SwedenTest

Traditioner och högtider

ናይ ልምምድ ሕቶታት ንምዕራፍ 14.

ምዕራፍ 14Sverige i fokus64 ሕቶታት

ትምህርቲ

ብሓጺሩ ብናትና ቃላት እተገልጸ ምሉእ ምዕራፍ። ቅድሚ ኣብ ሕቶታት ምስልጣንካ ኣንብቦ።

እዚ ምዕራፍ እዚ ኣገደስቲ በዓላት ኣብ ሽወደን፡ ካብ nyårsafton (ለይቲ ርእሰ ዓመት) ክሳብ jul (ልደት)፡ ይምርምር። Högtid (በዓል) ማለት ብሓባር እትኽብሮ ፍሉይ መዓልቲ እዩ።

ልምድታት ኣብ ሽወደን

Tradition (ልምዲ) ማለት ኣብ ነፍሲ ወከፍ ዓመት ብተመሳሳሊ መንገዲ እትገብሮ ነገር እዩ። ብዙሓት ሽወደናዊ ልምድታት ካብ ክርስትና ይመጹ፡ ገሊኦም ድማ ካብኡ እውን ዝሓለፉ እዮም። ካልኦት ድማ ኣብ ታሪኽ ሽወደን ዝተመስረቱ እዮም። ልምድታት ስምዒት ሓድነት ይህቡ፡ ግን ሕብረተሰብ ምስ ተቐየረ ንሳቶም እውን ይቕየሩ።

ክርስትያናዊ በዓላት ንኣብነት jul፡ påsk ከምኡ’ውን pingst (ጰራቅሊጦስ) እዮም። ብዙሓት ሃይማኖታውያን ዘይኮኑ እውን፡ ከም ኣገደስቲ ክፋላት kulturarv (ውርሻ ባህሊ) ሽወደን ይርእይዎም። Kulturarv ማለት ካብ ቀደም ዝረኸብናዮ ነገር እዩ። ብዙሓት በዓላት ብተወሳኺ helgdagar (ናይ ዕረፍቲ መዓልታት)፡ ማለት ካብ ስራሕ ዕረፍቲ እትረኽበሎም መዓልታት፡ እዮም።

Nyår (ርእሰ ዓመት) ከምኡ’ውን Påsk (ፋሲካ)

31 ታሕሳስ nyårsafton እዩ። ኣብቲ መዓልቲ እቲ ብዙሓት ምስ ስድራቤቶምን ኣዕሩኾምን ድግስ ይገብሩ። ብለይቲ ድማ ከምቲ ኣብ ብዙሓት ካልኦት ሃገራት ዝግበር፡ ብርሺቲ ንሓድሽ ዓመት ይቕበሉ።

ኣብ መጋቢት ወይ ሚያዝያ påsk፡ ክርስትያናዊ በዓል፡ ይመጽእ። ኣብቲ ግዜ እቲ፡ ኢየሱስ ኣብ långfredagen (ዓርቢ ስቕለት) ከም ዝሞተ ይዝከር። ኣብ påskdagen (መዓልቲ ፋሲካ)፡ ትንሳኤኡ፡ ማለት ከም ብሓድሽ ህያው ከም ዝኾነ፡ ይዝከር።

ኣንቋቓሖ፡ ስጋ በጊዕ፡ ሳልሞንን ሲልን ኣብ påskafton (ምሸት ፋሲካ) ልሙዳት መግብታት እዮም። ቆልዑ መብዛሕትኡ ግዜ påskägg (ኣንቋቓሖ ፋሲካ) ምስ ከረሜላ ይረኽቡ። ገሊኦም ቆልዑ ከም påskkärringar (ኣንስቲ ፋሲካ)፡ ዓይነት ጠንቋሊት፡ ተኸዲኖም ይለብሱ።

Valborg ከምኡ’ውን Första maj (ቀዳመይቲ ግንቦት)

30 ሚያዝያ valborgsmässoafton፡ መብዛሕትኡ ግዜ valborg ተባሂላ እትጽዋዕ፡ እያ፡ ኣብቲ መዓልቲ እቲ ጽድያ ይቕበሉ። ብምሸት ዓበይቲ ሓዊ (ኣብ ደገ ዝንደድ ሓዊ) ይውልዑ። ብዙሓት ኣብ ጥቓ እቲ ሓዊ ተኣኪቦም መዝሙር ጽድያ ይዝምሩ።

ንጽብሒቱ ናይ valborg፡ första maj (ቀዳመይቲ ግንቦት)፡ ኣብ ብዙሓት ሃገራት መዓልቲ ሰራሕተኛታት፡ እያ። ኩሉ ሰብ ኣብቲ መዓልቲ ዕረፍቲ ኣለዎ፡ ምኽንያቱ ኣብ ሽወደን helgdag እያ። Arbetarrörelsen (ምንቅስቓስ ሰራሕተኛታት)፡ ንመሰላት ሰራሕተኛታት ዝቃለስ፡ ኣብ ብዙሓት ቦታታት ሰልፍታት የዳሉ። ብተወሳኺ ብዛዕባ ሕብረተሰብን ፖለቲካን ዝገልጽ ዝርርብ፡ ካብ ካልእ ብተወሳኺ ብ fackförbund ን ሰልፍታትን፡ ይካየድ።

Nationaldagen (መዓልቲ ሃገር) ከምኡ’ውን Midsommar

ሽወደን nationaldagen ኣብ 6 ሰነ ተብዕል። ኣብ 6 ሰነ 1523፡ Gustav Vasa ንጉስ ኮይኑ ተመርጸ። እዚ ከም መጀመርታ ናጽነት ሽወደን፡ ማለት እታ ሃገር ባዕላ ክትውስን ምኽኣላ፡ ይርአ። ኣብ 6 ሰነ 1809፡ ሽወደን ሓዳስ regeringsform፡ ሕጊ ብዛዕባ ከመይ ገይራ እታ ሃገር ክትመሓደር ከም ዘለዋ፡ ረኸበት። ድሕሪኡ፡ ንጉስ ስልጣኑ ምስ riksdagen ክማቐል ነበሮ።

ካብ 2005፡ ድሕሪ ውሳነ ኣብ riksdagen፡ nationaldagen helgdag እያ። ኣብቲ መዓልቲ እቲ ባንዴራ ይትከል (ንላዕሊ ይስሓብ)፡ ዝርርብ ድማ ይካየድ። ኣብ ብዙሓት kommuner፡ ሓደስቲ ዜጋታት ብ ceremoni (ስነ ስርዓት) ይትኸበሩ።

ኣብ midsommar ንጋሆን ብርሃንን ይቕበሉ። ኣብ midsommarafton፡ ንሱ ኩሉ ግዜ ሓደ ዓርቢ ኣብ መንጎ 19ን 25ን ሰነ እዩ፡ ይኽበር። እቲ በዓል ካብ ክርስትና ኣብ ሽወደን ዝዓበየ እዩ። ብዙሓት ኣብ ደገ ድግስ ይገብሩ፡ ኣኽሊል ኣበባ ድማ ይሰርሑ። ኣብ ዙርያ midsommarstång (ዓንዲ midsommar) ይስዕስዑ፡ ይጻወቱን ይዝምሩን፡ ሲልን ሓድሽ ድንችን ስፕልቤሪን ድማ ይበልዑ።

Alla helgons dag (መዓልቲ ኩሎም ቅዱሳን) ከምኡ’ውን Advent

ኣብ መንጎ መወዳእታ ጥቅምትን መጀመርታ ሕዳርን፡ alla helgons dag ትመጽእ። ንሳ ክርስትያናዊት helgdag ኮይና፡ ኩሉ ግዜ ኣብ ቀዳም ትኽበር። ብዙሓት ኣብቲ መዓልቲ እቲ ናብ መቓብር ይኸዱ፡ ኣብ መቓብራት ድማ ሽምዓ ይውልዑ። በዚ መንገዲ እዚ ንዝሞቱ ኣዝማድን ኣዕሩኽን የዘኻኽሩ።

ኣብ ውሽጢ እተን 4 ሰንበታት ቅድሚ juldagen፡ 25 ታሕሳስ፡ advent ትኸውን። ቃል advent ማለት ምምጻእ ማለት እዩ። ቀደም advent ንjul ናይ ምጽባይን ናይ ምድላውን ግዜ እያ ነበረት።

ቆልዑ ኣብ adventskalendern (ካላንደር advent) ኣብ ነፍሲ ወከፍ መዓልቲ ሓንቲ lucka (መስኮት) ይኸፍቱ፡ ክሳብ julafton። መብዛሕትኦም ብተወሳኺ ኣብ መስኮት እትበርህ adventsstjärna (ኮኸብ advent) ኣለዎም። ኣብ ጣውላ ድማ adventsljusstake (መደገፊ ሽምዓ advent) ምስ 4 ሽምዓ ኣለዎም፡ ኣብ ነፍሲ ወከፍ ሰንበት ድማ ሓደ ሓድሽ ይውልዑ።

Lucia ከምኡ’ውን Jul

13 ታሕሳስ lucia እያ። እቲ ናይ ሎሚ በዓል lucia ኣብ 1800ታት ማዕበለ። እቲ በዓል ኣብ እቲ ዝጸልመተ ግዜ ዓመት ብርሃን ክህብ ኣለዎ።

ኣብ ቤት ትምህርትታትን ካልኦት ቦታታትን ብ luciatåg (ስርዓተ ስነ lucia) ብምስራዕ ይዝምሩ። እታ lucia ዝኾነት፡ ኣብ ርእሳ ዘውዲ ምስ ሽምዓ ኣለዋ፡ እቶም ካልኦት ድማ ሽምዓ ኣብ ኢዶም ይሕዙ። ብዙሓት ኣብቲ መዓልቲ lussebullar፡ ማለት ብቐመም saffran (ሳፍራን) ዝተሰርሑ ባኒታት፡ ይበልዑ።

ብመጀመርታኡ jul ክርስትያናዊት በዓል ኮይና፡ ልደት ኢየሱስ ትኽበረላ። ብዙሓት ምስ ስድራቤቶም jul የብዕሉ፡ ሃይማኖታውያን ዘይኮኑ እውን። Julafton፡ 24 ታሕሳስ፡ መዓልቲ ብልዒ julን julklappar (ህያባት)ን እያ። ብዙሓት ኣብ ገዛ julgran (ገረብ jul) ኣለዎም፡ ኣብኡ ድማ ብርሃን፡ ክቢ ብርኩዛትን ግሊተርን የንብሩ። ኣብ ንግሆ juldagen፡ 25 ታሕሳስ፡ ገሊኦም ናብ julotta፡ ኣገልግሎት ኣብ ቤተክርስትያን፡ ይኸዱ።

ሓደስቲ ልምድታት

ናብ ካልእ ሃገር ዝግዕዝ ሰብ፡ ልምድታቱ ምስኡ ይማልኣ። ኣብታ ሓዳስ ሃገር ንኽሰማምዑ ይቕይሮም። ስደተኛታት ንኣብነት id al-fitr፡ በዓል ናይ ወርሒ ጾም ramadan ምስ ተወደአ፡ ኣምጺኦም ኣለዉ። ካልኦት ኣብነታት ድማ ፋርስያዊ ርእሰ ዓመት nowruz ከምኡ’ውን ኩርዳዊ ርእሰ ዓመት newroz እዮም። ንሳቶም ኣብ vårdagjämningen (ማዕርነት መዓልትን ለይትን ጽድያ)፡ 21 መጋቢት፡ መዓልትን ለይትን ማዕረ ኣብ ዝኾነሉ፡ ይኽበሩ።

ተመሳሳሊ ጽሑፍ ብሽወደንኛ

Kapitlet går igenom viktiga högtider i Sverige, från nyårsafton till jul. En högtid är en speciell dag som man firar tillsammans.

Traditioner i Sverige

En tradition är något man gör på samma sätt varje år. Många svenska traditioner kommer från kristendomen, och några är ännu äldre. Andra bygger på Sveriges historia. Traditioner ger en känsla av att höra ihop, men de ändras när samhället ändras.

Kristna högtider är till exempel jul, påsk och pingst. Även många som inte är religiösa ser dem som viktiga delar av Sveriges kulturarv. Kulturarv är det vi har fått från förr. Flera högtider är också helgdagar, alltså dagar då man är ledig från jobbet.

Nyår och påsk

Den 31 december är det nyårsafton. Då har många fest med familj och vänner. På natten välkomnar man det nya året med fyrverkerier, som i många andra länder.

I mars eller april kommer påsk, som är en kristen högtid. Då minns man att Jesus dog på långfredagen. På påskdagen minns man hans uppståndelse, alltså att han blev levande igen.

Ägg, lamm, lax och sill är vanlig mat på påskafton. Barn brukar få ett påskägg med godis. En del barn klär ut sig till påskkärringar, ett slags häxor.

Valborg och första maj

Den 30 april är det valborgsmässoafton, ofta kallad valborg, då man välkomnar våren. På kvällen tänder man stora brasor (eldar utomhus). Många samlas vid elden och sjunger vårsånger.

Dagen efter valborg är det första maj, arbetarnas dag i många länder. Alla är lediga då, eftersom dagen är en helgdag i Sverige. Arbetarrörelsen, som kämpar för arbetarnas rättigheter, ordnar demonstrationer på många platser. Det hålls också tal om samhälle och politik, bland annat av fackförbund (facket) och partier.

Nationaldagen och midsommar

Sverige firar nationaldagen den 6 juni. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung. Det ses som början på Sveriges självständighet, alltså att landet fick bestämma själv. Den 6 juni 1809 fick Sverige en ny regeringsform, en lag om hur landet ska styras. Efter det måste kungen dela makten med riksdagen.

Sedan 2005 är nationaldagen en helgdag, efter ett beslut i riksdagen. Då hissar man flaggan (drar upp den) och håller tal. I många kommuner hälsas nya medborgare välkomna med en ceremoni.

Vid midsommar välkomnar man sommaren och ljuset. Man firar på midsommarafton, som alltid är en fredag mellan 19 och 25 juni. Firandet är äldre än kristendomen i Sverige. Många har fest utomhus och gör kransar av blommor. Man dansar, leker och sjunger runt en midsommarstång och äter sill, färskpotatis och jordgubbar.

Alla helgons dag och advent

Mellan slutet av oktober och början av november kommer alla helgons dag. Det är en kristen helgdag, och den firas alltid på en lördag. Många går då till kyrkogården och tänder ljus på gravarna. På så sätt minns de släktingar och vänner som har dött.

Under de 4 söndagarna innan juldagen, som är den 25 december, är det advent. Ordet advent betyder ankomst. Förr var advent en tid för att vänta på julen och förbereda sig.

Barnen öppnar en lucka om dagen i adventskalendern, ända fram till julafton. De flesta har också en adventsstjärna som lyser i fönstret. På bordet har man en adventsljusstake med 4 ljus, och varje söndag tänder man ett nytt.

Lucia och jul

Den 13 december är det lucia. Dagens luciafirande växte fram på 1800-talet. Firandet ska ge ljus under den mörkaste tiden på året.

I skolor och på andra platser går man i luciatåg och sjunger. Den som är lucia har en krona med ljus på huvudet, och de andra håller ljus i händerna. Många äter lussebullar den dagen, alltså bullar med kryddan saffran.

Från början är jul en kristen högtid, då man firar att Jesus föddes. Många firar jul med familjen, även om de inte är religiösa. Julafton, den 24 december, är dagen för julmat och julklappar, alltså presenter. Många har en julgran hemma och sätter ljusslingor, kulor och glitter på den. Tidigt på juldagen, den 25 december, går en del till julotta, en gudstjänst i kyrkan.

Nya traditioner

Den som flyttar till ett annat land har sina traditioner med sig. Man anpassar dem, alltså ändrar dem så att de passar i det nya landet. Invandrare har till exempel fört med sig id al-fitr, högtiden när fastemånaden ramadan är slut. Andra exempel är det persiska nyåret nowruz och det kurdiska nyåret newroz. De firas vid vårdagjämningen den 21 mars, när dag och natt är lika långa.

ብናትና ቃላት፣ ብመሰረት ናይ UHR ትምህርታዊ ጽሑፍ Sverige i fokus (ሽወደን ኣብ ትኹረት) ተጻሒፉ። ብዕለት 2026-09-27 ተረጋጊጹ ሓቅነቱ።

ናይ ናጻ ኣብነት

Vilket datum är Sveriges nationaldag?

Nationaldagen (ሃገራዊ መዓልቲ) ሽወደን ኣብ ኣየናይ ዕለት እዩ?

När firas midsommarafton?

Midsommarafton (ዋዜማ midsommar) መዓስ እዩ ዝብዓል?

Vilken dag firas lucia i Sverige?

ኣብ ሽወደን lucia (በዓል Lucia) ኣብ ኣየናይ መዓልቲ እዩ ዝብዓል?

እዚ ኣብ «ኩሉ» ይኣቱ

እቲ ናይ ናጻ ክፋል ደረጃኹም ምፍላጥ እዩ። ልምምድ፣ ፈተና ብግዜን ኩሎም ምዕራፋትን ኣብ «ኩሉ» ይኣትዉ።

ምዕራፋት

  1. 01Inledningብዘይ ሕቶታት
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtiderእዚ ምዕራፍ