SwedenTest

Mediernas roll

پرسیاری ڕاهێنان بۆ بەشی 7.

بەش 7Sverige i fokus54 پرسیار

تیۆری

هەموو بەشەکە بە کورتی و بە وشەی خۆمان. پێش ئەوەی ڕاهێنان لەسەر پرسیارەکان بکەیت، بیخوێنەرەوە.

لێرەدا دەخوێنیتەوە میدیا چ ڕۆڵێکی لە سویددا هەیە و بۆچی دەبێت ئازاد بێت. هەروەها فێردەبیت میدیا چۆن پارە بەدەستدەهێنێت و چۆن دەتوانیت زانیاری پشتڕاست بکەیتەوە.

میدیای ئازاد

میدیا بۆ نموونە ڕادیۆ، تەلەفزیۆن، فیلم و ڕۆژنامەیە، بەڵام هەروەها ئینتەرنێت و میدیای کۆمەڵایەتیش دەگرێتەوە. لە ڕێگەی میدیاوە هەواڵ، زانیاری و زانین بەدەستدەهێنین. ئەوەی فێری دەبین کاریگەری لەسەر هەموومان هەیە.

میدیای ئازاد بەشێکە لە دیموکراسیی سوید. هەموو کەس دەتوانێت بۆچوونی خۆی بڵێت و بیبڵاوکاتەوە. ئەم مافە لە 2 grundlagدا پارێزراوە: tryckfrihetsförordningen و yttrandefrihetsgrundlagen. دەوڵەت ناتوانێت کۆنتڕۆڵی ئەوە بکات کە میدیا چی دەڵێت، و هیچ سانسۆرێک نییە. سانسۆر واتای ئەوەیە کە دەوڵەت ئەوە کۆنتڕۆڵ دەکات و ڕێگری لێدەکات کە میدیا دەیەوێت بڵاوی بکاتەوە.

میدیا چەند ئەرکێکی هەیە. ئاگادارمان دەکاتەوە لەوەی چی ڕوودەدات. لە میدیاشدا دەکرێت گفتوگۆ بکرێت، واتا بە ئازادی باسی بابەتەکانی کۆمەڵگا بکرێت. سەرباری ئەوە، میدیا خۆشی و کات بەسەربردنیشمان پێدەدات.

چاودێریکردنی دەسەڵات

ئەرکێکی گرنگ بۆ ڕۆژنامەنووسان چاودێریکردنی دەسەڵاتە. چاودێریکردن واتای بە وردی لێکۆڵینەوەیە. ئەوان لێکۆڵینەوە دەکەن لەوەی سیاسەتمەدار و کەسانی خاوەن دەسەڵاتی تر چی دەکەن.

ڕۆژنامەنووسان یارمەتیی offentlighetsprincipen (بنەمای ئاشکراییی بەڵگەنامەکان) وەردەگرن. ئەم بنەمایە سەبارەت بە بەڵگەنامە گشتییەکانی دەزگا حکومییەکانە، واتا جۆرە جیاجیای بەڵگەنامە. ئەوان گشتین. ئەمە واتای وایە هەموو کەس دەتوانێت بیانخوێنێتەوە، نەک تەنها ڕۆژنامەنووسان. هەندێک بەڵگەنامە لەگەڵ ئەوەشدا نهێنین، و ئەو کاتە نهێنیداری بەکاردێت.

ڕۆژنامەنووسێک بۆ نموونە دەتوانێت داوا بکات ئیمەیلی دەزگایەکی حکومی بخوێنێتەوە. ئەو کاتە ڕۆژنامەنووسەکە دەتوانێت ببینێت بڕیارێک چۆن دراوە.

پشتگیری و پاراستنی سەرچاوەکان

دەبێت میدیای هەواڵیی جیاجیای زۆر هەبێت، نەک تەنها چەندێکی کەم. پێی دەگوترێت فرەڕەنگی. لەبەر ئەوە ڕۆژنامەی ڕۆژانە و میدیای هەواڵیی تر دەتوانن پارە لە دەوڵەتەوە وەربگرن.

هەموو کەس دەتوانێت زانیاری بدات بە ڕۆژنامەیەک یان بە ڕادیۆ و تەلەفزیۆن. بەگشتی کەس ناتوانرێت بەهۆیەوە سزا بدرێت. ئەم مافە پێی دەگوترێت meddelarfrihet (ئازادیی ئاگادارکردنەوەی میدیا). ئەوەی زانیارییەکە دەدات سەرچاوەیەکە. سەرچاوە دەتوانێت نەناسراو بێت، واتا ناوی خۆی بشارێتەوە.

بەرپرسیارێتیی ناوەڕۆک

لە ڕۆژنامە و ڕادیۆ و تەلەفزیۆندا ansvarig utgivare (بەرپرسی بڵاوکردنەوە) هەیە. ئەو کەسە بەپێی یاسا بەرپرسیارە لە هەموو ئەوەی بڵاو دەکرێتەوە، واتا گشتی دەکرێت. دەبێت بەرپرسی بڵاوکردنەوە دڵنیابێتەوە هیچ شتێک یاساکانی بوختان و سووکایەتی نەشکێنێت. بوختان واتای ئەوەیە کە زانیاری بڵاو دەکرێتەوە کە وا لە کەسانی تر دەکات سووکایەتی بە کەسێک بکەن.

ڕۆژنامەنووسانیش دەبێت دڵنیابن لەوەی ئەوەی باسی دەکەن ڕاستە. دەبێت بەراوردی لەگەڵ چەندین سەرچاوەی سەربەخۆ لە یەکتر بکەن. سەرباری ئەوە، دەبێت دڵنیابن ئایا دەتوانرێت متمانە بە سەرچاوەکان بکرێت.

میدیای بازرگانی

لە سویددا دەکرێت لەنێوان زۆر ڕۆژنامە و گۆڤاردا هەڵبژێردرێت. هەندێک میدیا پێیان دەگوترێت میدیای بازرگانی. ئەوان لە ڕێگەی ڕیکلام یان پارەدانی کڕیارەوە پارە بەدەستدەهێنن. زۆر کەناڵی ڕادیۆ و تەلەفزیۆن بازرگانین و ڕیکلام بە کۆمپانیاکان دەفرۆشن. هەندێک کەناڵی تەلەفزیۆن تەنها بە پارەدان دەبینرێن.

زۆرجار کۆمپانیای تایبەتن کە میدیای بەریکلامەوە بەڕێوە دەبەن. ئەمە بۆ نموونە بۆ ڕۆژنامەی ڕۆژانە و ڕۆژنامەی ئێوارانیش دەگوترێت. هەندێکیان ناوچەیین، هەندێکی تریان لە هەموو سویددا هەن. دەکرێت بەشداریی هەندێک ڕۆژنامە بکرێت، واتا پارە بدرێت بۆ ئەوەی بەردەوام وەربگیرێن. ڕۆژنامەی تریش دەکرێت هەموو ڕۆژێک بکڕدرێت بەبێ بەشداریکردن.

لەم سەردەمەدا دەکرێت زۆربەی ڕۆژنامەکان لەسەر ئینتەرنێتیش بخوێنرێنەوە. لەوێدا هەواڵ چەندین جار لە ڕۆژێکدا بڵاو دەکرێتەوە.

public service

Sveriges Television (تەلەفزیۆنی سوید، SVT)، Sveriges Radio (ڕادیۆی سوید، SR) و Utbildningsradion (ڕادیۆی پەروەردە، UR) ئەرکێکی تایبەتیان هەیە. بەم 3 کۆمپانیایە پێکەوە دەگوترێت public service (خزمەتگوزاریی گشتی). دەبێت پێکهاتەی بەرنامەکانیان فراوان بێت. لەوێدا هەموو شتێک هەیە لە هەواڵ و وەرزش هەتا کات بەسەربردن و کولتوور.

نە سیاسەتمەدار و نە گروپی تریش ناتوانن کۆمپانیاکان بەڕێوە ببەن. کەواتە دەبێت سەربەخۆ بن. هەروەها دەبێت بێلایەن بن و لایەن هەڵنەگرن. دەبێت بۆچوونی جیاجیا بیستراوە بێت کاتێک باسی کۆمەڵگا دەکەن.

ڕیکلام لە کەناڵەکانیاندا ڕێگەپێدراو نییە. لە جیاتی ئەوە، پارەکانیان لە باجێکەوە دێت کە لە ڕێگەی باجەوە دەدرێت. بیرۆکەکە ئەوەیە کە هەموو کەس بتوانێت زانیاریی ڕاستەقینە بەدەستبهێنێت. ڕاستەقینە واتای ئەوەیە کە بەسەر ڕاستییەکانەوە دامەزراوە. نابێت گرنگ بێت لە کوێی وڵاتەکە دەژیت یان چەندە دەوڵەمەندیت.

میدیای کۆمەڵایەتی و پشتڕاستکردنەوەی سەرچاوە

لە میدیای کۆمەڵایەتی و لەسەر ئینتەرنێت هەرکەسێک دەتوانێت دەق، وێنە و ڤیدیۆ باڵو بکاتەوە. کەس ئەمە بەو شێوەیە کۆنتڕۆڵ ناکات کە لە ڕۆژنامە و ڕادیۆ و تەلەفزیۆندا دەکرێت.

کتێب، ڕۆژنامە، تەلەفزیۆن، ڕادیۆ، ماڵپەڕ و میدیای کۆمەڵایەتی نموونەن بۆ سەرچاوە. بەڵام بەشێک لەوەی بڵاو دەکرێتەوە هەڵەیە. زانیاریی درۆیین دەکرێت لە ماوەیەکی کورتدا بگاتە کەسانی زۆر. ئەو کاتە دەتوانێت کاریگەری لەسەر بۆچوونی خەڵک دروست بکات.

لەبەر ئەوە پشتڕاستکردنەوەی سەرچاوە پێویستە. ئەمە واتای وایە کە تۆ ڕاستەوخۆ باوەڕ بە هەموو شتێک ناکەیت. پرسیار دەکەیت و پشتڕاست دەکەیتەوە ئایا زانیارییەکە ڕاستە. ئەمە بۆ هەموو ئەوەی دەیخوێنیتەوە، دەیبینیت و دەیبیستیت بەکاردێت.

هەمان دەق بە سویدی

Här läser du om vilken roll medierna har i Sverige och varför de ska vara fria. Du får också veta hur medierna får pengar och hur du kan kontrollera information.

Fria medier

Medier är till exempel radio, tv, film och tidningar, men också internet och sociala medier. Genom medierna får vi nyheter, kunskap och information. Det vi får veta påverkar oss alla.

Fria medier är en del av demokratin i Sverige. Alla får säga vad de tycker och sprida sina åsikter. Den rätten skyddas i 2 grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Staten kan inte styra vad medierna säger, och det finns ingen censur. Censur betyder att staten kontrollerar och stoppar det som medierna vill sprida.

Medierna har flera uppgifter. De informerar oss om vad som händer. I medierna kan man också debattera, alltså fritt diskutera frågor om samhället. Dessutom ger medierna oss nöje och underhållning.

Granska makten

En viktig uppgift för journalister är att granska makten. Granska betyder att undersöka noga. De undersöker vad politiker och andra mäktiga personer gör.

Journalisterna har hjälp av offentlighetsprincipen. Principen gäller myndigheternas allmänna handlingar, alltså olika slags dokument. De är offentliga. Det betyder att alla får läsa dem, inte bara journalister. Vissa handlingar är ändå hemliga, och då gäller sekretess.

En journalist kan till exempel be att få läsa e-post från en myndighet. Då kan journalisten se hur ett beslut togs.

Stöd och skydd för källor

Det ska finnas många olika nyhetsmedier, inte bara några få. Det kallas mångfald. Därför kan dagstidningar och andra nyhetsmedier få pengar från staten.

Alla får ge information till en tidning eller till radio och tv. Man kan som regel inte få straff för det. Den rätten kallas meddelarfrihet. Den som ger informationen är en källa. Källan får vara anonym, alltså hålla sitt namn hemligt.

Ansvar för innehållet

På tidningar och i radio och tv finns en ansvarig utgivare. Den personen har ansvaret enligt lagen för allt som publiceras, alltså görs offentligt. Utgivaren ska se till att inget bryter mot lagarna om förtal och kränkningar. Förtal betyder att man sprider uppgifter som kan få andra att se ner på en person.

Journalister måste också vara säkra på att det de berättar stämmer. De ska jämföra med flera källor som är oberoende av varandra. Dessutom ska de ta reda på om källorna går att lita på.

Kommersiella medier

I Sverige kan man välja bland väldigt många tidningar och tidskrifter (magasin). En del medier kallas kommersiella medier. De tjänar pengar på reklam eller på att kunderna betalar. Många radio- och tv-kanaler är kommersiella och säljer reklam till företag. Vissa tv-kanaler kan man bara se om man betalar.

Ofta är det privata företag som driver medier med reklam. Det gäller till exempel dagstidningar och kvällstidningar. Några är lokala, andra finns i hela Sverige. Man kan prenumerera på en del tidningar, alltså betala för att få dem regelbundet. Andra tidningar kan man köpa varje dag utan att prenumerera.

Nu för tiden kan man läsa de flesta tidningar på nätet också. Där publiceras nyheter flera gånger om dagen.

Public service

Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Utbildningsradion (UR) har ett särskilt uppdrag. De 3 företagen kallas tillsammans public service. Utbudet av program ska vara brett. Där finns allt från nyheter och sport till underhållning och kultur.

Varken politiker eller andra grupper får styra företagen. De ska alltså vara oberoende. De ska också vara opartiska och inte välja sida. Olika åsikter ska få höras när de berättar om samhället.

Reklam är inte tillåten i deras kanaler. Deras pengar kommer i stället från en avgift som betalas via skatten. Tanken är att alla ska kunna få saklig information. Saklig betyder att den bygger på fakta. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor eller hur rik man är.

Sociala medier och källkritik

I sociala medier och på webben kan vem som helst lägga ut texter, bilder och filmer. Ingen kontrollerar det på samma sätt som i tidningar, radio och tv.

Böcker, tidningar, tv, radio, webbplatser och sociala medier är exempel på källor. Men en del av det som publiceras är fel. Falsk information kan spridas till många på kort tid. Då kan den påverka vad människor tycker.

Därför behövs källkritik. Det betyder att du inte tror på allt direkt. Du ställer frågor och kontrollerar om informationen stämmer. Det gäller allt du läser, ser och hör.

بە وشەی خۆمان نووسراوە، بەپێی بابەتی خوێندنی UHR (دەستەی خوێندنی بااڵی سوید) بە ناوی Sverige i fokus (سوید لە تیشکدا). ڕاستی دراوەکان لە 2026-09-27دا پشکنراون.

نموونەی بەخۆڕایی

Sverige var först i världen med en lag om tryckfrihet. Vilket år kom den?

سوید یەکەم وڵاتی جیهان بوو کە یاسایەکی دەربارەی ئازادیی چاپەمەنی هەبوو. ئەو یاسایە لە چ ساڵێکدا دەرچوو؟

Vad innebär offentlighetsprincipen?

offentlighetsprincipen واتای چییە؟

Vad innebär meddelarfrihet?

meddelarfrihet واتای چییە؟

ئەمە بەشێکە لە «هەموو شتێک»

بەشە بەخۆڕاییەکە بۆ زانینی ئاستی خۆتە. ڕاهێنان، دۆخی تاقیکردنەوە و هەموو بەشەکان بەشێکن لە «هەموو شتێک».

بەشەکان

  1. 01Inledningبێ پرسیار
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas rollئەم بەشە
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider