SwedenTest

Landet Sverige

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 2.

ምዕራፍ 2Sverige i fokus68 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

ኣብዚ ብዛዕባ ኣቀማምጣ፣ ተፈጥሮን ህዝብን ሽወደን፣ ብዛዕባ ባህርያዊ ሃብትን ብዛዕባ ለውጢ ክሊማን ተንብብ።

ኣቀማምጣ፣ ገማግምን ክሊማን

ሽወደን ካብተን ኣብ ሰሜን ኤውሮጳ ዝርከባ ሃገራት Norden (ሃገራት ሰሜን ኤውሮጳ) ሓንቲ እያ። Norden ካብ ዴንማርክ፣ ፊንላንድ፣ ኣይስላንድ፣ ኖርወይን እታ ዝዓበየት ዝኾነት ሽወደንን ትቖውም። ካብ Treriksröset ኣብ ሰሜን ክሳብ Smygehuk ኣብ ደቡብ ኣስታት 1 600 ኪሎሜተር ርሕቀት ኣሎ። ሰሜናዊ ሽወደን ናብ ኣርክቲክ ትበጽሕ፣ ሰሜን ናይቲ ፖላር ክቢ።

ባሕሪ ባልቲክ ኣብ ወጻኢ ናይቲ ምብራቓዊ ገማግም ይርከብ። Gotland ከምኡ'ውን Öland፣ ክልቲኤን ዝዓበያ ደሴታት ሃገር፣ ኣብ ባሕሪ ባልቲክ ይርከባ። ኣብ ወጻኢ ናይቲ ምዕራባዊ ገማግም ከኣ Skagerrak ን Kattegatt ኣለዋ።

ብምኽንያት እቲ ባሕሪ፣ ንዝኣኸለ ርሕቀት ንሰሜን ክሊማ ምዑቕ እዩ። ውዑይ ማይ ካብ ወሽመጥ ሜክሲኮ ምስቲ Golfströmmen (ውዑይ ወሓዚ ማይ ባሕሪ) ከምኡ'ውን ምስቲ ሰሜናዊ ኣትላንቲክ ወሓዚ ናብ ኤውሮጳ ይጐዓዝ። ባሕሪ ንኣየር የሙቖ፣ ንፋስ ድማ ነቲ ምዑቕ ኣየር ናብ ሽወደን የብጽሖ።

እዋን በረድን ጎቦታትን

ኣስታት 10 000 ዓመት ይገብር፣ ኣብ ግዜ እዋን በረድ፣ ሽወደን ብልዕሊ ሓያሎ ኪሎሜተር ውፍረት ዘለዎ በረድ ተሸፊና ነበረት። እቲ በረድ ምስ ተመክዐ፣ ብዙሓት ቀላያትን ብኣሽሓት ዝቑጸራ ደሴታት ዘለወን ደሴታዊ ገማግምን ገደፈ። ከምኡ'ውን ጎልጎላት፣ ማለት ንሕርሻ ዝጠቅም ጎልጎል መሬት፣ ፈጠረ።

ኣብ ጥቓ ዶብ ምስ ኖርወይ፣ Skanderna ዝበሃል ሰንሰለት ጎቦታት ኣሎ፣ fjällen ተባሂሉ ዝፍለጥ። ኣብ ልዕሊ ጎቦ ቁሪ ኣዝዩ ብርቱዕን ንፋስ ኣዝዩ ብርቱዕን ስለ ዝኾነ፣ ዝኾነ ዓይነት ገረብ ኣይበቁልን። Kebnekaise ኣብቶም ጎቦታት ዝርከብ፣ ዝለዓለ ጎቦ ሽወደን ኮይኑ፣ ኣስታት 2 000 ሜትሮ ንውሓት ኣለዎ።

ጫካ፣ ቀላያትን ደሴታዊ ገማግምን

እቲ ጫካ ልዕሊ ፍርቂ ሽወደን ይሽፍን። ኣብቲ ቀዝሒ ሰሜን ብዝበዝሕ ኮንፈረስ ዓይነት ገረብ፣ ከም ስፕሩስን ጻዕዳ ጻድቓንን ኣሎ። ኣብቲ ልዑል ምዑቕ ዝኾነ ደቡባዊ ክፋል ግና ብዝሒ ብራዕ ዘለዎ ገረብ ይበቁል።

ቀላያት ኣብ ኩሉ ቦታ ኣለዉ፣ Vänern, Vättern ከምኡ'ውን Mälaren ድማ እቶም ዝዓበዩ እዮም። ካብቶም ብሚእቲታት ዝቑጸሩ ጅረታትን ርባታትን ሃገር፣ እቶም ዝዓበዩ ካብቶም ጎቦታት ኣብ ሰሜን ይብገሱ።

ብዙሓት ደሴታት ኣብ ጥቓ ገማግም ደሴታዊ ገማግም ይፈጥራ። ኣብ ሰሜንን ኣብቲ ምብራቓዊ ገማግም ክሳብ Småland ደሴታዊ ገማግም ኣሎ። ከምኡ'ውን ምዕራባዊ ገማግም ደሴታዊ ገማግም ኣለዎ፣ ኣብ ወጻኢ Göteborg ከምኡ'ውን ኣብ Bohuslän። ካልእ ዝኾነ ሃገር ከምዚ ሽወደን ብዙሕ ደሴታት የብላን፣ ኣስታት 250 000 ደሴታት ኣለዋ።

ክፋላት ሃገር፣ landskap ን län ን

ሽወደን 3 landsdel (ዓበይቲ ክፋላት ሃገር) ኣለዋ፣ landsdel ማለት ኣዝዩ ገፊሕ ከባቢ ማለት እዩ። ኣብ ደቡብ Götaland፣ ኣብ ማእከል Svealand፣ ኣብ ሰሜን ድማ Norrland ይርከብ። Norrland እቲ ዝዓበየ ኮይኑ ልዕሊ ፍርቂ ሽወደን ይሽፍን።

ከምኡ'ውን 25 landskap (ታሪኻዊ ግዝኣታት) ኣለዋ። ቀደም landskap ናይ ገዛእ ርእሰን ሕግታት ነበረኤን፣ ሎሚ ግና ንኣገባብ ምምሕዳር ሃገር ገለ ትርጉም የብለንን። ኰይኑ ግና ብዙሓት ሰባት ኣብ landskap-ኦም ዝወዓሉ ኮይኖም ይስምዖም። ብተወሳኺ ሃገር 21 län (ኣውራጃታት) ከምኡ'ውን 290 kommun (ኮሙናት) ኣለዋ።

ህዝቢ

ሽወደን ኣስታት 11 ሚልዮን ተቐማጦ ኣለዉዋ፣ ግና ብማዕረ ተዘርጊሖም ኣይነብሩን። ደቡባዊ ሽወደንን ገማግምን ዝበዝሑ ተቐማጦ ኣለዎም። ብዙሓት ክፋላት ናይታ ሃገር ብህዝቢ ጻህያይ እዮም፣ ማለት ውሑዳት ሰባት ኣብኡ ይነብሩ።

ካብቶም ኣብ ሽወደን ዝነብሩ ኩሎም ሰባት፣ ኣስታት 85 ሚእታዊት ኣብ ከተማ ይነብሩ። Stockholm, Göteborg ከምኡ'ውን Malmö ካብተን ካልኦት ኩለን ሽወደናዊ ከተማታት ዝዓበያ እየን። ምስተን ኣብ ዙርያአን ዘለዋ ከባቢታት ብሓባር፣ ኣስታት 4 ሚልዮን ተቐማጦ ኣለወን።

ባህርያዊ ሃብቲ

ሽወደን ብዙሕ ባህርያዊ ሃብቲ ኣለዋ፣ ንኣብነት ማዕድን ሓጺን (እምኒ ሓጺን ዘለዎ)። ኣብ Norrbottens län፣ ካብቶም ካልኦት ኣብ Kiruna ን Malmberget ድማ፣ እቶም ዝዓበዩ ማዕድናት ይርከቡ። ካብቲ ሓጺን ድማ ብረት ይስራሕ። እቶም ማዕድናት ካልእ ማዕድናት እውን ይህቡ፣ ንኣብነት ኮፐር፣ ዚንክ፣ ርሳስን ወርቅን። ሓጺንን ብረትን ንነዊሕ ዓመታት ኣገዳሲ ክፋል ቁጠባ ኮይኖም ጸኒሖም።

ብዙሕ ማይ ኣሎ ንሰትየትን ንሕርሻን ኢንዱስትሪን ዝጥቀምሉ። ኣብቶም ርባታት ዘለዉ ናይ ሓይሊ ትካላት ካብ ዝውሕዝ ማይ ኤለክትሪክ ይፈጥሩ፣ እዚ ድማ ሓይሊ ማይ ተባሂሉ ይጽዋዕ። ብዙሕ ካብቲ ኣብ ሽወደን ዘሎ ኤለክትሪክ ካብ ሓይሊ ማይ ይመጽእ። ሕርሻ ብዝበዝሐ ኣብ ደቡባዊ ሽወደን ይርከብ፣ ምኽንያቱ ኣብቲ ቀዝሒ ሰሜን ምሕራስ ዝኸበደ ስለ ዝኾነ።

ሽወደን ንነዊሕ ግዜ ካብ ጫካ ዝርከብ ኣቕሓ ናብ ብዙሓት ክፋላት ዓለም ክትሸይጥ ጸኒሓ። ኣብነታት ናይዚ ፐልፕ (ሰሉሎስ)፣ ወረቐት፣ ካርቶን ከምኡ'ውን ንህንጻ ዝጠቅም ዕንጨይቲ እዮም። ውሑዳት ኢንዱስትሪታት ኣብ ሽወደን ከም ኢንዱስትሪ ጫካ ኣገደስቲ እዮም።

ክሊማን ዘላቕነት ዘለዎ ልምዓትን

ክሊማ ኩሉ ግዜ ይልወጥ ነይሩ፣ ግና ሕጂ ምድሪ ካብ ቀደም ብቕልጡፍ ትውዕይ ኣላ። ብመሰረት ተመራመርትን ናይ ውድብ ሕቡራት ሃገራት ኮሚተ ክሊማን፣ እዚ ብቐንዱ ብሰንኪ ልቓቕ ጋዛት ግሪንሃውስ ናይ ደቂ ሰብ እዩ። እቶም ጋዛት ካብ መጓዓዝያ፣ ኢንዱስትሪን ሕርሻን ይመጹ። ዝያዳ ምዉቕ ክሊማ ነቲ በረድ ኣብ ዋልታታት የመክዖ፣ ባሕሪ ድማ ይውስኽ። ኣዝዩ ጽንኩር ኩነታት ኣየር ብተደጋጋሚ ይመጽእ፣ ንኣብነት ወላዓት ሙቐት፣ ብርቱዕ ዝናብን ድርቅን።

ንሽወደን፣ እዚ ተወሳኺ ብርቱዕ ዝናብን ውሕጅን ክኸውን ይኽእል። ዝያዳ ምዉቕ ሃጋይ ምስ ብዙሕ ወላዓት ሙቐት ድርቅን ባርዕ ጫካን ከምጽእ ይኽእል። ብመሰረት klimatlagen (ሕጊ ክሊማ)፣ ፖሊሲ ክሊማ ናይ regeringen (መንግስቲ) ካብ ሸቶታት ክሊማ ናይ riksdagen (ባይቶ) ክብገስ ኣለዎ። ሓደ ካብቶም ሸቶታት፣ ክሳብ ዓመተ 2045 ልቓቕ ጋዛት ካብቲ ተፈጥሮ ክትወስዶ እትኽእል መጠን ንላዕሊ ከይከውን እዩ። ሽወደንን ካልኦት ሃገራትን ብዛዕባ ዝያዳ ናይ ንፋስ፣ ማይን ጸሓይን ሓይሊ ይተሓባበራ።

ዘላቕነት ዘለዎ ልምዓት ማለት፣ ባህርያዊ ሃብቲ ብኸምዚ ንመጻኢ ወለዶታት እውን ብግቡእ ክነብሩ ዝኽእሉሉ መገዲ ምጥቃም ማለት እዩ። 3 ክፋላት ኣለውዎ፦ ኣከባቢ፣ ሕብረተሰብን ቁጠባን። መንግስታትን ዓለም ለኻዊ ትካላትን ኣንጻር ልቓቕ ጋዛት ሕግታት ክውስኑ ይኽእሉ። ትካላት ውሑድ ልቓቕ ክገብራ ይኽእላ፣ ነፍሲ ወከፍ ሰብ ድማ ብዘላቕነት ክነብርን ብፖለቲካ ክሳተፍን ይኽእል። ኣብ ናይ ዕለት ንዕለት ህይወት፣ ሰብ ብኣውቶቡስ ወይ ባቡር ክጓዓዝ፣ ኤለክትሪክን ውዑቕ ኣየርን ክቆጥብ ከምኡ'ውን ጎሓፍ ዳግም ክጥቀመሉ ይኽእል።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Här läser du om Sveriges läge, natur och befolkning, om naturresurser och om klimatförändringarna.

Läge, kust och klimat

Sverige hör till Norden, som ligger i norra Europa. Norden består av Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, som är störst. Från Treriksröset i norr till Smygehuk i söder är det cirka 1 600 kilometer. Norra Sverige når upp i Arktis, norr om polcirkeln.

Östersjön ligger utanför östkusten. Gotland och Öland, landets 2 största öar, ligger i Östersjön. Utanför västkusten finns Skagerrak och Kattegatt.

Tack vare havet är klimatet milt för att vara så långt norrut. Varmt vatten från Mexikanska golfen följer med Golfströmmen och den Nordatlantiska strömmen mot Europa. Havet värmer luften, och vinden tar den milda luften till Sverige.

Istiden och fjällen

För cirka 10 000 år sedan, under istiden, låg Sverige under flera kilometer is. Isen smälte bort och lämnade kvar många sjöar och skärgårdar med tusentals öar. Den skapade också slätter, alltså platt mark där man kan odla.

Vid gränsen mot Norge går bergskedjan Skanderna, som kallas fjällen. På ett fjäll är det så kallt och blåsigt att inga träd växer. Kebnekaise i fjällen är Sveriges högsta berg, cirka 2 000 meter högt.

Skog, sjöar och skärgård

Skogen täcker mer än halva Sverige. I det kalla norr finns mest barrträd, som gran och tall. I den mildare södra delen växer fler lövträd.

Sjöar finns överallt, och Vänern, Vättern och Mälaren är störst. De största av landets hundratals åar och älvar börjar i fjällen i norr.

Många öar nära kusten bildar en skärgård. Det finns skärgård i norr och på östkusten ner till Småland. Även västkusten har skärgård, utanför Göteborg och i Bohuslän. Inget annat land har så många öar som Sverige, cirka 250 000.

Landsdelar, landskap och län

Sverige har 3 landsdelar, och en landsdel är ett mycket stort område. I söder finns Götaland, i mitten Svealand och i norr Norrland. Norrland är störst och täcker mer än halva Sverige.

Det finns också 25 landskap. Förr hade landskapen egna lagar, men i dag betyder de inget för hur landet styrs. Ändå känner många att de hör hemma i sitt landskap. Landet har dessutom 21 län och 290 kommuner.

Befolkning

Sverige har nästan 11 miljoner invånare, men de bor inte jämnt spridda. Södra Sverige och kusterna har flest invånare. Stora delar av landet är glesbefolkade: där bor det få människor.

Av alla som bor i Sverige bor cirka 85 procent i en stad. Stockholm, Göteborg och Malmö är större än alla andra svenska städer. Tillsammans med områdena runt omkring har de cirka 4 miljoner invånare.

Naturresurser

Sverige har gott om naturresurser, till exempel järnmalm (sten med järn i). I Norrbottens län, bland annat i Kiruna och Malmberget, finns de största gruvorna. Av järnet gör man stål. Gruvorna ger också andra mineraler, till exempel koppar, zink, bly och guld. Järn och stål har i många år varit en viktig del av ekonomin.

Det finns mycket vatten som vi dricker och som jordbruket och industrin använder. Kraftverk i älvarna gör el av rinnande vatten, och det kallas vattenkraft. Mycket av all el i Sverige kommer från vattenkraft. Jordbruket finns mest i södra Sverige, för i det kalla norr är det svårare att odla.

Sverige har i lång tid sålt varor från skogen till många delar av världen. Exempel är pappersmassa (cellulosa), papper, kartong och trä att bygga med. Få industrier i Sverige är lika viktiga som skogsindustrin.

Klimat och hållbar utveckling

Klimatet har alltid ändrats, men nu blir jorden varmare snabbare än förr. Enligt forskare och FN:s klimatpanel beror det främst på människors utsläpp av växthusgaser. Gaserna kommer från transporter, industrier och jordbruk. Ett varmare klimat får isen vid polerna att smälta, och havet stiger. Extremt väder kommer oftare, till exempel värmeböljor, kraftiga regn och torka.

För Sverige kan det betyda fler kraftiga regn och översvämningar. Varmare somrar med fler värmeböljor kan ge torka och skogsbränder. Enligt klimatlagen ska regeringens klimatpolitik utgå från riksdagens klimatmål. Ett mål är att utsläppen senast år 2045 inte ska vara större än naturen kan ta upp. Sverige och andra stater samarbetar om mer vind-, vatten- och solenergi.

Med hållbar utveckling menas att vi använder naturresurser så att även framtidens människor kan leva bra. Den har 3 delar: miljön, samhället och ekonomin. Regeringar och internationella organisationer kan besluta om regler mot utsläpp. Företag kan släppa ut mindre, och var och en kan leva hållbart och engagera sig politiskt. I vardagen kan man åka buss eller tåg, spara på el och värme och återvinna sopor.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Vilken stad är Sveriges huvudstad?

ርእሰ ከተማ ሽወደን ኣየነይቲ ከተማ እያ?

Vilka länder har gräns mot Sverige på land?

ምስ ሽወደን ብየብሰ ዝዳወባ ሃገራት ኣየኖት እየን?

Vilken är Sveriges största sjö?

እቲ ዝዓበየ ቀላይ ሽወደን ኣየናይ እዩ?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverigeእዚ ምዕራፍ
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider