኣለዋ። regionerna ን kommunerna ን ነፍሲ ወከፎም ንናቶም ክፋል ሽወደን ሓላፍነት ኣለወን። ኣብ ኩሎም እቶም 3 ደረጃታት፣ ንፖለቲከኛታት ዝመርጽ ህዝቢ እዩ። Europeiska unionen (EU)፣ ማለት ሕብረት ኤውሮጳ፣ እውን ንሽወደን ዝጸልዉ ውሳኔታት ትወስን።

ፖለቲከኛታት እንታይ ሕግታትን ስርዓታትን ከም ዝጸንዑ ይውስኑ። ብዛዕባ በጀት እውን ይውስኑ፣ ማለት ገንዘብ ንምንታይ ከም ዝውዕል። ደሓር ድማ ግብራዊ ስራሕ ዝሰርሓ myndigheterna እየን። myndighet ማለት ውሳኔታት ከም ዝትግበሩ እትከታተል ኣብ ውሽጢ staten እትርከብ ትካል እያ።

riksdagen ን regeringen ን

staten ካብ riksdagen (ባይቶ) ን regeringen (መንግስቲ) ንላዕሊ እያ። myndigheterna ን ቤት ፍርድታትን እውን ኣብ ትሕቲ staten ይምደቡ። ኣብ ቤት ፍርድታት፣ ዳያኑ ብመሰረት ሕጊ ይፈርዱ። ደሞክራሲ ኣብ ሽወደን ክልቲኡ ውክልናውን ፓርላመንታውን እያ። ውክልናዊ ማለት ህዝቢ ብዘይኦም ዝውስኑ ሰባት ይመርጽ ማለት እዩ።

ኣብ ሓፈሻዊ ምርጫ፣ ዜጋታት 349 ኣባላት ናብ riksdagen ይመርጹ። እቶም ኣባላት ንነፍሲ ወከፍ 4 ዓመት ይምረጹ። ካብ ዝተፈላለዩ ፓርትታት ኮይኖም፣ ካብ ኩሉ ክፋላት ሽወደን ይመጹ። riksdagen ሕግታት ተነድፍ፣ ማለት ሽወደን እንታይ ሕግታት ክህልዋ ከም ዘለዎ ትውስን። ብዛዕባ በጀት ሃገር እውን ትውስን።

riksdagen ብተወሳኺ ቀዳማይ ሚኒስተር ትመርጽ። እቲ ንregeringen ዝመርሕ ሰብ እዩ። riksdagen ንቀዳማይ ሚኒስተር ምምራጻ፣ ናብቲ ፓርላመንታውነት ዝበሃል ስርዓት ይምደብ። ደሓር ቀዳማይ ሚኒስተር regeringen ይምስርትን ንገዛእ ርእሱ ሚኒስተራቱ ይመርጽን።

በጀትን ተቓውሞን

ኣብ ነፍሲ ወከፍ ቀውዒ፣ regeringen ንstaten ናይ በጀት ሓሳብ ተቕርብ። እቲ ሓሳብ budgetpropositionen (ናይ በጀት ሓሳብ) ይበሃል። proposition ማለት ካብ regeringen ናብ riksdagen ዝቐርብ ሓሳብ እዩ። ኣብቲ ሓሳብ፣ staten ክንደይ ገንዘብ ከም እትኣቱን ከም እትኸፍልን ተጻሒፉ ኣሎ። ኣብቲ በጀት፣ ፖሊሲ regeringen ን እንታይ ልዕሊ ኩሉ ክተተኩረሉ ከም ትደሊ ይረአ።

ኩሎም ፓርትታት ንregeringen ኣይድግፍዋን እዮም። እቶም ዘይድግፍዋ ኣብ ተቓውሞ ይርከቡ። ተቓውሞ ንregeringen ብጥንቃቐ ክከታተልን እንታይ ትገብር ከም ዘላ ብዕቱብ ክቆጻጸርን ኣለዎ። ብገዛእ ርእሱ ኸ እንታይ ፖሊሲ ከም ዝደሊ እውን ከርኢ ኣለዎ። riksdagen ብዛዕባ ሓደ ሓሳብ ከይደመጸት፣ ክትዕ ይካየድ፣ ኣብኡ ድማ ክልቲኦም ፓርትታት regeringen ን ተቓውሞን ይሳተፉ።

myndigheterna

ሽወደን ብሚእቲታት ዝቑጸራ ናይ ሃገር myndigheter ኣለዋ፣ regeringen ድማ ብኣታተን ንሃገር ትመርሕ። ምናልባት Skatteverket (ትካል ቀረጽ)፣ Polismyndigheten (ትካል ፖሊስ)፣ Migrationsverket (ትካል ስደት)፣ Försäkringskassan (ካሳ ውሕስነት) ከምኡ'ውን Arbetsförmedlingen (ትካል ስራሕ ምድላይ) ትፈልጦም ትኸውን። Försäkringskassan ንኣብነት ብዛዕባ föräldrapenning (ገንዘብ ወለዲ) ትውስን፣ ማለት ምስ ውላዶም ኣብ ገዛ ንዝርከቡ ወለዲ ዝወሃብ ገንዘብ።

myndighet ንሕጊ ክትስዕብ ኣለዋ። ንመምርሒታት regeringen እውን ክትስዕብ ኣለዋ። ገለ myndigheter ንኻልኦት myndigheter ናይ ምክትታል ዕማም ኣለወን። ካብኣተን Justitieombudsmannen (JO) (ኣቤቱታ ተቐባል ፍትሒ) ከምኡ'ውን Justitiekanslern (JK) (ናይ ፍትሒ ኣማኻሪ መንግስቲ) ይርከቡ።

regionerna

ሽወደን 21 regioner ኣለዋ። ተቐማጦ ሓንቲ region ኣብ regionvalet (ምርጫ ክልል) ንፖለቲከኛታቶም ይመርጹ። እቶም እተመርጹ ፖለቲከኛታት ኣብ regionfullmäktige (ባይቶ ክልል) ተራኺቦም ኣብኡ ውሳኔታት ይህቡ። regionfullmäktige ብህዝቢ እተመርጸት ባይቶ እያ፣ ማለት ብህዝቢ እተመርጸት ጉጅለ።

እቲ ዝዓበየ ዕማም ናይ ሓንቲ region ክንክን ጥዕናን ሕክምናን እዩ። regionerna ንህዝባዊ መጎዓዝያ እውን ይከናኸና። ህዝባዊ መጎዓዝያ ማለት ኩሉ ሰብ ክጥቀመሉ ዝኽእል መጎዓዝያ እዩ፣ ንኣብነት ኣውቶቡስ፣ ትራም ከምኡ'ውን ትሕቲ-ምድሪ ባቡር። ክልላዊ ቤት መዘክራት እውን ኣብ ትሕቲ ሓላፍነት regionerna ይምደቡ።

kommunerna

ሽወደን 290 kommuner ኣለዋ። ርእሰ ከተማ Stockholm ብዳርጋ 1 ሚልዮን ተቐማጦ ዘለዋ እታ ዝዓበየት እያ። Dorotea ኣብ Västerbottens län ብትሕቲ 3 000 ተቐማጦ እታ ዝነኣሰት እያ። ተቐማጦ ነፍሲ ወከፍ kommun ኣብ kommunvalet (ምርጫ ኮሙን) ንፖለቲከኛታቶም ይመርጹ። ውሳኔታት kommun ኣብ kommunfullmäktige (ባይቶ ኮሙን) ይውሰኑ፣ ንሱ እውን ብህዝቢ እተመርጸት ባይቶ እያ።

መብዛሕትኦም ፖለቲከኛታት kommun ናይ ትርፊ ግዜ ፖለቲከኛታት እዮም። ልሙድ ስራሕ ኣለዎም፣ ፖለቲካዊ ስራሖም ድማ ኣብ ናጻ ግዜኦም ይሰርሑ። ብተወሳኺ kommun nämnder (ኮሚተታት) ኣለውዋ፣ ማለት ነፍሲ ወከፈን ንናታ ዓውዲ ሓላፍነት ዘለወን ጉጅለታት። ቤተ መጻሕፍቲ ንኣብነት ብkulturnämnden (ኮሚተ ባህሊ) ይምራሕ፣ ቤት ትምህርትታት ድማ ብutbildningsnämnden (ኮሚተ ትምህርቲ)። kommunfullmäktige መን ኣብ nämnder ክቕመጥ ከም ዘለዎ ይመርጽ።

ብዙሕ ካብቲ ኣብ ናይ ዕለት ንዕለት ህይወት ዘሎ ኣገልግሎት ካብ kommun ይመጽእ። ሓደ ኣብነት ማይን ርስሓት ማይ ምፍሳስን እዩ፣ ማለት እቲ ኣብ ቧምቧ ዘሎ ማይን ንርስሓት ማይ ዝኸውን ቧምቧታትን። kommun ንäldreomsorg (ክንክን ኣረጋውያን) ን barnomsorg (ክንክን ቆልዑ) እውን ትከናኸን። ካልኦት ኣብነታት ናይ በረድ ምጽራይ፣ ክንክን ፓርክታትን ትምህርቲ ዓበይትን እዮም። ስለዚ እቲ kommun ዝውስኖ ኣብ ናይ ዕለት ንዕለት ህይወት፣ ካብቲ riksdagen ትውስኖ ብተደጋጋሚ ብቐጥታ ይረአ።

ንጉስን ስርዓት ምምሕዳርን

ኣገባብ ምምሕዳር ሃገር ማለት፣ ሓንቲ ሃገር እንታይ ዓይነት ስርዓት ግዝኣት ከም ዘለዋ የመልክት። ሽወደን ቅዋማዊ ንግስነት ዝበሃል ኣገባብ ኣለዋ። እዚ ማለት ርእሰ ሃገር እታ ሃገር ንጉስ ወይ ንግስቲ እዩ ማለት እዩ። ርእሰ ሃገር ግና ኣብ ልዕሊ ፖለቲካ ኣይውስንን።

ንጉስ ንብምሉኡ ሃገር ምልክት እዩ። ናብ ካልኦት ሃገራት ናይ ሃገራዊ ምብጻሕ ጉዕዞ ይገብር። ካልኦት ሃገራት ርእሰ ሃገራት ንሽወደን ክበጽሑ ከለዉ፣ ዝቕበሎም ንጉስ እዩ።

Carl XVI Gustaf ንጉስ ሽወደን እዩ። ዓባይ ጓሉ Victoria ትበሃል፣ ልዕልቲ ስዩመት እያ ድማ። እዚ ማለት ንርእሰ ሃገር ንኽትከውን ቀጻሊት ተራ ኣላታ ማለት እዩ። ድሕሪኣ ጓላ፣ ልዕልቲ Estelle ትስዕብ። ንመን ንጉስ ወይ ንግስቲ ከም ዝኸውን ዝገልጹ ሕግታት ኣብ successionsordningen (ሕጊ ተረኽቦ ዝፋን) ይርከቡ።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Sverige styrs på 3 nivåer: staten, regionerna och kommunerna. Här får du veta vem som bestämmer på varje nivå och vad myndigheterna och kungen gör.

Olika nivåer och EU

Staten har ansvar för hela landet. Regionerna och kommunerna har ansvar för var sin del av Sverige. På alla 3 nivåerna är det folket som väljer politikerna. Även Europeiska unionen (EU) fattar beslut som påverkar Sverige.

Politikerna bestämmer vilka lagar och regler som ska gälla. De beslutar också om budgeten, det vill säga vad pengarna ska gå till. Sedan är det myndigheterna som gör det praktiska arbetet. En myndighet är en organisation inom staten som ser till att besluten genomförs.

Riksdagen och regeringen

Staten är mer än riksdagen och regeringen. Även myndigheterna och domstolarna hör till staten. I domstolarna dömer domare enligt lagen. Demokratin i Sverige är både representativ och parlamentarisk. Representativ betyder att folket väljer personer som bestämmer åt dem.

I allmänna val väljer medborgarna 349 ledamöter (medlemmar) till riksdagen. Ledamöterna väljs för 4 år i taget. De tillhör olika partier och kommer från alla delar av Sverige. Riksdagen stiftar lagar, alltså bestämmer vilka lagar Sverige ska ha. Den beslutar även om statens budget.

Riksdagen väljer dessutom en statsminister. Det är den person som ska leda regeringen. Att riksdagen väljer statsministern hör till det som kallas parlamentarism. Statsministern bildar sedan regeringen och väljer själv sina ministrar.

Budgeten och oppositionen

På hösten varje år föreslår regeringen en budget för staten. Förslaget heter budgetpropositionen. En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen. I förslaget står hur mycket pengar staten ska få in och betala ut. I budgeten syns regeringens politik och vad den vill satsa mest på.

Alla partier stöder inte regeringen. De som inte gör det är i opposition. Oppositionen ska granska regeringen, alltså noga kontrollera vad den gör. Den ska också visa vilken politik den själv vill ha. Innan riksdagen röstar om ett förslag hålls en debatt, där både regeringens partier och oppositionen deltar.

Myndigheterna

Sverige har flera hundra statliga myndigheter, och genom dem styr regeringen landet. Du kanske känner till Skatteverket, Polismyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan beslutar till exempel om föräldrapenning, alltså pengar till föräldrar som är hemma med sitt barn.

En myndighet måste följa lagen. Den måste också följa regeringens instruktioner. Några myndigheter har som uppgift att granska de andra myndigheterna. Bland dem finns Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK).

Regionerna

Sverige har 21 regioner. Invånarna i en region väljer sina politiker i regionvalet. De valda politikerna möts i regionfullmäktige och fattar beslut där. Regionfullmäktige är en folkvald församling, det vill säga en grupp som folket har valt.

Den viktigaste uppgiften för en region är hälso- och sjukvården. Regionerna sköter också kollektivtrafiken. Kollektivtrafik är trafik som alla kan åka med, till exempel buss, spårvagn och tunnelbana. Även länsmuseerna, som är regionala museer, hör till regionernas ansvar.

Kommunerna

Sverige har 290 kommuner. Huvudstaden Stockholm är störst, med nästan 1 miljon invånare. Dorotea i Västerbottens län är minst, med under 3 000 invånare. Invånarna i varje kommun väljer sina politiker i kommunvalet. Kommunens beslut fattas i kommunfullmäktige, som också är en folkvald församling.

De flesta av kommunens politiker är fritidspolitiker. De har ett vanligt jobb och gör sitt politiska arbete på fritiden. Dessutom har kommunen nämnder, det vill säga grupper som har ansvar för var sitt område. Biblioteken sköts till exempel av kulturnämnden, och skolorna av utbildningsnämnden. Kommunfullmäktige väljer vilka som ska sitta i nämnderna.

Mycket av servicen i vardagen kommer från kommunen. Ett exempel är vatten och avlopp, alltså vattnet i kranen och rören för smutsigt vatten. Kommunen sköter också äldreomsorg och barnomsorg (omsorg om äldre och barn). Andra exempel är snöröjning (att ta bort snö), skötsel av parker och vuxenutbildning. Det kommunen bestämmer märks därför ofta mer direkt i vardagen än det riksdagen bestämmer.

Kungen och statsskicket

Statsskick betyder vilken form av styre ett land har. Sverige har ett statsskick som kallas konstitutionell monarki. Det innebär att landets statschef är en monark, alltså en kung eller en drottning. Men statschefen bestämmer inte över politiken.

Kungen är en symbol för hela landet. Han reser på statsbesök till andra länder. När andra länders statschefer besöker Sverige är det kungen som tar emot dem.

Carl XVI Gustaf är Sveriges kung. Hans äldsta dotter heter Victoria och är kronprinsessa. Det betyder att hon är nästa i tur att bli statschef. Efter henne kommer hennes dotter, prinsessan Estelle. Reglerna för vem som blir monark finns i successionsordningen.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Hur får Sverige en ny statsminister?

ሽወደን ሓድሽ statsminister (ቀዳማይ ሚኒስተር) ብኸመይ ትረክብ?

Vem utser de andra ministrarna i regeringen?

ነቶም ካልኦት ሚኒስተራት ናይ Regeringen (መንግስቲ) መን እዩ ዝሸሞም?

Vilken roll har kungen i Sverige i dag?

ንጉስ ሎሚ ኣብ ሽወደን እንታይ ተራ ኣለዎ?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverigeእዚ ምዕራፍ
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider