SwedenTest

En sekulär stat och ett mångreligiöst land

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 13.

ምዕራፍ 13Sverige i fokus49 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

ኣብዚ ብዛዕባ ሃይማኖት ኣብ ሽወደን፡ ቀደምን ሎምን፡ ተንብብ። መንግስቲ ገለልቲ እያ፡ ኩሎም ድማ እምነቶም ናይ ምምራጽ መሰል ኣለዎም፡ ብተመሳሳሊ ግዜ እታ ሃገር ብዙሓት ሃይማኖታት ኣለዋ።

ናጽነት ሃይማኖት (Religionsfrihet)

መንግስቲ ሽወደን sekulär (ዓለማዊት) እያ። እዚ ማለት መንግስቲ ገለልቲ ኮይና ንኹለን ሃይማኖታት ማዕረ ትሕዞ ማለት እዩ። ኩሉ ሰብ ባዕሉ ናብ ሓንቲ ሃይማኖት ክግበር ድዩ ዘይክግበር ክመርጽ ይኽእል። እቲ መሰል እዚ religionsfrihet (ናጽነት ሃይማኖት) ይበሃል።

ከምዚ ግን ኩሉ ግዜ ኣይነበረን። ኣብ ውሽጢ ብዙሕ ሚእቲ ዓመታት፡ Svenska kyrkan (ቤተክርስትያን ሽወደን) statskyrka (ቤተክርስትያን መንግስቲ) ነበረት፡ ማለት ካብ መንግስቲ ዝኾነት ቤተክርስትያን። ንነዊሕ ግዜ ካልእ ሃይማኖት ኣይተፈቕደን ነበረ። ሽወደናውያን ካብ Svenska kyrkan ንክወጹ ንመጀመርታ ግዜ ዝተፈቕደሎም ብ1860 እዩ። ኮይኑ ግን ኣብቲ ግዜ እቲ ናብ ካልእ ክርስትያናዊ trossamfund (ማሕበር ሃይማኖት)፡ ማለት ካልእ ክርስትያናዊት ቤተክርስትያን ወይ ጉጅለ፡ ክቕይሩ ኣለዎም ነበረ።

Religionsfrihetslagen (ሕጊ ናጽነት ሃይማኖት) ናይ 1951፡ ኣብ መወዳእታ ምሉእ ናጽነት ሃይማኖት ሃበት። ኣብቲ ግዜ እቲ ኩሉ ሰብ ብናጻ ሃይማኖቱ ክመርጽ ወይ ብዘይ ሃይማኖት ክነብር ተኻእለ። ብ2000፡ Svenska kyrkan ካብ መንግስቲ ተፈልየት። ካብኡ ንደሓር፡ ንሳ ሓንቲ trossamfund (ንሓደ ዓይነት እምነት ዘለዋ ጉጅለ) ካብተን ካልኦት እያ። ካብተን ክርስትያናዊ ማሕበራት ኣብ ሽወደን፡ ንሳ ጌና እታ ዝዓበየት እያ።

Grundlagen (ቀንዲ ሕጊ) ከምኡ’ውን ቤት ትምህርቲ

Regeringsformen (ሕጊ ኣገባብ ምምሕዳር) ሓንቲ grundlag (ቀንዲ ሕጊ)፡ ማለት ካብተን ኣገደስቲ ሕግታት እታ ሃገር እያ። ንናጽነት ሃይማኖት ትሕሉ፦ ነፍሲ ወከፍ ሰብ ሃይማኖቱ ናይ ምስራሕ (ብመሰረት እምነቱ ናይ ምንባር) መሰል ኣለዎ። ብሰንኪ እምነት diskriminera (ንሓደ ሰብ ብዝሓሰመ ኣተሓሕዛ) ምግባር እውን ክልኩል እዩ። ሽወደን ስለዚ sekulär መንግስቲ ኮይና፡ ብተመሳሳሊ ግዜ ግን ብዙሓት ዝተፈላለያ ሃይማኖታት ዘለዋ ሃገር እያ።

ኣብ ቤት ትምህርቲ፡ ተመሃሮ ትምህርቲ religionskunskap (ፍልጠት ሃይማኖት) ይመሃሩ። ኣብኡ ሰፊሕ ስእሊ ብዛዕባ ሃይማኖታትን livsåskådningar (ራእይ ህይወት)ን ኣብ ምሉእ ዓለም ይረኽቡ። Livsåskådning ማለት ናይ ሓደ ሰብ ኣረኣእያ ብዛዕባ ህይወት እዩ። እቲ ሓሳብ፡ ተመሃሮ ንዝተፈላለዩ ሰባት ክርድኡ፡ ክጻወሩ (ክቕበሉ) ከምኡ’ውን ከኽብሩ እዩ።

ግደ ሃይማኖት ሎሚ

ክርስትና ንሽወደን ኣብ ውሽጢ ኣዝዩ ነዊሕ ግዜ ቀሪጻ፡ ብዙሕ ኣሰር ኣብ ባህሊ ኣትሪፋ። ቁጽሪ ኣባላት Svenska kyrkan እናነከየ ይኸይድ ኣሎ። ግን በዓላት ክርስትና jul (ልደት)ን påsk (ፋሲካ)ን ብብዙሓት ይኽበራ፡ ብእቶም ሃይማኖታውያን ዘይኮኑ እውን። ጥምቀት፡ ቀብሪ ክርስትያንን መርዑን ኣብ ቤተክርስትያን ጌና ልሙዳት እዮም። እዚ ነቶም ገዛእ ርእሶም ኣመንቲ ዘይብሉ ኣባላት እውን ይምልከት።

ሃይማኖት ካብቲ ቀደም ዝነበሮ ንሕብረተሰብ ውሱን ትርጉም ኣለዎ። ብተመሳሳሊ ግዜ ግን ካብ ቅድሚ ገለ ዓመታት ንላዕሊ ብዛዕባ ሃይማኖት ይዝረብ ኣሎ። ስደት ብዙሓት ሃይማኖታት ኣብታ ሃገር ንኽስርሓ ገይሩ። ሎሚ ኣስታት ነፍሲ ወከፍ ሃይማኖት ኣብ ዓለም፡ ኣብ ሽወደን ኣመንቲ ኣለዉዎ።

ክርስትና (Kristendom)

ኣብ ዓለም ካብ ክርስትና ንላዕሊ ዝዓበየት ሃይማኖት የላን። ንሳ 3 ቀንዲ ኣንፈታት ኣለዋ፦ ኦርቶዶክስ፡ ካቶሊክን ፕሮተስታንትን። ኣብ ሽወደን ሎሚ ካብ ኩሎም 3ቲኦም ኣንፈታት ብዙሓት ክርስትያናዊ ማሕበራት ኣለዉ።

Svenska kyrkan ፕሮተስታንት ኮይና፡ ኣስታት 5 ሚልዮን ሰባት ኣባላታ እዮም። እታ ቤተክርስትያን ንልምዲ luthersk (ሉተራዊ) ትስዕብ፡ ንሱ ድማ ብ reformationen (ተሓድሶ ሃይማኖት) ኣብ 1500ታት ጀመረ። ኣብ medeltiden (ማእከላይ ዘመን)፡ ሽወደን ካቶሊክ ነበረት፡ ግን reformationen ቀየሮ።

ኣብ ከባቢ እታ ሃገር፡ ኣስታት 1,400 ኣብያተ ክርስትያናትን ፍርስራስ ኣብያተ ክርስትያናትን (ተረፍ ኣብያተ ክርስትያናት) ካብ medeltiden ኣለዉ። ሓንቲ ካብአን Kinneveds kyrka ኣብ Västergötland እያ።

ኣይሁድነት (Judendom)

ታሪኽ ኣይሁድነት ኣብ ሽወደን ኣብ 1700ታት ይጅምር። ቅድሚኡ፡ ኣይሁድ ኣብዚ ናይ ምንባርን ሃይማኖቶም ናይ ምስራሕን መሰል ኣይነበሮምን። ንነዊሕ ግዜ፡ ኣብ ምሉእ ኤውሮጳ ብዙሕ antisemitism (ጽልኢ ኣንጻር ኣይሁድ) ነበረ። ኣብ ሽወደን፡ ኣይሁድ ምሉእ መሰላት ዜግነት ዝረኸቡ ኣብ ዳሕረዋይ ግዜ፡ ብ1870፡ እዩ። እዚ ማለት ከምቶም ካልኦት ዜጋታት ማዕረ መሰላት ረኸቡ ማለት እዩ።

ካብተን ሃይማኖታት ዓለም፡ ኣይሁድነት እታ ዝንኣሰት እያ። ኣብ ሽወደን ሎሚ ብዙሓት judiska församlingar (ናይ ከባቢ ሃይማኖታዊ ጉጅለታት ኣይሁድ) ከምኡ’ውን synagogor (ቤት ጸሎት ኣይሁድ) ኣለዉ። ኣብኡ ብዝተፈላለየ መንገዲ እምነትን ባህልን ኣይሁድ ክትሰርሕ ትኽእል። እቶም ማሕበራት፡ ልምድን ሓድነትን ኣይሁድ ንኽቕጽልን ንኽዓብን ብዙሕ ይገብሩ።

ሂንዱነትን ቡዲዝምን (Hinduism och buddhism)

ሽወደናውያን ምስ ሂንዱነትን ቡዲዝምን ብቐንዱ ኣብ 1900ታት ርክብ ገበሩ። ሓደ ምኽንያት ጉዕዞ ናብ ኣስያ ነበረ። ካልእ ድማ ዓብዪ ድሌት ናብ yoga ን meditation (ማእዲት)ን ነበረ። ሎሚ መብዛሕትኦም ኣብዚ ዘለዉ ሂንዱን ቡዲስትን፡ ካብተን እተን ሃይማኖታት ዓበይቲ ዝኾናለን ሃገራት ዝመጹ ስደተኛታት እዮም።

ኣብ ብዙሓት ቦታታት እታ ሃገር፡ ናይ ሂንዱን ቡዲዝምን tempel (ቤተ መቕደስ)ን ማሕበራትን ኣለዉ። ኣብኡ ንጸሎት፡ ritualer (ስሩዓት ስነ ስርዓታት) ከምኡ’ውን ሃይማኖታዊ በዓላት ይእከቡ።

ምስልምና (Islam)

ኣብ መጀመርታ 1900ታት፡ ሽወደን ኣዝዮም ውሑዳት ሙስሊማት ነበርዋ። ድሕሪ ካልኣይ ኲናት ዓለም፡ ብስደት ብዙሓት ሙስሊማት ናብዚ መጹ። ኣብ 1970ታት፡ ሽወደን ቀዳሞት moskéer (ናይ ሙስሊም ቤት ጸሎት) ረኸበት።

ሎሚ islam ድሕሪ ክርስትና፡ ካብተን ኣብ ሽወደን ዘለዋ ሃይማኖታት ካልአይቲ ዝዓበየት እያ። ኣብ ምሉእ እታ ሃገር moskéer ን ካልኦት ቦታታት ጸሎትን ኣለዉ። ሓደ ኣብነት Stockholms moské ኮይኑ፡ ብ2000 ተኸፍተ።

Islam ብዙሕ riktningar (ኣንፈታት) ኣለዎ፡ ንኣብነት sunni ን shia ን። ክልቲኦም ኣብ ማእከል ናይ ሽወደን ሙስሊም ማሕበራት ኣለዉ። ኣብኡ ክትጽሊ፡ ብዛዕባ እምነትካ ዝያዳ ክትመሃርን ንካልኦት ክትራኸብን ትኽእል። እቶም ማሕበራት ብተወሳኺ ልምድን ባህልን ሙስሊም ህያው ኮይኑ ንኽቕጽል ይሕግዙ።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Här läser du om religion i Sverige, förr och nu. Staten är neutral och alla får välja sin tro, samtidigt som landet har många religioner.

Religionsfrihet

Den svenska staten är sekulär. Det betyder att staten är neutral och behandlar alla religioner lika. Alla får själva välja om de vill tillhöra en religion eller inte. Den rätten kallas religionsfrihet.

Så har det inte alltid varit. Under flera hundra år var Svenska kyrkan statskyrka, alltså en kyrka som var en del av staten. Länge var ingen annan religion tillåten. Svenskar fick gå ur Svenska kyrkan först år 1860. Men då måste man byta till ett annat kristet samfund, alltså en annan kristen kyrka eller grupp.

Religionsfrihetslagen från år 1951 gav till slut full religionsfrihet. Då fick alla välja sin religion fritt, eller leva helt utan religion. År 2000 skildes Svenska kyrkan från staten. Sedan dess är den ett trossamfund (en grupp med samma tro) bland andra. Av de kristna samfunden i Sverige är den fortfarande störst.

Grundlagen och skolan

Regeringsformen är en grundlag, alltså en av landets viktigaste lagar. Den skyddar religionsfriheten: var och en får utöva sin religion (leva efter sin tro). Det är också förbjudet att diskriminera (behandla någon sämre) på grund av tro. Sverige har alltså en sekulär stat men är samtidigt ett mångreligiöst land, med många olika religioner.

I skolan läser eleverna ämnet religionskunskap. Där får de en bred bild av religioner och livsåskådningar i hela världen. En livsåskådning är en persons syn på livet. Tanken är att eleverna ska förstå, tolerera (acceptera) och respektera människor som är olika.

Religionens roll i dag

Kristendomen har format Sverige under mycket lång tid och lämnat många spår i kulturen. Antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskar. Men de kristna högtiderna jul och påsk firas av många, även av dem som inte är religiösa. Dop, kristna begravningar och bröllop i kyrkan är också fortfarande vanliga. Det gäller även medlemmar som inte kallar sig troende.

Religionen betyder mindre för samhället än den gjorde förr. Samtidigt pratar man mer om religion nu än för några år sedan. Invandringen har gjort att fler religioner utövas i landet. I dag har nästan varje religion i världen troende i Sverige.

Kristendom

Ingen religion i världen är större än kristendom. Den har 3 huvudinriktningar: ortodox, katolsk och protestantisk. I Sverige finns i dag många kristna samfund från alla 3 inriktningarna.

Svenska kyrkan är protestantisk, och omkring 5 miljoner människor är medlemmar i den. Kyrkan följer den lutherska traditionen, som började med reformationen på 1500-talet. På medeltiden var Sverige katolskt, men reformationen förändrade det.

Runt om i landet finns cirka 1 400 kyrkor och kyrkoruiner (rester av kyrkor) kvar från medeltiden. En av dem är Kinneveds kyrka i Västergötland.

Judendom

Historien om judendom i Sverige börjar på 1700-talet. Före det fick judar varken bo här eller utöva sin religion. Länge fanns det mycket antisemitism, alltså hat mot judar, i hela Europa. I Sverige fick judar fulla medborgerliga rättigheter så sent som år 1870. Det betyder att de fick samma rättigheter som andra medborgare.

Av världsreligionerna är judendomen den minsta. I Sverige finns i dag flera judiska församlingar (lokala religiösa grupper) och synagogor (judiska bönehus). Där kan man utöva judisk tro och kultur på olika sätt. Församlingarna gör mycket för att judisk tradition och gemenskap ska leva vidare och växa.

Hinduism och buddhism

Svenskar kom i kontakt med hinduism och buddhism framför allt under 1900-talet. En anledning var resor till Asien. En annan var ett växande intresse för yoga och meditation. I dag är de flesta hinduer och buddhister här invandrare från länder där religionerna är stora.

På flera orter i landet finns hinduiska och buddhistiska tempel och församlingar. Där samlas man för bön, ritualer (fasta ceremonier) och religiösa fester.

Islam

I början av 1900-talet hade Sverige mycket få muslimer. Efter andra världskriget kom fler muslimer hit genom invandring. På 1970-talet fick Sverige sina första moskéer, alltså muslimska bönehus.

I dag är islam näst störst bland religionerna i Sverige, efter kristendomen. Över hela landet finns moskéer och andra lokaler för bön. Ett exempel är Stockholms moské, som öppnade år 2000.

Islam har flera riktningar, till exempel sunni och shia. Båda finns bland Sveriges muslimska församlingar. Där kan man be, lära sig mer om sin tro och träffa andra. Församlingarna hjälper också till att hålla muslimsk tradition och kultur levande.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Vilket år skildes Svenska kyrkan från staten?

Svenska kyrkan (ቤተ ክርስቲያን ሽወደን) ኣብ ኣየናይ ዓመት ካብ መንግስቲ ተፈልየት?

Vad innebär religionsfrihet i Sverige?

ኣብ ሽወደን religionsfrihet እንታይ ማለት እዩ?

Vad betyder det att Sverige är en sekulär stat?

ሽወደን sekulär stat እያ ክበሃል ከሎ እንታይ ማለት እዩ?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst landእዚ ምዕራፍ
  14. 14Traditioner och högtider