SwedenTest

Mänskliga rättigheter

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 8.

ምዕራፍ 8Sverige i fokus68 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

ኣብዚ ብዛዕባ መሰላት ደቂ ሰብን ሽወደን ንደቀንስትዮ፣ ቆልዑን ኣናእሽቱ ጉጅለታትን ካብ ዓመጽን ኣድልዎን ብኸመይ ከም እትከላኸልን ተንብብ።

መሰላት ንኹሎም

እቲ ድሕሪ መሰላት ደቂ ሰብ ዘሎ ሓሳብ ቀሊል እዩ፦ ኩሎም ደቂ ሰብ ማዕረ መሰላት ኣለዎም። ብመሰረት grundlag (መሰረታዊ ሕጊ) regeringsformen (ሕጊ ኣገባብ ምምሕዳር)፣ det allmänna (ህዝባዊ ኣካላት)፣ ንኣብነት staten ን kommunerna ን፣ ንማዕርነት ክሰርሑን ኣንጻር ኣድልዎ ክቃለሱን ኣለዎም። ምድላው ማለት ንሓደ ሰብ ካብ ካልኦት ብዝኸፍአ ምሓዝ ማለት እዩ።

ድሕሪ 2ይ ኲናት ዓለም፣ ብዓመተ 1945፣ 51 ሃገራት Förenta nationerna (FN) (ውድብ ሕቡራት ሃገራት) መስረታ። ብዓመተ 1948 ናይ FN ሓፈሻዊ ኣዋጅ መሰላት ደቂ ሰብ ወጸ፣ 30 ስርዓታት ዘለዎ፣ artiklar (ዓንቀጻት) ተባሂሎም ዝጽውዑ። ብመሰረቱ ኩሎም ብናጻ ይውለዱ፣ ማዕረ ክብርን መሰላትን እውን ኣለዎም።

ኩሎም ብዘይ ዓመጽ ናይ ምንባር፣ ርእይቶኦም ናይ ምዝራብን ሃይማኖቶም ወይ ዝኾነ ሃይማኖት ዘይምምራጽን መሰል ኣለዎም። ናይ ስራሕ፣ ዕረፍቲ፣ ዕርፍቲ ግዜን ትምህርትን መሰል እውን ኣለዎም። ህይወቱ ኣብ ሓደጋ ዘሎ ሰብ፣ ናብ ወጻኢ ናይ ምህዳምን asyl (ዑቕባ) ናይ ምድላይን መሰል ኣለዎ፣ ማለት ውሕስነት። ብጾታ ወይ ብሕብሪ ቆርበት ዝኾነ ኣድልዎ ክግበር የብሉን። ኩሎም ናይ ዜግነት መሰል ኣለዎም፣ ብዘይ ብሕጊ እተፈቕደ ግቡእ ምኽንያት ድማ ዝኾነ ሰብ ዜግነቱ ክስእን የብሉን።

ማዕርነት ጾታ

ኣብ ሽወደን jämställdhet (ማዕርነት ጾታ) ማለት ደቀንስትዮን ደቂ ተባዕትዮን ማዕረ መሰላትን ግቡኣትን ኣለዎም ማለት እዩ። ማዕረ ስልጣን ኣብ ልዕሊ ሕብረተሰብን ናይ ገዛእ ርእሶም ህይወትን ንምጽላው እውን ክህልዎም ኣለዎ።

ሸቶ ማዕረ ቁጽሪ ደቀንስትዮን ደቂ ተባዕትዮን ፖለቲከኛታት እዩ። ስለዚ ፓርትታት ክልቲኦም ደቀንስትዮን ደቂ ተባዕትዮን ኣብ valsedlar ኣቐማጢኦም ይትባዕዑ። ብföräldrapenning (ገንዘብ ወለዲ)፣ ማለት ኣብ ግዜ ዕረፍቲ ዝወሃብ ገንዘብ፣ ክልቲኦም ደቀንስትዮን ደቂ ተባዕትዮን ምስ ንኣሽቱ ደቂ ኣብ ገዛ ክህልዉ ይኽእሉ። staten ወለዲ ነቲ ዕረፍቲ ንኽማቐልዎ ትደሊ።

ዓመጽ፣ ክብርን ምግዛእ ጾታዊ ርክብን

ኣብ ቀረባ ርክባት ዝፍጸም ዓመጽ፣ ንኣብነት ካብ ኣባል ስድራቤት፣ ገበን እዩ። ብመሰረት samtyckeslagen (ሕጊ ስምምዕነት)፣ ንሓደ ካልእ ሰብ ጾታዊ ርክብ ክግበር ከም ዝደሊ ርግጸኛ ክትከውን ኣለካ፣ ኣብ ውሽጢ ሓዳር እኳ እንተኾነ።

ሕጊ ሽወደን ንhedersrelaterat våld och förtryck (ምስ ክብሪ ስድራ ዝተኣሳሰር ዓመጽን ጭቆናን) እውን ትኽልክል። ኣብ ከምዚ ዝኣመሰለ ዓመጽ፣ ሓንቲ ስድራ ወይ ጉጅለ ኣባላታ ብኸመይ ከም ዝነብሩ ክቆጻጸሩ ይፍትኑ። ንስርዓት ስድራ ዝጥሕስ ሰብ፣ ዓመጽ፣ ፍርራህ ወይ ግዱድ መርዓ ከጋጥሞ ይኽእል። ግዳያት ደቀንስትዮን ኣዋልድን ክኾኑ ይኽእሉ፣ ግናኸ ደቂ ተባዕትዮ፣ ኣወዳትን hbtqi-ሰባትን፣ ንኣብነት ግብረ ሰዶማውያን እውን ክኾኑ ይኽእሉ። ትሕቲ 18 ዓመት ዝዕድሚኡ ሰብ ክምርዖ የብሉን፣ ምኽንያቱ ትሕቲ ዕድመ ምምርዓው ክልኩል እዩ።

Jämställdhetsmyndigheten (ትካል ማዕርነት ጾታ) ኣብ ብምሉኡ ሃገር ኣንጻር ዓመጽን ጭቆናን ዝተኣሳሰር ክብሪ ስድራ ዝግበር ስራሕ ሓላፍነት ኣለዋ። ጾታዊ ርክብ ምግዛእ ክልኩል እዩ፣ ሽያጣይ ግና ኣይቕጻዕን።

barnkonventionen

ውዕል FN ብዛዕባ መሰላት ቆልዑ barnkonventionen (ውዕል መሰላት ቆልዑ) ይበሃል። ብዓመተ 2020 ሕጊ ሽወደን ኮነት። staten ኣብ መወዳእታ ኩሎም ሕግታት ምስኣ ከም ዝሰማምዑ ከረጋግጽ ኣለዋ። ቤት ፍርድታት፣ myndigheter (ትካላት መንግስቲ)፣ regioner ን kommuner ን እውን ክስዕብዋ ኣለዎም።

ቅድሚ ፖለቲከኛታትን myndigheter ን ንዖም ዝምልከት ነገር ምውሳኖም፣ ቆልዑ ርእይቶኦም ናይ ምዝራብ ዕድል ክረኽቡ ኣለዎም። ኣብ ፍትሕ ወለዲ ብዛዕባ እቲ ቆልዓ ምስ መን ክቕመጥ ከም ዘለዎ ዘይሰማምዑሉ፣ ቤት ፍርዲ ነቲ ቆልዓ ክሰምዖ ኣለዎ። kommun ቤት ትምህርትታት፣ ኣባይቲ ወይ ናይ ምጽዋት ቦታታት ክሃንጽ ከሎ፣ ንጥቕሚ ቆልዑ ግምት ውሽጢ ከእቱ ኣለዎ። ወለዲ ንዕቤትን ምዕባለን ደቆም ሓላፍነት ኣለዎም፣ ሕብረተሰብ ድማ ክድግፎም ኣለዎ።

ኣንጻር ቆልዑ ዝኾነ ዓመጽ የልቦን

ክልቲኡ barnkonventionen ን ሕጊ ሽወደንን ኣንጻር ቆልዑ ዝፍጸም ዓመጽ ይኽልክሉ። ማእሰርቲ ከምጽእ ዝኽእል ገበን እዩ። እቲ ዓመጽ ግፍዒ፣ ጾታዊ በደል፣ ስነ ኣእምሮኣዊ ዓመጽ ወይ ግርዘት ደቀንስትዮ (ንብልዕቲ ኣዋልድ ምጉዳእ) ክኸውን ይኽእል።

እቲ ክልከላ ንኹሎም፣ ኣብ ኩሉ ቦታ፣ ኣብ ገዛ እውን ይምልከት። ብዓመተ 1979፣ ሽወደን ቀዳመይቲ ሃገር ዓለም ኮይና aga (ንቖልዑ ምህራም) ዝኸልከለት። እቲ ክልከላ agaförbudet (ክልከላ ህርመት ቆልዑ) ይበሃል።

ኣናእሽቱ ጉጅለታትን urfolk ን

ሽወደን 5 nationella minoriteter (ሃገራዊ ኣናእሽቱ ጉጅለታት) ኣለዋ፦ ኣይሁድ፣ ሮማ፣ ሳሚ፣ ፊንላንዳውያን ሽወደንን ቶርነዳሊንጋርን። ኣዝዮም ንነዊሕ ግዜ ኣብዚ ተቐሚጦም፣ ብዓመተ 2000 ድማ ተፈሊጦም። ቋንቋታቶም yiddish፣ romani chib፣ ሳሚኛ፣ ፊንላንድኛን meänkieli ን እዩ። ኣናእሽቱ ጉጅለታት ምስ myndigheter፣ ኣብ ቅድመ ትምህርትን ኣብ ክንክን ኣረጋውያንን ቋንቋኦም ናይ ምዝራብ መሰል ኣለዎም።

ሽወደን ንሳሚ ከም urfolk (ደቀባት) እውን ትፈልጦም። ምስ ከባቢ Sápmi፣ ኣብ ሽወደን፣ ኖርወይ፣ ፊንላንድን ሩስያን ዝርከብ፣ ኣዝዩ ጥንታዊ ርክብ ኣለዎም። ኣብቲ ሽወደናዊ ክፋል፣ ሳሚ ፍሉይ መሰላት ኣብ መሬትን ባህርያዊ ሃብትን ኣለዎም። ኣባላት ሓንቲ sameby (ማሕበር ሳሚ) ኣብ ገለ ግጦት ቦታታት renskötsel (ምእላይ ረይንዲር) ከካይዱ፣ ማለት ረይንዲር ክኣልዩ፣ ይኽእሉ።

ሳሚ ናይ ገዛእ ርእሶም ባይቶ፣ Sametinget (ባይቶ ሳሚ)፣ ይመርጹ። ንሳሚ ብዛዕባ ጉዳያት ቋንቋ፣ ባህልን መንነትን ይውክል። Sametinget ምኽሪ ይህብን ገለ ከም myndighet ዝኣመሰለ ዕማማት እውን ኣለዎን።

hbtqi ን ኣድልዎን

እቶም ፊደላት hbtqi ንግብረ ሰዶማውያን፣ ክልቲኡ ጾታ ዝስሕቡ፣ ትራንስ ሰባት፣ queer ከምኡ'ውን ኢንተርሰክስ ሰባት ይውክሉ። ተመሳሳሊ ጾታ ዘለዎም ሰባት ንሓድሕዶም ክምርዓዉ ይኽእሉ። ግብረ ሰዶም ብዓመተ 1944 ኣብ ሽወደን ገበን ካብ ምዃን ደው በለ። ካብ 2003 ጀሚሩ ግብረ ሰዶማውያን ጽምዲ ቆልዑ ከረቢ ይኽእሉ፣ ካብ 2009 ጀሚሩ ድማ ኣብ Svenska kyrkan (ቤተ ክርስትያን ሽወደን) ክምርዓዉ ይኽእሉ።

Diskrimineringsombudsmannen (DO) (ኣቤቱታ ተቐባል ኣድልዎ) diskrimineringslagen (ሕጊ ኣንጻር ኣድልዎ) ከም ዝስዓብ እትቆጻጸር myndighet እያ። እቲ ሕጊ ንትካላትን ማሕበራትን ኣድልዎ ካይገብራ ትኽልክል። እቲ ውሕስነት ጾታ፣ ዕድመ፣ ሃይማኖት ወይ ካልእ እምነት፣ ብሄራዊ ኣቦሓጎነትን መንነት ጾታ ወይ ኣገላልጻ ጾታን ይሽፍን። ንኣካላዊ ጉድለትን ጾታዊ ዝንባለን እውን ይሽፍን።

ገበን ጽልኢ ማለት ሓደ ሰብ ናይ ሓደ ውሱን ጉጅለ ኣባል ስለ ዝኾነ ጥራይ ዝፍጸም ገበን እዩ። ገበን ጽልኢ ዝፍጽም ሰብ ዝኸበደ መቕጻዕቲ ይረክብ።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Här läser du om mänskliga rättigheter och hur Sverige skyddar kvinnor, barn och minoriteter mot våld och diskriminering.

Rättigheter för alla

Tanken bakom mänskliga rättigheter är enkel: alla människor har samma rättigheter. Enligt grundlagen regeringsformen ska det allmänna, till exempel staten och kommunerna, arbeta för jämlikhet och mot diskriminering. Att diskriminera betyder att behandla någon sämre än andra.

Efter andra världskriget, år 1945, bildade 51 länder Förenta nationerna (FN). År 1948 kom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, med 30 regler som kallas artiklar. Enligt den föds alla fria och har samma värde och rättigheter.

Alla har rätt att leva utan våld, säga vad de tycker och välja sin religion eller ingen alls. De har också rätt till arbete, vila, semester och skola. Den som är i livsfara har rätt att fly och söka asyl, alltså skydd, utomlands. Ingen får diskrimineras för sitt kön eller sin hudfärg. Alla har rätt till en nationalitet, och ingen får förlora sitt medborgarskap utan ett giltigt skäl enligt lag.

Jämställdhet

I Sverige betyder jämställdhet att kvinnor och män har samma rättigheter och skyldigheter. De ska också ha lika stor makt att påverka samhället och sitt eget liv.

Målet är lika många kvinnliga och manliga politiker. Partierna uppmuntras därför att sätta både kvinnor och män på sina valsedlar. Med föräldrapenning, alltså pengar under ledigheten, kan både kvinnor och män vara hemma med små barn. Staten vill att föräldrarna delar på ledigheten.

Våld, heder och sexköp

Våld i nära relationer, till exempel från en familjemedlem, är ett brott. Enligt samtyckeslagen måste man vara säker på att den andra personen vill ha sex, även i ett äktenskap.

Svensk lag förbjuder även hedersrelaterat våld och förtryck. Vid sådant våld försöker en familj eller grupp styra hur medlemmarna lever. Den som bryter mot familjens regler kan råka ut för våld, hot eller tvång att gifta sig. Offren kan vara kvinnor och flickor, men också män, pojkar och hbtqi-personer, till exempel homosexuella. Ingen under 18 år får gifta sig, eftersom barnäktenskap är förbjudet.

Jämställdhetsmyndigheten ansvarar för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i hela landet. Det är förbjudet att köpa sex, men säljaren straffas inte.

Barnkonventionen

FN:s överenskommelse om barns rättigheter kallas barnkonventionen. År 2020 blev den svensk lag. Staten ska i sista hand se till att alla lagar stämmer med den. Även domstolar, myndigheter, regioner och kommuner ska följa den.

Barn ska få säga vad de tycker innan politiker och myndigheter bestämmer något som gäller dem. Vid en skilsmässa där föräldrarna är oense om vem barnet ska bo hos, ska domstolen lyssna på barnet. När kommunen bygger skolor, bostäder eller lekplatser, måste den ta hänsyn till barnets bästa. Föräldrarna ansvarar för barnets uppfostran och utveckling, och samhället ska stödja dem.

Inget våld mot barn

Både barnkonventionen och svensk lag förbjuder allt våld mot barn. Det är ett brott som kan ge fängelse. Våldet kan vara misshandel, sexuella övergrepp, psykiskt våld eller kvinnlig könsstympning (att skada flickors könsorgan).

Förbudet gäller alla, överallt, även i hemmet. År 1979 blev Sverige första land i världen att förbjuda aga, alltså att slå barn. Förbudet kallas agaförbudet.

Minoriteter och urfolk

Sverige har 5 nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De har bott här mycket länge och erkändes år 2000. Deras språk är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Minoriteterna får tala sina språk med myndigheter, i förskolan och i äldreomsorgen.

Sverige erkänner också samerna som ett urfolk. De har en mycket gammal koppling till området Sápmi, som ligger i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. I den svenska delen har samerna särskilda rättigheter till mark och naturresurser. Medlemmar i en sameby får bedriva renskötsel, alltså sköta renar, i vissa betesområden.

Samerna väljer ett eget parlament, Sametinget. Det företräder samerna i frågor om språk, kultur och identitet. Sametinget ger råd och har även vissa uppgifter som en myndighet.

Hbtqi och diskriminering

Bokstäverna i hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. Personer av samma kön får gifta sig med varandra. Homosexualitet slutade vara ett brott i Sverige år 1944. Sedan 2003 får homosexuella par adoptera barn, och sedan 2009 kan de gifta sig i Svenska kyrkan.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som kontrollerar att diskrimineringslagen följs. Lagen förbjuder företag och organisationer att diskriminera. Skyddet gäller kön, ålder, religion eller annan tro, etnisk tillhörighet och könsidentitet eller könsuttryck. Det gäller också funktionsnedsättning och sexuell läggning.

Ett hatbrott är ett brott mot någon på grund av att personen hör till en viss grupp. Den som begår ett hatbrott får ett hårdare straff.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Vilket år antog FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna?

FN (ሕቡራት ሃገራት) ነቲ ኣድማሳዊ ኣዋጅ ሰብኣዊ መሰላት ኣብ ኣየናይ ዓመት እዩ ኣጽዲቑዎ?

Vad betyder det att de mänskliga rättigheterna är universella?

ሰብኣዊ መሰላት universella እዮም ክበሃል ከሎ እንታይ ማለት እዩ?

Sedan när är FN:s barnkonvention svensk lag?

ናይ FN (ሕቡራት ሃገራት) barnkonventionen (ስምምዕ መሰላት ህጻናት) ካብ መዓስ ጀሚሩ ሕጊ ሽወደን ኮይኑ?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheterእዚ ምዕራፍ
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider