SwedenTest

Välfärdssamhället

پرسیاری ڕاهێنان بۆ بەشی 10.

بەش 10Sverige i fokus61 پرسیار

ڕاهێنان بکە لە هەموو بەشەکە، 61 پرسیارئاستی خۆت بزانە

تیۆری

هەموو بەشەکە بە کورتی و بە وشەی خۆمان. پێش ئەوەی ڕاهێنان لەسەر پرسیارەکان بکەیت، بیخوێنەرەوە.

ئەم بەشە نیشان دەدات کە خۆشگوزەرانی لە سوید چۆن کار دەکات. فێردەبیت چۆن پارەی بۆ دابین دەکرێت و staten (دەوڵەت)، regionerna (هەرێمەکان) و kommunerna (شارەوانییەکان) بەرپرسیاری چین.

خۆشگوزەرانی چییە؟

سوید کۆمەڵگایەکی خۆشگوزەرانییە. هەموو ئەوانەی لێرە نیشتەجێن دەبێت ئاسوودەییەکی بنەڕەتییان هەبێت، بە ئابووری و کۆمەڵایەتییەوە. هەموو کەس دەبێت بتوانێت چاودێریی تەندروستی و خوێندن بەدەست بهێنێت. ئەوەی نەخۆش دەکەوێت یان کارەکەی لەدەست دەدات، دەبێت بتوانێت پارە بەدەست بهێنێت بۆ ژیان.

staten، regionerna و kommunerna پێکەوە پێیان دەوترێ بەشی گشتی. بۆ ئەوەی بتوانن خۆشگوزەرانییەکی باش دابین بکەن، پێویستیان بە پارەی بەس هەیە. باجەکان بەشێکی گەورەی پارەکە دابین دەکەن. بە باجەکان، ئێمە پێکەوە بۆ شتانی وەک ڕێگاکان، قوتابخانەکان و چاودێریی تەندروستی پارە دەدەین.

بەم شێوەیە باجەکان کار دەکەن

هەم ئەو کەسانەی کار دەکەن و هەم کۆمپانیاکان باج دەدەن. لەبەر ئەوە کاری زیاتر و بازرگانیی زیاتر پارەی زیاتر بۆ خۆشگوزەرانی دابین دەکات. کۆمپانیا تایبەتەکانیش دەتوانن بەشێک لە خۆشگوزەرانی بەڕێوە ببەن. لەگەڵ ئەوەشدا، پارەکە لە باجەکانەوە دێت.

ئەوەی دامەزراوە باجی داهات دەدات. باجەکە لە مووچەکە کەم دەکرێتەوە و دەچێتە staten، region و kommun. ئەوەی کاڵا و خزمەتگوزاری دەکڕێت moms (باجی نرخی زیادکراو)یش دەدات.

ئەوەی فەرمانبەری هەیە سەرباری ئەوە کۆمەکی کارفەرمایەتیش دەدات. ئەمە کۆمەکێکە بۆ staten، جگە لە مووچەکە. staten ئەم پارەیە بەکاردەهێنێت بۆ شتانی وەک مووچەی خانەنشینی و بیمەی نەخۆشی.

ئەم شتانە staten دەیاندات

staten پارە بۆ خانەنشینی دەدات، واتە پارە بۆ ئەوەی تەمەنی زیاد دەکات و وازی لە کارکردن دەهێنێت. خانەنشینیی لە staten پێی دەوترێ allmän pension (خانەنشینیی گشتی). staten بیمەی نەخۆشیش دەدات. ئەمە دەتوانێت sjukpenning (پارەی نەخۆشی) بدات ئەگەر کەسێک زۆر نەخۆش بێت بۆ کارکردن.

staten هەروەها پارە بۆ بیمەی دایک و باوکایەتی، بیمەی بێکاری، پشتگیریی خوێندن و barnbidrag (بەخشینی منداڵ) دەدات. بیمەی دایک و باوکایەتی föräldrapenning (پارەی دایک و باوکایەتی) دەدات کاتێک کەس لەگەڵ منداڵەکەی لە ماڵەوە دەمێنێتەوە. بیمەی بێکاری دەتوانێت پارە بدات بەوەی بێکار دەبێتەوە. پشتگیریی خوێندن، بۆ نموونە studiemedel (بوورسی خوێندن)، پارەیە بۆ ئەوەی خوێندن دەخوێنێت. خێزانەکان barnbidrag بۆ منداڵەکانیان وەردەگرن.

تەنانەت خوێندنی بالا و توێژینەوەش لە زانکۆ و پەیمانگای باڵا لەلایەن statenەوە دەدرێت. خوێندنی بالا ئەو خوێندنەیە کە دوای قوتابخانەی ئامادەیی دێت.

regionerna و چاودێریی تەندروستی

سوید دابەشکراوە بۆ 21 region. دانیشتووانی هەر regionیەک باج بۆ regionەکە دەدەن. regionerna دەبێت دڵنیا بن کە هەموو کەس دەتوانێت چاودێریی تەندروستی بەدەست بهێنێت. ئەوان نەخۆشخانە و vårdcentral (ناوەندی چاودێریی تەندروستی) بەڕێوە دەبەن و پارەیان بۆ دەدەن.

زۆربەی چاودێریی تەندروستی لەلایەن بەشی گشتییەوە بەڕێوە دەبرێت، واتە لەلایەن خودی regionerna. بەشێکی بچووکتریش لەلایەن دابینکەرانی تایبەتی چاودێریی تەندروستییەوە ئەنجام دەدرێت. ئەم چاودێرییەش بە پارەی باج دادەبڕدرێت.

چاودێریی سەرەتایی ئەو چاودێرییەیە کە کەس زۆرجار یەکەم جار داوای دەکات، بۆ نموونە لە vårdcentralێک. هەروەها ناوەندەکانی چاودێریی دایکی دووگیانەکان و ناوەندەکانی چاودێریی منداڵی بچووک بەشێکن لە چاودێریی سەرەتایی. نەشتەرگەری و چارەسەری پێشکەوتووی دیکە لە نەخۆشخانە ئەنجام دەدرێت، بۆ نموونە نەخۆشخانەی فریاگوزاری، نەخۆشخانەی regionی و نەخۆشخانەی زانکۆیی. regionerna هەروەها چاودێریی دەروونی (بۆ نەخۆشیی دەروونی)، چاکبوونەوە (ڕاهێنان دوای نەخۆشی یان برین) و چاودێریی ددان هەیە.

بەرپرسیارێتیی kommunerna

هەر kommunیەک خۆی دیاری دەکات باجی kommunەکە چەندە بێت. kommun هەروەها هەڵدەبژێرێت پارەکە چۆن بەکاربهێنرێت. قوتابخانە و خوێندن بەرپرسیارێتیی kommunە. پیرەمێرد و پیرەژن و نەخۆشانیش کە پێویستیان بە پشتگیری هەیە لە ژیانی ڕۆژانەدا، دەبێت یارمەتیشیان لە kommun وەربگرن.

kommun بەرپرسیارە لە چاودێریی منداڵان: پەروەردەی پێش‌قوتابخانە بۆ منداڵی بچووک و ماڵی کاتی بەتاڵ بۆ قوتابیان پێش و دوای قوتابخانە. قوتابخانەی بنەڕەتی بۆ منداڵانی تەمەن 6 تا 16 ساڵە و لە هەموو kommunerna هەیە. kommunerna هەروەها قوتابخانەی ئامادەیی و فێرکردنی گەورەسالانی kommunی (komvux) بۆ گەورەسالان هەیە.

زۆر پیرەمێرد و پیرەژن پێویستیان بە یارمەتییە بۆ خاوێنکردنەوە، چێشتلێنان، جلشتن، کڕین و چاکردنی خۆیان. پشتگیریی kommun بۆ پیران پێی دەوترێ äldreomsorg (چاودێریی پیران). یاسا داوا لە kommun دەکات ئەمە پێشکەش بکات. بەهۆی چاودێری و خزمەتگوزاری لە ماڵەوە، زۆر پیر دەتوانن هەر لەوێ بمێننەوە. بۆ ئەوەی ناتوانێت لە ماڵەوە بمێنێتەوە، ماڵی چاودێریی پیران هەیە.

Socialtjänsten (خزمەتگوزاریی کۆمەڵایەتی)

هەموو kommunerna socialtjänst (خزمەتگوزاریی کۆمەڵایەتی)یان هەیە. ئەمە دەبێت پشتگیری و پاراستن بۆ ئەو خەڵکانە دابین بکات کە پێویستیان پێیەتی. کەس دەتوانێت بۆ نموونە ڕاوێژ، چاودێری، خزمەتگوزاری، پارە یان یارمەتیی دیکە وەربگرێت.

socialtjänsten دەتوانێت یارمەتیی ئەو خێزانانە بدات کە پارەیان کەمە. هەروەها دەتوانێت یارمەتیی بێ‌ماڵەکان بدات، واتە ئەو کەسانەی هیچ خانوویەکیان نییە. یارمەتیش هەیە لە حاڵەتی تێچووبوون بۆ ناو، بۆ نموونە مەی یان دەرمانی هۆشبەر. هەمان شت بۆ ئەو کەسەش دەگرێتەوە کە تووشی هەڕەشە یان توندوتیژی دەبێت. ئەمە بۆ نموونە دەکرێ توندوتیژی لە پەیوەندییە نزیکەکاندا بێت (لەلایەن هاوسەر یان کەسێکی خێزانەوە).

کەسانی دووچاری کێشەی جەستەیی یان زیهنیش دەتوانن یارمەتی لە socialtjänsten وەربگرن. کێشەی جەستەیی یان زیهنی دەکرێ مانای ئەوە بێت کە کەس گرفتی هەبێت لە بینین، بیستن، جوڵان یان فێربوون. سەرباری ئەمە، کەس دەتوانێت ڕاوێژ و یارمەتی وەربگرێت بۆ دەستپێکردنی کار یان خوێندن.

کێ چی دەکات؟

کەواتە بەرپرسیارێتیی خۆشگوزەرانی دابەشکراوە لەنێوان staten، regionerna و kommunerna. staten بۆ نموونە خانەنشینی و barnbidrag دەدات. regionerna بەرپرسیارن لە چاودێریی تەندروستی. kommunerna لەنێو شتانی دیکەدا چاودێریی قوتابخانە، äldreomsorg و socialtjänst دەکەن. ئامانج ئەوەیە کە هەموو کەس هەستی ئاسوودەیی بکات، سەرباری تەمەن و بارودۆخی ژیانی.

هەمان دەق بە سویدی

Det här kapitlet visar hur välfärden fungerar i Sverige. Du får veta hur den betalas och vad staten, regionerna och kommunerna ansvarar för.

Vad är välfärd?

Sverige är ett välfärdssamhälle. Alla som bor här ska ha en grundläggande trygghet, både ekonomiskt och socialt. Alla ska kunna få sjukvård och utbildning. Den som blir sjuk eller förlorar sitt arbete ska kunna få pengar att leva på.

Staten, regionerna och kommunerna kallas tillsammans den offentliga sektorn. För att kunna ge en god välfärd behöver de tillräckligt med pengar. Skatterna står för en stor del av pengarna. Med skatterna betalar vi gemensamt för till exempel vägar, skolor och sjukvård.

Så fungerar skatterna

Både människor som arbetar och företag betalar skatt. Fler jobb och mer handel ger därför mer pengar till välfärden. Privata företag kan också driva delar av välfärden. Pengarna kommer ändå från skatterna.

Den som är anställd betalar inkomstskatt. Skatten dras från lönen och går till staten, regionen och kommunen. Den som köper varor och tjänster betalar också moms (mervärdesskatt).

Den som har anställda betalar dessutom arbetsgivaravgifter. Det är en avgift till staten, utöver lönen. Staten använder pengarna bland annat till pensioner och sjukförsäkringen.

Det här betalar staten

Staten betalar för pensioner, alltså pengar till den som blir äldre och slutar arbeta. Pensionen från staten kallas allmän pension. Staten betalar också sjukförsäkringen. Den kan ge sjukpenning om man är för sjuk för att arbeta.

Staten betalar dessutom för föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, studiestöd och barnbidrag. Föräldraförsäkringen ger föräldrapenning när man är hemma med sitt barn. Arbetslöshetsförsäkringen kan ge pengar till den som blir arbetslös. Studiestöd, till exempel studiemedel, är pengar till den som studerar. Familjer får barnbidrag för sina barn.

Även högre utbildning och forskning på universitet och högskolor betalas av staten. Högre utbildning är studier efter gymnasiet.

Regionerna och vården

Sverige är indelat i 21 regioner. Invånarna i varje region betalar skatt till regionen. Regionerna ska se till att alla kan få hälso- och sjukvård. De driver sjukhus och vårdcentraler och betalar för dem.

Det mesta av vården drivs av den offentliga sektorn, alltså av regionerna själva. En mindre del sköts av privata vårdgivare. Även den vården betalas med skattepengar.

Primärvård är den vård man oftast söker först, till exempel på en vårdcentral. Även mödravårdscentraler (för gravida) och barnavårdscentraler (för små barn) hör till primärvården. Operationer och annan avancerad behandling görs på sjukhus, till exempel akutsjukhus, länssjukhus och universitetssjukhus. Regionerna har också psykiatrisk vård (vid psykisk sjukdom), rehabilitering (träning efter sjukdom eller skada) och tandvård.

Kommunernas ansvar

Varje kommun bestämmer själv hur hög skatten till kommunen ska vara. Kommunen väljer också hur pengarna ska användas. Skolor och utbildning är kommunens ansvar. Äldre och sjuka som behöver stöd i vardagen ska också få hjälp av kommunen.

Kommunen ansvarar för barnomsorg: förskola för små barn och fritidshem för skolbarn före och efter skolan. Grundskolan är för barn från 6 till 16 år, och den finns i alla kommuner. Kommunerna har också gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning (komvux) för vuxna.

Många äldre behöver hjälp med att städa, laga mat, tvätta, handla och sköta sin hygien. Kommunens stöd till äldre kallas äldreomsorg. Lagen kräver att kommunen erbjuder den. Tack vare vård och service i hemmet kan många äldre bo kvar där. För den som inte kan bo kvar hemma finns äldreboenden.

Socialtjänsten

Alla kommuner har en socialtjänst. Den ska ge stöd och skydd till människor som behöver det. Man kan till exempel få råd, omsorg, vård, service, pengar eller annan hjälp.

Socialtjänsten kan hjälpa familjer som har för lite pengar. Den kan även hjälpa hemlösa, alltså personer som inte har någon bostad. Stöd finns också vid missbruk, till exempel av alkohol eller droger. Samma sak gäller den som utsätts för hot eller våld. Det kan till exempel vara våld i nära relationer (från en partner eller någon i familjen).

Personer med en funktionsnedsättning kan också få stöd från socialtjänsten. En funktionsnedsättning kan betyda att man har svårt att se, höra, röra sig eller lära sig. Dessutom kan man få råd och hjälp för att börja arbeta eller studera.

Vem gör vad?

Ansvaret för välfärden är alltså delat mellan staten, regionerna och kommunerna. Staten betalar till exempel pensioner och barnbidrag. Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvården. Kommunerna sköter bland annat skolan, äldreomsorgen och socialtjänsten. Målet är att alla ska känna sig trygga, oavsett ålder och livssituation.

بە وشەی خۆمان نووسراوە، بەپێی بابەتی خوێندنی UHR (دەستەی خوێندنی بااڵی سوید) بە ناوی Sverige i fokus (سوید لە تیشکدا). ڕاستی دراوەکان لە 2026-09-27دا پشکنراون.

بەشەکە ڕابهێنە

نموونەی بەخۆڕایی

Vilken myndighet betalar ut föräldrapenning och sjukpenning?

کام دەزگای حکومی föräldrapenning (پارەی دایک و باوکایەتی) و sjukpenning (پارەی نەخۆشی) دەدات؟

Hur många dagar med föräldrapenning får föräldrarna tillsammans för ett barn?

دایک و باوک پێکەوە بۆ یەک منداڵ چەند ڕۆژ föräldrapenning (پارەی دایک و باوکایەتی) وەردەگرن؟

Hur många år är det skolplikt i Sverige?

لە سوید skolplikt (خوێندنی ناچاری) چەند ساڵە؟

ئەمە بەشێکە لە «هەموو شتێک»

بەشە بەخۆڕاییەکە بۆ زانینی ئاستی خۆتە. ڕاهێنان، دۆخی تاقیکردنەوە و هەموو بەشەکان بەشێکن لە «هەموو شتێک».

هەمووی بکڕە بە 299 krئاستی خۆت بزانە

بەشەکان

  1. 01Inledningبێ پرسیار
  2. 02Landet Sverige
  3. 03Sveriges demokratiska system
  4. 04Så här styrs Sverige
  5. 05Politiska val och partier
  6. 06Lag och rätt
  7. 07Mediernas roll
  8. 08Mänskliga rättigheter
  9. 09Arbetsmarknad och privatekonomi
  10. 10Välfärdssamhälletئەم بەشە
  11. 11Sveriges moderna historia
  12. 12Sverige och omvärlden
  13. 13En sekulär stat och ett mångreligiöst land
  14. 14Traditioner och högtider