SwedenTest

Lag och rätt

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 6.

ምዕራፍ 6Sverige i fokus67 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

እዚ ምዕራፍ ብዛዕባ ሕግታት ሽወደንን ፖሊስ፣ ዓቃቢ ሕግን ቤት ፍርድታትን ብኸመይ ከም ዝሰርሑን ይገልጽ።

grundlagarna (መሰረታዊ ሕግታት)

grundlag (መሰረታዊ ሕጊ) ንምቕያር ኣዝዩ ኸቢድ እዩ። ኣብ ሽወደን 4 grundlagar ኣለዋ። regeringsformen (ሕጊ ኣገባብ ምምሕዳር)፣ tryckfrihetsförordningen (ሕጊ ናጽነት ፕረስ)፣ yttrandefrihetsgrundlagen (መሰረታዊ ሕጊ ናጽነት ሓሳብ ምግላጽ) ከምኡ'ውን successionsordningen (ሕጊ ተረኽቦ ዝፋን) ይበሃላ።

ብመሰረት regeringsformen፣ ብምሉኡ ህዝባዊ ስልጣን ካብ ህዝቢ ይመጽእ። riksdagen ብዛዕባ ሕግታት ትውስን፣ regeringen ድማ ንሃገር ትመርሕ። regeringsformen ንመሰረታዊ ናጽነትን መሰላትን ዜጋታት እውን ትከላኸል። ህዝባዊ ስልጣን፣ ማዕርነት ክብሪ፣ ናጽነትን ክብረትን ኩሎም ሰባት ብዝኸብር ኣገባብ ክውዕል ኣለዎ።

ተወሳኺ grundlagar

tryckfrihetsförordningen ንኹሎም መጻሕፍትን ጋዜጣታትን ብናጻ ናይ ምሕታም መሰል ትህብ። yttrandefrihetsgrundlagen ንርእይቶኻ ናይ ምዝራብ ናጽነት ትከላኸል፣ ንኣብነት ኣብ ሬድዮን ተለቪዥንን። ኣብ ሽወደን ዝቕመጥ ሰብ ናብ ማሕበራት ናይ ምጽንባር፣ ሓደስቲ ማሕበራት ናይ ምጅማርን ናይ ምስልፋፍን መሰል ኣለዎ።

ግናኸ ናጽነት ሓሳብ ምግላጽ ደረት ኣለዋ። ምጽራፍ ገበን እዩ፣ ማለት ንኻልእ ሰብ ኣብ ትሕቲ ካልኦት ከውድቕ ዝኽእል ሓበሬታ ምዝርጋሕ። hets mot folkgrupp (ኣንጻር ጉጅለ ህዝቢ ምፍርራህ ወይ ንዕቀት) ከምኡ'ውን ገበናት ጽልኢ እውን ክልኩላት እዮም። ምስጢራት ምክልኻል ሃገር እውን ክዝርጋሕ የብሉን፣ ምኽንያቱ ንድሕነት ሽወደን ክጎድእ ስለ ዝኽእል።

እታ ናይ መወዳእታ grundlag successionsordningen ትበሃል። መን ቀጻሊ ንጉስ ወይ ንግስቲ ከም ዝኸውን ትውስን።

allemansrätten

ኣብ ተፈጥሮ ብናጻ ናይ ምንቅስቓስ መሰል allemansrätten (መሰል ኩሉ ሰብ ኣብ ተፈጥሮ) ይበሃል። ኣዝዩ ጥንታዊ ኮይኑ ኣብ regeringsformen ይከላኸል። እቲ መሰል ኣብ ናይ ካልእ ሰብ ንብረት መሬት እውን ይምልከት። ፍረታት፣ እንጎዳ ከምኡ'ውን ዕንባባ ክትልቅም ትኽእል፣ ክትከይድ፣ ብሽክለታ ክትዝውር፣ ጀልባ ክትዝውር፣ ድንኳን ክትተክልን ሓዊ ከተብርህን ትኽእል።

ግናኸ ተፈጥሮ ክትጉዳእ የብላን፣ ወናኒ መሬት እውን ክርበሽ የብሉን። ኣብ ግራት ሓረስታይ ወይ ናብ ጀርዲን ካልኦት ኣይትእቶ፣ ጎሓፍ እውን ኣይትደርብ። ገለ ውሑዳት ተኽልታት ብሕጊ ዝተኸላኸሉ እዮም፣ ንዓኦም ክትልቅም የብልካን።

rättsväsendet (ስርዓት ፍትሒ)

rättsväsendet ስም ናይተን ምስ ሕግን ፍትሕን ዝሰርሓ myndigheter እዩ። ፖሊስ ገበን ንምክልካልን ንምጽራይን ይሰርሕ። ኣብ Åklagarmyndigheten (ትካል ዓቀብቲ ሕጊ) ዘሎ ዓቃቢ ሕጊ፣ ሓደ ተጠርጣሪ ኣብ ቤት ፍርዲ ክቐርብ ኣለዎ ድዩ ኢሉ ይውስን።

ቤት ፍርዲ መርትዖታት ድሕሪ ምምርማር ናብ ፍርዲ ክበጽሕ ይኽእል። እዚ ንኣብነት ማእሰርቲ ወይ ገንዘባዊ መቕጻዕቲ (ክትከፍሎ ዘለካ ገንዘብ) ክኸውን ይኽእል። ቤት ፍርዲ ካብ ገበን ናጻ ክገብር እውን ይኽእል፣ ኣብቲ ጊዜ ድማ እቲ ሰብ ኣይፍረድን።

Brottsoffermyndigheten (ትካል ግዳያት ገበን) ነቲ ብገበን እተጎድአ ሰብ ትድግፍ። Kriminalvården (ትካል ምምሕዳር ማእሰርቲ) ንቤት ማእሰርቲታት ትከናኸን። እታ እተፈርደት ሰብ ንመቕጻዕታ ትፍጽም ምዃና እውን ተረጋግጽ።

ርትዓዊ ፍትሕን ቤት ፍርድታትን

ሕጊ ንኹሎም ብማዕረ ክሰርሕ ኣለዎ፣ ኩሎም ድማ ፍትሓዊ ክርክር ክረኽቡ ኣለዎም፦ እዚ ርትዓዊ ፍትሒ ይበሃል። ቅድሚ ሓደ ሰብ ምፍራዱ መርትዖታት ብጥንቃቐ ክምርመሩ ኣለዎም። ቤት ፍርድታት ናጻ እየን፣ ክልቲኡ regeringen ወይ riksdagen ብኸመይ ክፈርዳ ከም ዘለወን ክውስኑ ኣይክእሉን። ፍርዲ ጌጋ እዩ ኢልካ እንተ ኣሚንካ፣ ናብ ላዕለዋይ ቤት ፍርዲ ይግባይ ክትብል ትኽእል።

ቤት ፍርዲ ብገበን ክሳብ ዝፈርዶም ኩሎም ንጹሃት ኮይኖም ይቑጸሩ። ቤት ፍርድታት ግርጭታት እውን ይፈትሑ፣ ንኣብነት ወለዲ ብዛዕባ vårdnad (ሓላፍነት ውላድ) ኸይሰማምዑ ምስ ዝተርፉ። ከምዚ ዝኣመሰለ ጉዳይ tvistemål (ናይ ግርጭት ጉዳይ) ይበሃል።

ቤት ፍርድታት ኣብ 3 ደረጃታት ኣለዋ። ክልቲኡ brottmål (ናይ ገበን ጉዳይ) ን tvistemål ቅድም ኢሎም ኣብ tingsrätt (ቀዳማይ ደረጃ ቤት ፍርዲ) ይምርመሩ። ናብ ይግባይ ዝኸዱ ጉዳያት ናብ hovrätt (ካልኣይ ደረጃ ቤት ፍርዲ) ይቕጽሉ። ኣብ ልዕሊ ኹሉ Högsta domstolen (HD) (ላዕለዋይ ቤት ፍርዲ) ኣላ፣ ንሳ ድማ ገለ ኣገደስቲ ጉዳያት ጥራይ እያ እትርኢ።

ፖሊስን ምጽራይ ገበንን

ዜጋታት ሽወደን ፓስፖርቶምን ሃገራዊ መንነት ካርዶምን ካብ ፖሊስ ይረኽቡ። ሓደ ሰብ ሰልፊ ከካይድ እንተ ደልዩ፣ ፍቓድ ትህብ ፖሊስ እያ።

ምጽራይ ገበን ብዙሕ ደረጃታት ኣለዎ። መጀመርታ እቲ ብገበን እተጎድአ ሰብ polisanmälan (ጥርዓን ፖሊስ) የቕርብ። ደሓር ፖሊስ förhör (መርመራ) ይገብር፣ ማለት ብዛዕባ እቲ ዝተፈጸመ ነገር ሕቶታት ይሓትት። ኣብ ግዜ förundersökning (ቅድመ ምጽራይ)፣ ፖሊስ መርትዖ ይደሊን ንምስክራት ይሰምዕን።

ፖሊስ ብትሪ ንዝጠርጠሮ ሰብ ክሕዝ፣ ማለት ክቅይዶ ይኽእል። ውሳኔ ብዛዕባ anhållande (ግዜያዊ ማእሰርቲ) ደሓር ብዓቃቢ ሕጊ ይውሰን። anhållande ማለት እቲ ሰብ ክሳብ ብዝበዝሐ 72 ሰዓት ተዓጽዩ ይጸንሕ ማለት እዩ። ተወሳኺ መርትዖ እንተ ተረኺቡ፣ ቤት ፍርዲ ብዛዕባ häktning (ነዊሕ ማእሰርቲ) ክትውስን ትኽእል። häktning ማለት እቲ ሰብ ንዝያዳ ነዊሕ ግዜ ተዓጽዩ ይጸንሕ ማለት እዩ።

ክርክር ቤት ፍርድን መቕጻዕትን

ምጽራይ ምስ ተወደአ፣ ዓቃቢ ሕጊ እቲ ጉዳይ ናብ ቤት ፍርዲ ክቐርብ ኣለዎ ድዩ ኢሉ ይውስን። እቲ ተኸሳሲ፣ ማለት እቲ ዝኽሰስ ሰብ፣ ገበነኛ ምዃኑ ከርኢ ዘለዎ ዓቃቢ ሕጊ እዩ። እቲ ተኸሳሲ ካብ ጠበቓ ሓገዝ ክረክብ ይኽእል፣ ንዓቃቢ ሕጊ ተቓዊሙ ካልእ መርትዖ ከርኢ ዝኽእል። ካብ ክልቲኦም ወገናት ድሕሪ ምስማዕ፣ ዳኛ እቲ ተኸሳሲ ክፍረድ ወይ ካብ ገበን ናጻ ክኸውን ከም ዘለዎ ይውስን።

nämndemän (ወከልቲ ህዝቢ ኣብ ቤት ፍርዲ) ኣብ tingsrätten ምስ ዳያኑ ብሓባር ይፈርዱ። ሓደ nämndeman ንህዝቢ ይውክልን ግሉጽነት ይህብን፣ ማለት ልሙዳት ሰባት ቤት ፍርዲ ብኸመይ ከም ዝሰርሕ ክርእዩ የኽእሎም። nämndemän ብkommunfullmäktige፣ ብመሰረት ሓሳብ ፖለቲካዊ ፓርትታት፣ ይምረጹ።

ልሙድ ከምዚ ኮይኑ ካብ 15 ዓመት ንላዕሊ ብገበን ክፍረድ ይከኣል፣ እቲ ደረት ድማ straffmyndighetsålder (ዕድመ ተሓታትነት ገበን) ይበሃል። ካብ 10 መስከረም 2026 ጀሚሩ፣ ትሑት መቕጻዕቲ እንተወሓደ 4 ዓመት ማእሰርቲ እንተኾይኑ፣ ሓደ 14 ዓመት ዝዕድሚኡ ቆልዓ ክፍረድ ይኽእል። ንኣሽቱ ቆልዑ ገበን እንተፈጺሞም፣ socialtjänsten (ኣገልግሎት ማሕበራዊ ጉዳያት) እንታይ ክግበር ከም ዘለዎ ይውስኑ። ብገበን ዝፍረድ ሰብ ኣብ belastningsregistret (መዝገብ ገበናዊ ታሪኽ) ይኣቱ። እቲ መዝገብ ስራሕ፣ ፍቓድ መዘወሪ ወይ ዜግነት ኣብ ምድላይ ዕንቅፋት ክኸውን ይኽእል።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Kapitlet handlar om lagarna i Sverige och om hur polis, åklagare och domstolar arbetar.

Grundlagarna

En grundlag är extra svår att ändra. Det finns 4 grundlagar i Sverige. De heter regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen.

Enligt regeringsformen kommer all offentlig makt från folket. Riksdagen beslutar om lagarna, och regeringen styr landet. Regeringsformen skyddar också medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Den offentliga makten ska användas så att alla människors lika värde, frihet och värdighet respekteras.

Fler grundlagar

Tryckfrihetsförordningen gör att alla fritt får ge ut böcker och tidningar. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar friheten att säga vad man tycker, till exempel i radio och tv. Den som bor i Sverige får också gå med i föreningar, starta nya föreningar och demonstrera.

Men yttrandefriheten har gränser. Det är brott att förtala, alltså sprida uppgifter som kan få andra att se ner på någon. Hets mot folkgrupp (hot eller förakt mot en grupp) och hatbrott är också förbjudna. Hemligheter om försvaret får inte heller spridas, eftersom det kan skada Sveriges säkerhet.

Den sista grundlagen heter successionsordningen. Den avgör vem som ska bli nästa kung eller drottning.

Allemansrätten

Rätten att röra sig fritt i naturen kallas allemansrätten. Den är mycket gammal och skyddas i regeringsformen. Rätten gäller även på mark som någon annan äger. Du får plocka bär, svamp och blommor, och du får gå, cykla, paddla, tälta och elda.

Men naturen ska inte skadas och markägaren ska inte störas. Gå inte över en bondes åkrar eller in i andras trädgårdar, och skräpa inte ner. Några ovanliga växter är skyddade enligt lag, och dem får du inte plocka.

Rättsväsendet

Rättsväsendet är ett namn för de myndigheter som arbetar med lag och rätt. Polisen arbetar för att hindra och utreda brott. En åklagare på Åklagarmyndigheten bestämmer om en misstänkt ska prövas i domstol.

En domstol går igenom bevisen och kan sedan döma till en påföljd. Det kan till exempel vara fängelse eller böter (pengar som man måste betala). Domstolen kan också frikänna, och då döms personen inte.

Brottsoffermyndigheten stöttar den som har drabbats av brott. Kriminalvården sköter fängelserna. Den ser också till att den som är dömd avtjänar, alltså genomför, sitt straff.

Rättssäkerhet och domstolar

Lagen ska gälla lika för alla, och alla ska få en rättvis rättegång: det är rättssäkerhet. Bevisen måste prövas noga innan någon döms. Domstolarna är självständiga, och varken regeringen eller riksdagen får bestämma hur de ska döma. Tycker man att domen är fel, kan man överklaga till en högre domstol.

Alla räknas som oskyldiga tills en domstol har dömt dem för ett brott. Domstolarna löser också tvister, till exempel när föräldrar är oense om vårdnaden, alltså ansvaret för barnen. Sådana fall kallas tvistemål.

Domstolarna finns på 3 nivåer. Både brottmål och tvistemål prövas först i en tingsrätt. Fall som överklagas går vidare till en hovrätt. Högst upp finns Högsta domstolen (HD), som bara tar upp vissa viktiga fall.

Polisen och brottsutredningen

Svenska medborgare får sitt pass och sitt nationella id-kort hos polisen. Vill någon ordna en demonstration, är det polisen som ger tillstånd.

En brottsutredning har flera steg. Först gör den som har drabbats av brottet en polisanmälan. Sedan håller polisen förhör, alltså ställer frågor om det som hänt. Under förundersökningen letar polisen efter bevis och lyssnar på vittnen.

Polisen kan gripa, alltså ta fast, en person som den starkt misstänker. Beslutet om anhållande tas sedan av en åklagare. Anhållande betyder att personen hålls inlåst, som längst i 72 timmar. Om det kommer fram mer bevis, kan en domstol besluta om häktning. Häktning betyder att personen hålls inlåst en längre tid.

Rättegång och straff

När utredningen är klar, avgör åklagaren om fallet ska tas upp i domstol. Det är åklagaren som måste visa att den åtalade, alltså den som anklagas, är skyldig. Den åtalade får ta hjälp av en advokat, som kan säga emot åklagaren och visa andra bevis. Efter att ha hört båda sidor avgör domaren om den åtalade ska dömas eller frikännas.

Nämndemän är med och dömer i tingsrätten. En nämndeman företräder allmänheten och ger insyn, alltså låter vanliga människor se hur domstolen arbetar. Nämndemännen väljs av kommunfullmäktige, efter förslag från de politiska partierna.

Som regel kan man dömas för brott från 15 år, och gränsen kallas straffmyndighetsålder. Sedan 10 september 2026 kan en 14-åring dömas om det lägsta straffet är minst 4 års fängelse. Begår ett yngre barn brott, får socialtjänsten bestämma vad som ska göras. Den som döms för brott hamnar i belastningsregistret. Registret kan sedan vara ett hinder när man söker jobb, körkort eller medborgarskap.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Vad kan en domstol döma en person till om personen har begått ett brott?

ሓደ ሰብ ገበን እንተ ፈጺሙ፣ ቤት ፍርዲ እንታይ ክፈርደሉ ይኽእል?

Vad gör en åklagare?

åklagare እንታይ ይገብር?

Vilka är de tre nivåerna av allmänna domstolar i Sverige?

ኣብ ሽወደን ሰለስተ ደረጃታት ሓፈሻዊ ቤት ፍርድታት ኣየኖት እዮም?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rättእዚ ምዕራፍ
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider