SwedenTest

Så här styrs Sverige

پرسیاری ڕاهێنان بۆ بەشی 4.

بەش 4Sverige i fokus60 پرسیار

ڕاهێنان بکە لە هەموو بەشەکە، 60 پرسیارئاستی خۆت بزانە

تیۆری

هەموو بەشەکە بە کورتی و بە وشەی خۆمان. پێش ئەوەی ڕاهێنان لەسەر پرسیارەکان بکەیت، بیخوێنەرەوە.

سوید لەسەر 3 ئاست بەڕێوە دەبرێت: دەوڵەت، regionerna (هەرێمەکان) و kommunerna (شارەوانییەکان). لێرەدا فێردەبیت کێ لە هەر ئاستێکدا بڕیار دەدات و دەزگا حکومییەکان و پاشا چی دەکەن.

ئاستە جیاجیاکان و یەکێتیی ئەوروپا

دەوڵەت بەرپرسیارە لە هەموو وڵاتەکە. Regionerna و kommunerna هەریەکە بەرپرسیارن لە بەشی خۆیان لە سوید. لە هەر سێ ئاستەکەدا، گەل سیاسەتمەداران هەڵدەبژێرێت. یەکێتیی ئەوروپاش (EU) بڕیار دەدات کە کاریگەری لەسەر سوید هەیە.

سیاسەتمەداران بڕیار دەدەن کام یاسا و ڕێساکان بەکاردێن. هەروەها بڕیار لەسەر بودجە دەدەن، واتا پارەکان بۆ چی خەرج دەبن. پاشان دەزگا حکومییەکانن کە کاری کرداری ئەنجام دەدەن. دەزگای حکومی ڕێکخراوێکە لەناو دەوڵەتدا کە دڵنیا دەبێتەوە بڕیارەکان جێبەجێ دەکرێن.

riksdagen و regeringen

دەوڵەت زیاترە لە riksdagen (پەرلەمان) و regeringen (حکومەت). دەزگا حکومییەکان و دادگاکانیش سەر بە دەوڵەتن. لە دادگاکاندا دادوەران بەپێی یاسا حوکم دەدەن. دیموکراسی لە سویددا هەم نوێنەرایەتییە و هەم پەرلەمانییە. نوێنەرایەتی واتای وایە کە گەل کەسانێک هەڵدەبژێرێت کە لە جیاتیان بڕیار بدەن.

لە هەڵبژاردنی گشتیدا، هاوڵاتییان 349 ئەندام بۆ riksdagen هەڵدەبژێرن. ئەندامەکان بۆ ماوەی 4 ساڵ جارێک هەڵدەبژێردرێن. ئەوان سەر بە حزبی جیاجیان و لە هەموو بەشەکانی سوید دێن. riksdagen یاسا دادەنێت، واتا بڕیار دەدات سوید چ یاسایەکی هەبێت. هەروەها بڕیار لەسەر بودجەی دەوڵەتیش دەدات.

riksdagen هەروەها سەرۆک وەزیرانێک هەڵدەبژێرێت. ئەو کەسەیە کە ڕابەرایەتیی regeringen دەکات. ئەوەی riksdagen سەرۆک وەزیران هەڵدەبژێرێت، بەشێکە لەوەی پێی دەگوترێت پەرلەمانتاریزم. دوایی سەرۆک وەزیران regeringen پێکدەهێنێت و خۆی وەزیرەکانی هەڵدەبژێرێت.

بودجە و ئۆپۆزسیۆن

لە پایزی هەر ساڵێکدا، regeringen بودجەیەک بۆ دەوڵەت پێشنیار دەکات. پێشنیارەکە پێی دەگوترێت پێشنیاری بودجە. پێشنیار پێشنیارێکە لە regeringenەوە بۆ riksdagen. لە پێشنیارەکەدا نووسراوە دەوڵەت چەند پارە وەردەگرێت و چەندی خەرج دەکات. لە بودجەکەدا سیاسەتی regeringen و ئەوەی زۆرترین بایەخی پێدەدات دەردەکەوێت.

هەموو حزبەکان پشتگیریی regeringen ناکەن. ئەوانەی پشتگیری ناکەن لە ئۆپۆزسیۆندان. دەبێت ئۆپۆزسیۆن چاودێریی regeringen بکات، واتا بە وردی سەیر بکات چی دەکات. هەروەها دەبێت نیشان بدات خۆی سیاسەتی چی دەوێت. پێش ئەوەی riksdagen دەنگ بدات لەسەر پێشنیارێک، گفتوگۆیەک دەکرێت، کە هەم حزبەکانی regeringen و هەم ئۆپۆزسیۆن تێیدا بەشدارن.

دەزگا حکومییەکان

سوید چەندین سەد دەزگای حکومیی هەیە، و بە ڕێگەی ئەواندا regeringen وڵاتەکە بەڕێوە دەبات. لەوانەیە تۆ ئاشنا بیت بە Skatteverket (دەزگای باج)، Polismyndigheten (دەزگای پۆلیس)، Migrationsverket (دەزگای کۆچ)، Försäkringskassan (دەزگای بیمەی کۆمەڵایەتی) و Arbetsförmedlingen (دەزگای دابینکردنی کار). Försäkringskassan بۆ نموونە بڕیار لەسەر föräldrapenning (پارەی مۆڵەتی دایک و باوکی) دەدات، واتا پارە بۆ دایک و باوکێک کە لەگەڵ منداڵەکەیاندا لە ماڵەوەن.

دەبێت هەر دەزگایەکی حکومی پابەندی یاسا بێت. هەروەها دەبێت پابەندی ڕێنماییەکانی regeringen بێت. هەندێک دەزگا ئەرکیان چاودێریکردنی دەزگا حکومییەکانی تری هەیە. لەوانە Justitieombudsmannen (چاودێری دادپەروەری، JO) و Justitiekanslern (چاودێری یاساییی حکومەت، JK).

regionەکان

سوید 21 region (هەرێم)ی هەیە. دانیشتووانی هەر region سیاسەتمەدارەکانی خۆیان لە هەڵبژاردنی region هەڵدەبژێرن. سیاسەتمەدارە هەڵبژێردراوەکان لە regionfullmäktige (ئەنجومەنی هەرێم) کۆدەبنەوە و بڕیار لەوێ دەدەن. regionfullmäktige کۆمەڵێکی هەڵبژێردراوی گەلییە، واتا کۆمەڵێک کە گەل هەڵیبژاردوون.

گرنگترین ئەرکی region تەندروستی و چاودێریی نەخۆشییە. regionerna هەروەها بەڕێوەبردنی گواستنەوەی گشتیش دەکەن. گواستنەوەی گشتی ئەو گواستنەوەیەیە کە هەموو کەس دەتوانێت سووری بگرێت، بۆ نموونە پاس، ترام و مێترۆ. هەروەها länsmuseerna (مۆزەخانە پارێزگاییەکان)، کە مۆزەخانەی هەرێمین، سەر بە بەرپرسیارێتیی regionerna ن.

kommunەکان

سوید 290 kommun (شارەوانی)ی هەیە. پایتەخت Stockholm گەورەترینیانە، بە نزیکەی 1 میلیۆن دانیشتوو. Dorotea لە پارێزگای Västerbottens بچووکترینیانە، بە کەمتر لە 3000 دانیشتوو. دانیشتووانی هەر kommun سیاسەتمەدارەکانی خۆیان لە هەڵبژاردنی kommun هەڵدەبژێرن. بڕیارەکانی kommun لە kommunfullmäktige (ئەنجومەنی شارەوانی) وەردەگیرێن، کە ئەویش کۆمەڵێکی هەڵبژێردراوی گەلییە.

زۆربەی سیاسەتمەدارانی kommun، سیاسەتمەداری کاتی بەتاڵن. ئەوان کارێکی ئاسایی هەیە و کاری سیاسی خۆیان لە کاتی بەتاڵدا ئەنجام دەدەن. سەرباری ئەوە، kommun لیژنەی هەیە، واتا کۆمەڵێک کە بەرپرسیارن لە بەشێکی دیاریکراو. بۆ نموونە کتێبخانەکان لەلایەن لیژنەی کولتوورەوە بەڕێوە دەچن، و قوتابخانەکانیش لەلایەن لیژنەی پەروەردەوە. kommunfullmäktige هەڵدەبژێرێت کێ لە لیژنەکاندا دادەنیشێت.

زۆربەی خزمەتگوزارییەکانی ژیانی ڕۆژانە لە kommunەوە دێن. نموونەیەک ئاو و لوولەی فاضلابە، واتا ئاوی حەنەفی و لوولەکانی ئاوی پیس. kommun هەروەها چاودێریی بەتەمەنان و منداڵانیش دەکات (چاودێری بۆ بەتەمەنان و منداڵان). نموونەی تریش لابردنی بەفر، چاودێریی پارک و پەروەردەی گەورەساڵانە. لەبەر ئەوە ئەوەی kommun بڕیاری لەسەر دەدات زۆرجار ڕاستەوخۆتر لە ژیانی ڕۆژانەدا دەردەکەوێت لەوەی riksdagen بڕیاری لەسەر دەدات.

پاشا و شێوازی حوکمڕانی

شێوازی حوکمڕانی واتای ئەوەیە کە وڵاتێک چ جۆرە حوکمڕانییەکی هەیە. سوید شێوازێکی حوکمڕانی هەیە کە پێی دەگوترێت میرنشینی دەستووری. ئەمە واتای وایە کە statschef (سەرۆکی دەوڵەت) ی وڵاتەکە میرێکە، واتا پاشایەک یان شاژنێک. بەڵام statschef بڕیار لەسەر سیاسەت نادات.

پاشا هێمایەکە بۆ هەموو وڵاتەکە. ئەو سەردانی فەرمی بۆ وڵاتانی تر دەکات. کاتێک statschefی وڵاتانی تر سەردانی سوید دەکەن، پاشایە کە پێشوازییان لێ دەکات.

Carl XVI Gustaf پاشای سویدە. گەورەترین کچی ناوی Victoria یە و شازادەی تاجدارە. ئەمە واتای وایە کە ئەو دواتر دەبێتە statschef. دوای ئەویش کچەکەی، شازادە Estelle دێت. ڕێساکانی ئەوەی کێ دەبێتە میر، لە successionsordningen (یاسای جێنشینی) دایە.

هەمان دەق بە سویدی

Sverige styrs på 3 nivåer: staten, regionerna och kommunerna. Här får du veta vem som bestämmer på varje nivå och vad myndigheterna och kungen gör.

Olika nivåer och EU

Staten har ansvar för hela landet. Regionerna och kommunerna har ansvar för var sin del av Sverige. På alla 3 nivåerna är det folket som väljer politikerna. Även Europeiska unionen (EU) fattar beslut som påverkar Sverige.

Politikerna bestämmer vilka lagar och regler som ska gälla. De beslutar också om budgeten, det vill säga vad pengarna ska gå till. Sedan är det myndigheterna som gör det praktiska arbetet. En myndighet är en organisation inom staten som ser till att besluten genomförs.

Riksdagen och regeringen

Staten är mer än riksdagen och regeringen. Även myndigheterna och domstolarna hör till staten. I domstolarna dömer domare enligt lagen. Demokratin i Sverige är både representativ och parlamentarisk. Representativ betyder att folket väljer personer som bestämmer åt dem.

I allmänna val väljer medborgarna 349 ledamöter (medlemmar) till riksdagen. Ledamöterna väljs för 4 år i taget. De tillhör olika partier och kommer från alla delar av Sverige. Riksdagen stiftar lagar, alltså bestämmer vilka lagar Sverige ska ha. Den beslutar även om statens budget.

Riksdagen väljer dessutom en statsminister. Det är den person som ska leda regeringen. Att riksdagen väljer statsministern hör till det som kallas parlamentarism. Statsministern bildar sedan regeringen och väljer själv sina ministrar.

Budgeten och oppositionen

På hösten varje år föreslår regeringen en budget för staten. Förslaget heter budgetpropositionen. En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen. I förslaget står hur mycket pengar staten ska få in och betala ut. I budgeten syns regeringens politik och vad den vill satsa mest på.

Alla partier stöder inte regeringen. De som inte gör det är i opposition. Oppositionen ska granska regeringen, alltså noga kontrollera vad den gör. Den ska också visa vilken politik den själv vill ha. Innan riksdagen röstar om ett förslag hålls en debatt, där både regeringens partier och oppositionen deltar.

Myndigheterna

Sverige har flera hundra statliga myndigheter, och genom dem styr regeringen landet. Du kanske känner till Skatteverket, Polismyndigheten, Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan beslutar till exempel om föräldrapenning, alltså pengar till föräldrar som är hemma med sitt barn.

En myndighet måste följa lagen. Den måste också följa regeringens instruktioner. Några myndigheter har som uppgift att granska de andra myndigheterna. Bland dem finns Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK).

Regionerna

Sverige har 21 regioner. Invånarna i en region väljer sina politiker i regionvalet. De valda politikerna möts i regionfullmäktige och fattar beslut där. Regionfullmäktige är en folkvald församling, det vill säga en grupp som folket har valt.

Den viktigaste uppgiften för en region är hälso- och sjukvården. Regionerna sköter också kollektivtrafiken. Kollektivtrafik är trafik som alla kan åka med, till exempel buss, spårvagn och tunnelbana. Även länsmuseerna, som är regionala museer, hör till regionernas ansvar.

Kommunerna

Sverige har 290 kommuner. Huvudstaden Stockholm är störst, med nästan 1 miljon invånare. Dorotea i Västerbottens län är minst, med under 3 000 invånare. Invånarna i varje kommun väljer sina politiker i kommunvalet. Kommunens beslut fattas i kommunfullmäktige, som också är en folkvald församling.

De flesta av kommunens politiker är fritidspolitiker. De har ett vanligt jobb och gör sitt politiska arbete på fritiden. Dessutom har kommunen nämnder, det vill säga grupper som har ansvar för var sitt område. Biblioteken sköts till exempel av kulturnämnden, och skolorna av utbildningsnämnden. Kommunfullmäktige väljer vilka som ska sitta i nämnderna.

Mycket av servicen i vardagen kommer från kommunen. Ett exempel är vatten och avlopp, alltså vattnet i kranen och rören för smutsigt vatten. Kommunen sköter också äldreomsorg och barnomsorg (omsorg om äldre och barn). Andra exempel är snöröjning (att ta bort snö), skötsel av parker och vuxenutbildning. Det kommunen bestämmer märks därför ofta mer direkt i vardagen än det riksdagen bestämmer.

Kungen och statsskicket

Statsskick betyder vilken form av styre ett land har. Sverige har ett statsskick som kallas konstitutionell monarki. Det innebär att landets statschef är en monark, alltså en kung eller en drottning. Men statschefen bestämmer inte över politiken.

Kungen är en symbol för hela landet. Han reser på statsbesök till andra länder. När andra länders statschefer besöker Sverige är det kungen som tar emot dem.

Carl XVI Gustaf är Sveriges kung. Hans äldsta dotter heter Victoria och är kronprinsessa. Det betyder att hon är nästa i tur att bli statschef. Efter henne kommer hennes dotter, prinsessan Estelle. Reglerna för vem som blir monark finns i successionsordningen.

بە وشەی خۆمان نووسراوە، بەپێی بابەتی خوێندنی UHR (دەستەی خوێندنی بااڵی سوید) بە ناوی Sverige i fokus (سوید لە تیشکدا). ڕاستی دراوەکان لە 2026-09-27دا پشکنراون.

بەشەکە ڕابهێنە

نموونەی بەخۆڕایی

Hur får Sverige en ny statsminister?

سوید چۆن سەرۆک وەزیرانێکی نوێی دەبێت؟

Vem utser de andra ministrarna i regeringen?

کێ وەزیرەکانی تری Regeringen (حکومەت) دیاری دەکات؟

Vilken roll har kungen i Sverige i dag?

پاشا ئەمڕۆ لە سوید چ ڕۆڵێکی هەیە؟

ئەمە بەشێکە لە «هەموو شتێک»

بەشە بەخۆڕاییەکە بۆ زانینی ئاستی خۆتە. ڕاهێنان، دۆخی تاقیکردنەوە و هەموو بەشەکان بەشێکن لە «هەموو شتێک».

هەمووی بکڕە بە 299 krئاستی خۆت بزانە

بەشەکان

  1. 01Inledningبێ پرسیار
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverigeئەم بەشە
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhället
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider